Räddar querrörelsens historia

Nytt bibliotek.Göteborgsbibliotekarien Olov Kriström har startat Queerrörelsens arkiv och bibliotek som samlar litteratur om queer aktivism, kultur och historia. Nyligen tog han med sig fem tomma resväskor till Stockholm för att rädda litteratur som var på väg till soptippen.

28 mars 2018 av Stina Loman
Olov Kriström. Foto: Mats Råsmark.
Olov Kriström. Foto: Mats Råsmark.

– Precis som många andra marginaliserade grupper riskerar hbtqia-personers (en förkortning av homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersexpersoner och asexuella) erfarenheter att försvinna när den normativa historiebeskrivningen görs, och för att kunna berätta våra berättelser behövs ett aktivt arbete med att bevara och tillgängliggöra källmaterial. Därför bildade jag föreningen Queerrörelsens Arkiv och Bibliotek tillsammans med 25 andra i slutet av förra året, säger Olov Kriström.

Vad har du för bakgrund?

– Jag jobbar som bibliotekarie på ett folkbibliotek i Göteborg. Jag försöker bevaka hbtqia-frågor så gott jag kan i den rollen, men har länge haft ett privat engagemang inom queerrörelsen, där jag bland annat arbetat ideellt med RFSL Göteborgs arkiv och bibliotek. Jag har också själv samlat på mig queerhistoriskt material genom åren.

Vad finns i föreningens arkiv och bibliotek i dag?

– Vi har cirka 1 700 böcker, 1 100 tidskrifter och tre hyllmeter arkivmaterial. Samlingarna består dels av material som jag samlat på mig sedan tidigare – böcker och tidskrifter med fokus på hbtqia-personers organisering från slutet av 1800-talet och framåt – och dels sådant som andra lämnat in, till exempel en kasse med flygblad och annat från den ”queerfemme-inistiska” rörelsen på 2000-talet. Vi letar just nu efter en lokal och för samtal med flera kulturinstitutioner i Göteborg, men planen är att i förlängningen ha en helt egen lokal.

Finns det något särskilt material som du är extra stolt över att ha i samlingen?

– Mycket av det äldre materialet finns inte på andra bibliotek, åtminstone inte i Sverige. Till exempel har vi flera tidskrifter från 1920-talet i Berlin, titlar som sedan förbjöds och brändes på nazisternas bokbål.

Vem kan ta del av materialet?

– Allt material kommer förhoppningsvis att katalogiseras i Libris och när vi ordnat lokalfrågan ska materialet vara tillgängligt för alla, men eftersom mycket är unikt kommer det inte att bli något lånebibliotek. Vi tänker också driva ett aktivt folkbildande arbete med bland annat föreläsningar, samtal och utställningar för att levandegöra våra samlingar.

Nyligen kom beskedet att RFSL:s bibliotek i Stockholm läggs ner. När du fick höra talas om det tog du med dig fem tomma resväskor och hoppade på tåget mot Stockholm, berätta!

– En bekant hörde av sig och berättade att delar av materialet skulle säljas på loppis. Även om deras bibliotek inte varit särskilt använt på senare år var det en betydande samling med rötter från 1950-talet, och jag visste att det fanns många böcker där som inte fanns tillgängliga på så många andra ställen. När jag kontaktade deras biblioteksansvarige blev han glad att delar av samlingarna skulle leva vidare någon annanstans. Så jag satte mig på första bästa tåg och tog med fem tomma väskor. Tillbaka till Göteborg fick jag med mig drygt 500 böcker, varav cirka 70 procent inte är representerade på något Libris-anknutet bibliotek.

– Några veckor senare gjorde jag ytterligare en räddningsresa för att hämta tre flyttlådor med uppsatser som inte längre fick plats i deras arkiv. En del annat material togs om hand av Kungliga biblioteket, Karolinska Institutet, Linnéuniversitetet och Södertörns högskola. Tyvärr fanns ingen katalog på beståndet, men förhoppningsvis hamnade inget oersättligt på tippen, säger Olov Kriström.