Ideologisk enögdhet är alltid skadligt

Snart drivs alla bibliotek i Nacka av företag. Vissa älskar det förbehållslöst, andra hatar det. Gemensamt för båda grupperna är att de kan göra skada.

Ledare
27 oktober 2017 av Thord Eriksson
Från årsskiftet 2018–2019 kommer hela Nackas biblioteksverksamhet att drivas av företag. När Biblioteksbladets reporter Johanna Kvarnsell ställer frågor till centerpartisten Hans Peters som 
är kulturnämndens ordförande, så tyder inget i hans svar på att upphandlingen har gjorts utifrån förståelse för verksamheten och en konkret önskan om vad som kan bli bättre av att företag tar över.
Privat är idealet här och sedan länge något som Nackas styrande politiker inte ägnar sig åt att problematisera. Tvärtom, de skådar ljuset.
Om jag bodde där skulle jag ha synpunkter på bristen på konkret vision – utöver driftformen – och att kommunen tänker lämna hälften av biblioteken till Axiell, trots bolagets monopolliknande ställning i bibliotekssfären.
Samma spår av ideologisk enögdhet återfinns hos dem som bara ser mörker när de hör talas om upphandlingen. För den socialistiska tidskriften Bibliotek i samhälle är det till exempel naturligt att i samma andetag skriva om Nacka och marscherande nazister i Göteborg.
Båda positionerna gör intelligenta samtal omöjliga.
Det kan vara en väldigt dålig idé att låta företag driva bibliotek.
Det kan vara en lika dålig idé att helt motsätta sig att det sker – för tänk om något verkligt gott kan komma ut av det?
Ekonomiprofessorn Mats Bergman, intervjuad i senaste numret av Biblioteksbladet, har varit inblandad i en studie om äldreomsorg, ett annat välfärdsområde där privatisering väcker känslor och diskussioner.
Genom att studera data från hela landet kom han fram till att de som bor på äldreboenden i kommuner med inslag av privat driven vård och omsorg, lever lite längre än de som bor på orter där all verksamhet drivs offentligt.
Teorin är att konkurrens har lett till förbättrade metoder och att det förlänger livet på de äldre.
Själv tror jag att en del av förklaringen också är att privata inslag kan tvinga politiker och tjänstemän att bli vassare beställare och att verksamheten – både den som kommunen utför och den som utförs av externa aktörer – förbättras av det.
Ideologisk rigiditet är direkt skadlig om den innebär att en sådan här möjlighet inte ens övervägs. Och om detta gäller för äldreomsorg – varför inte också för bibliotek?
Det är nog många som inte håller med mig och några kanske till och med blir arga. Jag förstår i så fall inte varför, särskilt inte när jag lyssnar på Annahelena Jernberg, kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande i västmanländska Hällefors, där hela biblioteksverksamheten har drivits av ett företag sedan början av 90-talet:
– Utifrån ideologi ser jag inga problem att lägga ut vissa verksamheter. Det viktigaste är att följa upp och att det fungerar utifrån de överenskommelser man gör, så att det kommer kommuninvånarna till del.