Kontakten mellan utbildning och studenter måste utvecklas
2 okt 2017 • 4 min
Utmaningarna för de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna är påtagliga och spännande. Ämnesöverskridande samarbeten ger nya möjligheter att utveckla relevansen för professionen – gärna med fler studentaktiva inslag och initiativ, skriver Claes Lennartsson och Åsa Söderlind, Bibliotekshögskolan i Borås.
Svar till Stieg Anderssons artikel Studenterna kommer att rädda biblioteksutbildningarna, biblioteksbladet.se den 5 september 2017
Stieg Anderssons artikel berör en rad viktiga frågor kopplat till bibliotekarieprofessionen och bibliotekarieutbildning som vi gärna vill lyfta fram och reflektera kring lite ytterligare. Biblioteksarbete och det professionsfält våra utbildningar och vår forskning relaterar till är mångfasetterat och har hög grad av komplexitet. Biblioteken skall utgöra mötesplatser och arenor för kunskap, utbildning och kulturupplevelser. De skall vara en av samhällets garanter för jämlik tillgång till information, litteratur och andra medier, analoga som digitala. De skall serva studenter och forskare, liksom barn och unga, eller vem som helst som önskar ta del av dess utbud. Biblioteksfältet omfattar också allt från ett filialbibliotek i Vårby gård till ett högskolebibliotek vid Chalmers, ett skolbibliotek i Örnsköldsvik, eller ett specialbibliotek på Patent- och registreringsverket. Som en av få samhällsinstitutioner är biblioteken också till helt övervägande del öppna för alla och dess utbud gratis tillgängligt. Från och till blir bibliotekens centrala roll i samhällsbygget extra synlig, även i offentlig debatt. Vad ska biblioteket egentligen innehålla och erbjuda och vem eller vad påverkar och kontrollerar utbudet? Hur kan bibliotek bli verkliga arenor för alla? Att dilemman uppstår är oundvikligt.
Lyfter vi blicken något kan vi även se en sedan länge framväxande breddning av professionsfältet, illustrerad av att till exempel informationsspecialister eller informationsarkitekter är verksamma också i andra organisationer än bibliotek, inom både offentlig och privat sektor. Behov av nya specialistkunskaper inom området sammanhänger förstås med olika samhällsförändringar, inte minst digitaliseringen med tillhörande juridiska och politiska ramverk. Det är ganska uppenbart att det ställs stora krav på den utbildning som skall förbereda för ett verksamhetsfält med sådan bredd och komplexitet.
Förväntningarna på bibliotekarieutbildningarna är också både höga och olikartade. Allt från mer ”traditionella” kunskaper som litteraturkännedom och hur man bemöter och vägleder användare i biblioteket eller arbetar läsfrämjande, till fördjupade IT- och systemkunskaper kan efterfrågas, liksom kunskaper inom datahantering, bibliometri och e-publicering. Bibliotekarier förväntas också vara samhällsorienterade och allmänbildade, och de bör vara framåtblickande och innovativa i dialog med närsamhället de verkar i. Ibland kan osäkerheten kring den egna specifika kompetensen vara stor. Biblioteksverksamhet utvecklas ju i samspel med användare, och gränserna kan vara vida för vad bibliotekets lokaler fylls med, i form av medieutbud och verksamhet. Uppgifter från fältet om att det finns bibliotek som inte anställer just bibliotekarier utan personer med helt andra yrkesutbildningar kan vara utmanande och förbryllande, men speglar egentligen bara verksamhetens komplexitet. Sammantaget, variationen i vad ett bibliotekariearbete kan innebära gör också att behovet av fördjupade kunskaper inom olika områden uppstår.
Vid Högskolan i Borås försöker vi sedan länge möta dessa mångfacetterade behov och förväntningar på olika sätt. En tydlig utveckling har skett från yrkesutbildning till en vetenskapligt förankrad akademisk utbildning, som också är forskningsförberedande. Numera finns kandidatutbildning, utbildning på avancerad nivå, och även forskarutbildning inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Just akademiseringen av bibliotekarieutbildningen och forskningen inom ämnet har, menar vi, varit och är viktig för både kunskapsutveckling och professionalisering inom området. Vid Högskolan i Borås erbjuds också ett utbud av fristående kurser som syftar till att svara mot kompetensutvecklingsbehov hos redan yrkesverksamma. Slutligen erbjuder vi uppdragsutbildningar där det finns möjlighet att anpassa innehåll utifrån de särskilda önskemål som kan finnas.
