”Biblioteken konkurrerar med bokförlagen”

KONKURRENS.Förlagen får problem när böcker tillhandahålls gratis i en form som inte skiljer sig från marknaden. Förläggareföreningens Kristina Ahlinder och Eva Gedin efterlyser balans mellan marknad och bibliotek för att skydda bredd och kvalitet.

3 januari 2020
Eva Gedin, ordförande i Svenska förläggareföreningen.

Den ökade utgivningen och försäljningen av böcker i digitala format påverkar starkt den svenska bokmarknaden som är mitt inne i ett formatskifte. En betydande förskjutning från tryckta till strömmande och nedladdningsbara böcker sker. Främst gäller det ljudböcker som genom abonnemangstjänsterna etablerat sig starkt på marknaden, men även e-böcker ökar i försäljning.

Varje bokprojekt innebär i hög grad ett risktagande. Professionella bokförlag har erfarenhet av att investera i texter av både debutanter och etablerade författare, och satsar pengar i icke återbetalningsbara garantiförskott, i kvalificerat redaktörskap, PR, marknadsföring och försäljning. Det är därför viktigt att bokförlagen har rimliga grundförutsättningar för sin verksamhet. Här är upphovsrätten av central betydelse. Utan en stark upphovsrätt är det inte möjligt för förlagen att investera i utgivning.

Lika viktigt är det med en god balans mellan kommersiell marknad och offentligt finansierad verksamhet som bibliotek, så att en livaktig bokmarknad kan upprätthållas.

Om förlagens möjligheter begränsas och riskerna ökar så blir det helt enkelt färre böcker, både tryckta och digitala, för handeln att sälja och biblioteken att låna ut.

Därför är det olyckligt när biblioteken väljer att pusha nya titlar via sina topplistor

I dag står digitala böcker via abonnemangstjänster för cirka 46 procent av alla böcker som säljs. Av dessa är ca 93 procent ljudböcker, resten är e-böcker. De flesta böcker som säljs är således fortfarande pappersböcker, men omfattningen minskar i rask takt.

I ekonomiska termer ser det annorlunda ut. Då står de digitala böckerna för cirka 20 procent av den totala omsättningen, och e-böckerna för cirka 2 procent. Försäljningen av digitala böcker ger lägre snittintäkter för förlagen jämfört med försäljningen av tryckta böcker, främst därför att affärsmodellen för prenumerationstjänster är helt annorlunda än den traditionella för fysiska böcker.

Nu noterar många förlag att de tryckta ­upplagorna säljer allt mindre. Detta innebär att det blir svårare för många förlag att få ekonomin att gå ihop vilket leder till ­uppsägningar och minskad utgivning.

Andra klarar formatförskjutningen bättre.

Helt klart är dock att alla ­professionella bokförlag påverkas av de sjunkande ­intäkterna vilket därmed påverkar såväl författarnas inkomster som mångfalden i utgivningen.

Kristina Ahlinder, direktör vid Svenska förläggareföreningen.

Biblioteken vill förstås kunna erbjuda sina låntagare digitala böcker i både text- och ljudformat, men ska nödvändigtvis inte vara den enda kanalen ut för kommersiellt framtagna e-böcker. Den digitala utgivningen har andra förutsättningar än den analoga pappersutgivningen vilket är viktigt att biblioteken förstår och förhåller sig till.

Marknaden för e-böcker ligger alltså fortsatt på en låg nivå och den största delen av konsumtionen sker via bibliotekens utlåning. Det är ett resultat av att biblioteken var tidigt ute med att erbjuda e-böcker för utlåning och att det då i princip inte fanns någon kommersiell marknad för dem. Biblioteken var därför den enda kanalen för e-böckerna och ­effekten har blivit en olycklig obalans mellan den kommersiella marknaden och de offentligt finansierade biblioteken.

Biblioteken behöver naturligtvis kunna beräkna sina kostnader för e-boksutlåningen. Friktioner av olika slag, på liknande sätt som finns för pappersböcker, är därför till gagn både för biblioteken och för förlagens möjlighet att bygga en kommersiell marknad för e-böcker. Förlagen har dessutom behov av att kunna variera och differentiera e-böckernas prissättning över tid, alltså vid varje tidpunkt hantera nyheter och backlist på det mest ­optimala sättet. En enhetstaxa är därför inte någon attraktiv modell.

Bibliotekens verksamhet och uppdrag är skyddat i lag och är på alla sätt bredare och har ett annat syfte i samhället än bokförlagens som är kommersiella aktörer som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Biblioteken utgör en enormt viktig plattform för läsfrämjande insatser, utbildning, bildning och de har ett ­ansvar att lyfta bredd, kvalitet och ­mångfald. Därför är det olyckligt när biblioteken till ­exempel väljer att pusha nya titlar via sina topplistor och på så sätt direkt konkurrerar med bokförlagen. Nyhetsförsäljningen är ju så betydelsefull för att förlagens ekonomi ska fungera.

Ett annat exempel är appen Biblio genom vilken låntagare får tillgång till digitala böcker från biblioteken, och som till sitt utförande är mycket lik de kommersiella abonnemangstjänsternas appar. När något som biblioteken tillhandahåller gratis i en form som inte skiljer sig från den kommersiella marknaden, har förlagen ett problem.

Varje bokprojekt innebär i hög grad ett risktagande

För att den kommersiella bokutgivningen ska fortsätta fungera på ett bra sätt så att olika utgivare kan ge ut en mångfald av titlar med bredd och kvalitet som finner sina köpare och läsare, måste biblioteken ha förståelse och respekt för de olika uppdrag och roller förlagen respektive biblioteken har.

Så är inte fallet idag. Ges förlagen bättre möjligheter att investera i bred utgivning i alla format och marknadsföra den, och biblioteken en bättre chans att fokusera på sitt grundläggande uppdrag att främja litteraturens ställning, bildning och utbildning, kan en bättre balans mellan bokmarknad och biblioteks­utlåning nås.

Eva Gedin och Kristina Ahlinder