”Kompetensförsörjningen behöver säkerställas”

Debatt.Inriktningen i strategins förslag när det kommer till kunskap och kompetensutveckling är rimlig och väl avvägd, skriver Bibliotekshögskolans Claes Lennartsson. Han önskar också en signal om att öka antalet utbildningsplatser.

Debatt
15 maj 2018 av Claes Lennartsson, chef för sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Claes Lennartsson. Foto: Suss Wilén.
Claes Lennartsson. Foto: Suss Wilén.

Utgångspunkten som framförs redan i förordet av utkastet till den nationella biblioteksstrategin, att bibliotekens uppdrag (tillgängliggörande i olika dimensioner i relation till information, kultur, kunskapsresurser) kräver god tillgång till personal med adekvat kompetens och som har och ges förutsättningar för kompetensutveckling genom karriären, är kanske självklar men förtjänar att lyftas fram och markeras. Bredden av de kompetensbehov som finns inom biblioteksfältet sträcker sig ibland utanför biblioteks- och informationskunskapsområdet, men biblioteks- och informationsvetenskap kommer även i framtiden att vara det huvudområde som huvudsakligen utvecklar kunskap och kompetenser som svarar mot biblioteksfältets behov.

Med detta sagt är det också viktigt att uppmärksamma förhållandet att kunskapsproduktionen inom det tvärvetenskapliga ämnet biblioteks- och informationsvetenskap redan i utgångspunkten har produktiva överlappningar mot angränsande områden, så som till exempel pedagogik, informatik, litteratursociologi och datavetenskap. Detta ska vi dra nytta av när vi fortsätter att utveckla kunskap inom forskning och utbildning för att svara mot förväntningar inom biblioteksfältet och andra näraliggande professionsfält. Samtidigt är det uppenbart som skrivs fram i utkastet att biblioteksinriktad forskning i dag har svårare att få finansiering än andra delområden som lättare kan ta sig an forskningsproblem som passar väl in i den etablerade forskningsfinansieringsstrukturen.

Mot bakgrund av de utmaningar (hinder, problem och möjligheter) som vi står inför och erfar är det mycket angeläget att de förslag till möjliga åtgärder som utkastet till nationell biblioteksstrategi innehåller inom målområdet Infrastruktur/Biblioteks- och informationsvetenskap kan lyftas fram som i någon mening högt prioriterade. Detaljer i formuleringen i dessa förslag kan vi återkomma till, inriktningen är som jag ser det rimlig och väl avvägd. Det handlar om kompetens- och kunskapsförsörjning som behöver säkerställas och utvecklas i relation till de grundbehov som finns och förändringar som sker i relaterade professionsfält.

Det finns som jag uppfattar det en samsyn mellan institutionerna för biblioteks- och informationsvetenskap om de möjliga åtgärder som föreslås, så som behovet av ökat antal studieplatser på grund- och avancerad nivå. Även om lärosätena i stor utsträckning äger frågan om hur man fördelar befintliga utbildningsuppdrag inom högskolan skulle en signal om behovet av ökat antal studieplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap kunna visa sig vara produktiv.

När det gäller kompetensutveckling har vi vid Högskolan i Borås en hög beredskap för att i samverkan med region- och länsbibliotek, Kungliga biblioteket och våra kollegor vid biblioteks- och informationsvetenskapsmiljöerna i landet utveckla en nationell struktur för att bättre planera för och samordna sådana insatser. Vi utvecklar vid Högskolan i Borås kontinuerligt och i samråd med biblioteksfältet vårt utbud av uppdragsutbildning och fristående kurser. Ambitionen är inte endast att svara mot de förväntningar och behov som finns, utan att vara en aktiv part i inventering, identifiering, tolkning och beskrivning av kompetensutvecklingsbehoven. Samråd i sådana frågor sker kontinuerligt i flera olika former. För tillfället arbetar vi som exempel med utveckling av kurser inom skolbiblioteksområdet, forskningsdata, och litteraturpedagogik. Vi ser också utbildning på avancerad nivå (magister, master) som möjliga och högst relevanta vägar för kompetensutveckling i sammanhanget, och där både utveckling av nya program och profileringar genom valbara kurser inom befintliga program på basis av vår forskning är arbetssätt som vi använder.

Jag ser fram mot att läsa hela texten och lämna remissvar till utkastet från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.

Läs mer: 

Här är nationella biblioteksstrategins utkast

Kuhnke om strategin: Detta är prioriterat för regeringen

Röster om nationella biblioteksstrategin

Fichtelius reflekterar kring nationella strategin

Ny rapport om läget för utbildningarna