Under utbildningens gång är det inte ovanligt att studenter känner osäkerhet om vad bibliotekarieprofessionens kunskapsbas egentligen består av och vad den egna specialistkunskapen kommer att bli. När utbildningen närmar sig sitt avslut brukar dock en del pusselbitar ha fallit på plats, men det är ju först i en faktisk yrkesroll som de förvärvade kunskaperna sätts i spel. De utmaningar som har beskrivits ovan kan dock peka på behov av mer ämnesöverskridande samarbeten, till exempel mellan biblioteks- och informationsvetenskap, pedagogik, litteraturvetenskap, informatik och datavetenskap. Vid Högskolan i Borås pågår arbete för att möta dessa utmaningar genom samverkan, i syfte att utveckla nya professionsrelevanta kurser och program.
En fråga som Anderssons artikel särskilt lyfter fram är behovet av arenor för kommunikation och kunskapsutbyte mellan utbildningarna och professionsfältet, särskilt då förstärkta och utökade kontakter mellan studenter och professionsfält. Det är helt centralt att sådana finns för att den akademiskt förankrade utbildningen skall kunna utvecklas och hålla sig relevant på det sätt som krävs. Inom ramen för våra utbildningar här vid Bibliotekshögskolan arbetar vi med olika metoder för att åstadkomma detta, till exempel genom mentorsprogram, fältstudiekurser, studiebesök och gästlärare med yrkeserfarenhet. Som ytterligare exempel på redan etablerade forum kan nämnas programråd, där både externa deltagare, lärarrepresentanter och studenter delar. Tillsammans med övriga biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar i landet medverkar också våra forskare och lärare årligen på ett stort antal seminarier, konferenser, utbildningsdagar och nätverksträffar, inte sällan tillsammans med professionsföreträdare.
Vi menar inte att bibliotekarieutbildningarna är så illa ute att de behöver räddas, även om en del av de tendenser som Andersson pekar på utgör påtagliga utmaningar. Däremot är vi eniga om att kontaktytorna mellan utbildning, studenterna och professionen behöver fortsätta att utvecklas för att ge bästa möjliga förutsättningar att svara mot de förväntningar som både studenter och professionsföreträdare har. Det är viktigt att tala om vem som ska bidra med vad i studentens utveckling inför och under sitt yrkesliv, och vi bör tala om det tillsammans. Återigen och avslutningsvis välkomnar vi därför nya intressanta initiativ för att uppnå detta och ser fram emot fortsatta samtal i olika forum kring idéer, synpunkter och konkreta förslag.
För ledningen vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Claes Lennartsson, sektionschef
Åsa Söderlind, biträdande sektionschef
Senaste nytt
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
Nytt råd för läsning – utan representant för biblioteken
Ännu ett råd för läsning bildas av regeringen. Denna gång samlas representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet.
14 mar 2024 • < 1 min
Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU
Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar. I Sverige och EU finns det en naivitet när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom.
13 mar 2024 • 3 min
Desinformation bör bemötas på biblioteken
Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”
12 mar 2024 • 3 min
Bildspel: Norsk biblioteksarkitektur i Peking
Det norska arkitektkontoret Snøhetta slog igenom redan 1989 då de vann tävlingen om biblioteket i Alexandria. Nu, 35 år senare, har stadsbiblioteket i Peking öppnat, även det ritat av Snøhetta.
11 mar 2024 • < 1 min
Forskning för miljarder – fem jättar dominerar
Tillväxt, behövande kunder, skyhöga vinster. De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken.
7 mar 2024 • 9 min
Firar 25 år med jubileumsbok
Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.
6 mar 2024 • 3 min
Studieförbundens strypta anslag drabbar biblioteken
Många bibliotek samarbetar med studieförbunden vars statliga anslag kommer att sänkas med 500 miljoner kronor på tre år. Följden blir färre författarkvällar och begränsade möjligheter att nå ut till medborgarna.
5 mar 2024 • 4 min
Nästan vart femte bibliotek berörs av studieförbundens krympta anslag
Det är vanligt att folkbibliotek samarbetar med studieförbunden. Att anslagen krymper har på många håll redan blivit kännbart.
5 mar 2024 • < 1 min
”Skamligt och rättsvidrigt att förstöra bibliotek”
Generalsekreterarna för Svensk biblioteksförening, Sveriges författarförbund och Sveriges museer fördömer förstörelsen av kulturarv i Ukraina och Gaza.
4 mar 2024 • < 1 min
0 kommentarer