Bibliotekarien som närbyråkrat

TV & TEXT.Verkligheten förändras, besökarnas behov skiftar, målen är otydliga och samsyn saknas. Att vara tjänsteman i offentlig sektor är kanske svårare än någonsin, skriver Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.

Debatt
15 mars 2017 av Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun

Den som arbetat tillsammans med mig, läst något jag skrivit eller hört mig föreläsa, vet att jag ofta tjatar om tjänstemannarollen – om vad det innebär att arbeta i offentlig sektor och om varför en grundläggande förståelse för roll och sammanhang är så viktig. En förståelse som i tider av svåra beslut och prioriteringar är än viktigare än annars.

Att vara tjänsteman i offentlig sektor har alltid varit svårt och i dag är det kanske svårare än någonsin. Dagens samhälle är komplext, det rymmer så många livsvillkor och erfarenheter. Det är ett besvärligt samhälle att styra verksamhet i. Särskilt då det ska göras från en övergripande position och på ett likvärdigt sätt. I grova drag kan man säga att de senaste dryga trettio åren har inneburit en successiv övergång från en regelstyrd till en mål- och resultatstyrd offentlig sektor, vilket inneburit förändrade och höjda krav. Dagens tjänsteman måste göra mer än att följa förutbestämda regler och utföra rutiner och uppgifter som förknippas med en viss profession. Hen ska även förverkliga politiskt fattade beslut, självständigt tillämpa en yrkeskunskap, ompröva verksamheter för att uppnå mål (som ofta är otydliga) och vara lyhörd för allmänhetens skiftande önskemål.

Forskaren Michael Lipskys bok Street-Level Bureaucracy tycker jag är relevant för oss som jobbar med folkbibliotek. Street-Level Bureaucrat kan översättas som närbyråkrat. Lipsky beskriver dessa tjänstemän som den operativa personal som arbetar med välfärdstjänster och har direkt kontakt med allmänheten. Det mellanmänskliga lokala mötet med närbyråkraten sker ofta fjärran från övergripande och styrande beslut, men är ändå en viktig del i relationen mellan den enskilde och det offentliga.

Kännetecknande för närbyråkraterna är att de har en stor handlingsfrihet i relation till den egna organisationen. Handlingsfriheten kommer sig bland annat av att de dagligen – ansikte mot ansikte – möter allmänheten. De möter skiftande behov och komplexiteten i arbetsuppgifterna kräver situationsanpassning. Ett arbete på folkbibliotek exemplifierar väl den mångskiftande yrkespraktik som är typisk för närbyråkraters arbetsförhållanden och som gör det svårt för folkvalda politiker att på förhand definiera hur dessa ska agera i de många upptänkliga situationer som de möter. Dessutom saknas det ofta samsyn, bland både politiker och närbyråkraters företrädare, kring vilka mål som bör uppnås och vilka arbetsmetoder som bör användas. Dessa omständigheter bidrar sammantaget ofta till att den politiska styrningen av närbyråkraternas verksamhetsområden blir både vag och motsägelsefull. Med en otydlig styrning lämnas mycket makt och ansvar till närbyråkraten att själv påverka, utforma och besluta. Handlingsutrymmet är viktigt, men medför även risk för både ojämlika och olikvärdiga utfall.

För att hantera slitningarna mellan otydlig styrning, de förväntningar som organisationen har och de förväntningar som allmänheten har, omsätter närbyråkraten handlingsfriheten i olika handlingsstrategier. Strategier som bidrar med tydlighet då så mycket är otydligt. Handlingsstrategierna vilar ofta på standardiseringar, hävd och upprepning, och riskerar att fokusera främst på den egna organisationens behov. De är intressanta eftersom de utgör själva innehållet i verksamheten, det vill säga hur närbyråkraterna faktiskt agerar. Ofta förklaras valen av handlingsstrategier med hjälp av tjänstemännens egna intressen och bakgrund. Med tanke på den stora representationsproblematik som bibliotekskåren har så kan man då undra hur väl antagna handlingsstrategier egentligen avspeglar behov och önskemål hos samhället i stort.

Och det är flera olika förhållningssätt som måste samsas i vår yrkesutövning. Med det byråkratiska förhållningssättet grundas besluten i en tolkning av gällande regelverk och målet är att göra en så korrekt, neutral och regelriktig tolkning som möjligt. Med ett professionellt förhållningssätt görs istället en professionell bedömning som sedan får utgöra grund för beslut. Här görs överväganden i relation till kunskaper och erfarenheter som antagits som centrala för den enskilda professionen. Med ett marknadsorienterat förhållningssätt baserar tjänstemannen sina beslut på marknadshänsyn vilket i huvudsak innebär lyhördhet för den efterfrågan som finns på en service/tjänst och att vara lojal mot den strategi och profil som präglar organisationen man representerar. Med ett brukarorienterat förhållningssätt fattas beslut med utgångspunkt i kommunikation med allmänhet och brukare. Alla dessa förhållningssätt måste vi behärska och kunna förhålla oss till då vi fattar beslut.

Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.

I kommande nummer av BBL funderar Nick Johnson-Jones över bibliotekariens roll, bibliotekets uppdrag och alltings uppföljning.