Är illegal text slutet för fjärrlånen?

Open Access.Låga förväntningar om snabb service är ett skäl till att olagliga alternativ till open access, "svart OA", blivit vanligare. Därför måste vi förenkla arbetsmetoder och system, skriver forskningsbibliotekarien Peter Linde.

Debatt
29 november 2017 av Peter Linde, forskningsbibliotekarie Blekinge tekniska högskola
Foto: Getty
Foto: Getty

”Om du inte har bråttom så försök med ett fjärrlån på biblioteket.” Så lyder en uppmaning på en av de många textdelningsplattformar som de senaste åren växt fram som illegala alternativ till open access (OA), så kallad svart OA.

Det här är i första hand ett tydligt tecken på missnöje med hur det akademiska publiceringssystemet fungerar men också en varningssignal för biblioteken om låga förväntningar på snabb service.

Sedan 2010 har, enligt Kungliga bibliotekets statistik, antalet begärda fjärrlån totalt -minskat med nästan 40 procent och antalet begärda artiklar med knappt 30 procent.

Peter Linde, Blekinge tekniska högskola. Foto: Privat
Peter Linde, Blekinge tekniska högskola. Foto: Privat

Orsakerna till denna trend är många, inte minst den ökande förekomsten av öppet tillgängliga artiklar, samt fulltextartiklar tillgängliga via ”big deals” och discoverytjänster men också den ökande förekomsten av illegala texdelningsresurser, som Library Genesis, Reddit Scholar, AvaxHome, Sci-Hub och #icanhazPDF.

I en pressrelease från Nederländernas motsvarighet till Sveriges universitets- och högskoleförbund i våras, beskrevs hur prenumerationsförhandlingarna med Oxford University Press brutit samman. Forskarna rekommenderades att beställa artiklar via ResearchGate, Academia.edu och andra sociala nätverk, hitta gröna versioner av artiklar, göra fjärrlån via bibliotek och söka OA-versioner av artiklar via Unpaywall.

Sci-Hub och andra svarta oa-tjänster rekommenderas naturligtvis inte men risken att de används ökar självklart under dylika avtalslösa tillstånd.

Vilka är de som annars använder dessa illegala resurser? Det visar sig att det faktiskt inte bara är forskare i tredje världen som sitter utanför betalningsmurarna, utan vetenskapsmän från hela världen. USA är den femte största nedladdaren efter Ryssland och 25 procent av alla Sci-Hub förfrågningar kommer från de 34 medlemsstaterna i OECD.

I Tyskland, under den pågående licenstvisten med Elsevier, har ett stort antal forskare använt illegala textdelningssajter för att -ersätta den blockerade tillgången till Elseviers tidskriftsutbud vid tyska lärosäten. I en artikel i Science ( 2016, vol. 352, No. 6285) redovisas en undersökning där cirka 11 000 -respondenter svarat på frågor om sin attityd till Sci-Hub. Svaren är övervägande positiva.

Men hur kommer det sig då att en så stor del forskare med tillgång via sina bibliotek till artikelfulltexter, hellre utnyttjar illegala tjänster?

Svaret är att det är mycket bekvämare och enklare.

Bibliotekens system, som bygger på förlagens krav, med proxyservrar och krånglig autenticering, länkar som inte fungerar och gränssnitt som förlagen hela tiden förändrar, gör att forskare hellre använder exempelvis Sci-Hub vars gränssnitt upplevs enklare.

Peter Suber, chef för avdelningen för vetenskaplig kommunikation vid Harvard, anser att eventuella rättsprocesser gentemot illegala textdelningssajter inte har någon chans att lyckas utan att den här utvecklingen är något som vi får leva med och att det är hög tid att reflektera över det faktumet.

Vad betyder detta för bibliotek framöver?

Svaret är inte givet men det är helt klart, att vi måste förenkla våra fjärrlåne- och artikelservicesystem så att de bättre passar forskarnas och studenternas arbetsflöden.

Ett intressant sådant initiativ, som integrerar bibliotekens kataloger och fjärrlånehantering med en extern OA-resurs, drivs av ”Open Access Buttons” i ett försök att bättre utnyttja OA-material, automatisera beställningar och öka fulltextinnehållet i publiceringsdatabaserna. Ett pilotprojekt pågår vid Imperial College i London.

Förhoppningsvis kan det så småningom ge inspiration och vägledning.

Peter Linde, forskningsbibliotekarie Blekinge tekniska högskola