”En spade är alltid en spade”

Tidigare utvecklingsledaren på Internationella biblioteket, Harriet Lacksten, skriver att det med sorg i hjärtat och kokande blod i ådrorna som hon tar del av att Internationella biblioteket står inför en nedläggning.

Debatt
Foto: Mattias P Dahlqvist/Stockholms stadsbibliotek
Foto: Mattias P Dahlqvist/Stockholms stadsbibliotek

Det är med sorg i hjärtat och med kokande blod i ådrorna som jag tagit del av att Internationella biblioteket i Stockholm står inför nedläggning. För kalla det vad man vill, en spade är alltid en spade. Integration är inget annat än nedläggning när personalen ska skingras och uppdragen ”tydliggöras och renodlas”. Det betyder bara att den statligt finansierade lånecentralsdelen är det enda som blir kvar. Invandrarlånecentralen och sedermera år 2000 Internationella biblioteket (IB) bildades just för att kunna bygga upp ett så bra kvalitativt bestånd som möjligt anpassat efter användarna och också samla kompetens inom mångspråksområdet. Man skulle kunna få låna kvalificerad rådgivning vare sig man befann sig i Skärholmen, Täby eller Haparanda. Dessutom skulle Stockholms invånare kunna botanisera själva i samlingarna, få god och kvalificerad service och kunna ta del av intressanta program på olika språk. 2011 utsågs IB till Årets bibliotek.

LÄS OCKSÅ: Osäker framtid för Internationella biblioteket

Enligt informationen på Stockholms stadsbiblioteks hemsida ska nu stockholmarna nu få större del av Internationella biblioteket. Det ska spridas över hela bibliotekssystemet. Delar av samlingarna ska ut till stadsdelsbiblioteken. Det är ingen dålig idé och något IB försökt med redan tidigare. Erfarenheten var ju tyvärr att många bibliotek har ont om plats. Inköpen till den publika verksamheten ska begränsas till det antal språk, vare sig det är 9, 20 eller 25, som SSB har upphandlat. Resten ska tillgodoses med depositioner från lånecentralen. Detta är en klar försämring för användarna. Man medger från stadsbibliotekets sida att IB:s inköp varit av hög klass och kvalitet, men man nämner ingenstans hur denna höga kvalitet ska bibehållas, bara att man måste följa lagen om upphandling. Det har så vitt jag förstår inte varit helt problemfritt med att få upphandlade leverantörer att tillhandahålla önskade språk och titlar.

IB:s personal besitter en unik kompetens vad beträffar språk, litteratur, katalogisering, kultur, inköpskällor och mycket mer.  Till exempel finns det på plats kunskaper i 25–30 språk. För att inte tala om de värdefulla kontaktnät man byggt upp. Under min tid på IB diskuterade vi ofta tillfälliga arbetsbyten med någon på stadsdelsbiblioteken. Flera av IB:s medarbetare var intresserade, men ingen från SSB:s sida. Nu kommer IB:s personal att tjänstgöra på olika bibliotek. Skulle man behöva rådgivning eller tala med den enda rumänskspråkiga personen inom Stockholms stadsbibliotek kommer man nu att få leta länge och väl. Under 2016 har man också på grund av den oro och ovisshet som varit förlorat flera duktiga medarbetare med unika kunskaper

Över 30 procent av Stockholms befolkning har utländsk bakgrund. Det talas en bra bit över 100 språk i Sveriges största stad.  Man ska nog akta sig för att ta så stora ord i sin mun som ” att Stockholms stadsbibliotek ska vara ett internationellt bibliotek” när man samtidigt lägger ner Europas största mångspråkiga bibliotek.