Låt bibliotekarierna själva upphandla it

Debatt.Nu görs satsningar på digital kompetensutveckling för bibliotekens personal. Men det kommer inte att räcka, menar bibliotekarien Emelie Ljungberg. Det krävs också radikala förändringar av it-miljön på biblioteken.

Debatt
5 juni 2018 av Emelie Ljungberg, bibliotekarie på Lunds stadsbibliotek
Bibliotekarien Emelie Ljungberg vill se radikala förändringar av it-miljön på biblioteken. Foto: Johannes Widén och Getty.
Bibliotekarien Emelie Ljungberg vill se radikala förändringar av it-miljön på biblioteken. Foto: Johannes Widén och Getty.

På många håll i världen är en snabb och tillförlitlig internetuppkoppling ingen självklarhet. I Sverige kan de allra flesta få tillgång till internet, om inte i hemmet så på ett bibliotek. Med väl fungerande digitala tjänster på biblioteken kan även den som inte privat har en uppkoppling förenkla sin vardag. Men som det ser ut i dag motsvarar inte folkbibliotekens digitala innehåll och service de många användarnas olika behov.

Biblioteket hade kunnat vara en förening eller en mikroföretagares viktigaste resurs när det kommer till marknadsföring, en privatpersons möjlighet att få tillgång till CAD inför ett stundande bygglov eller en nyanländs möjlighet att introduceras till någon av Språkkrafts appar. Men i stället kan många folkbibliotek endast erbjuda ostadiga nätverk och uråldriga datorer utrustade med äldre versioner av Windows alternativt OpenOffice.

Ett begränsat utbud och icke-användaranpassade system är resultatet av många års underinvesteringar. Sammantaget leder det till stora inskränkningar både för biblioteksanvändaren och för de biblioteksanställda.

Emelie Ljungberg

Arbetar med it- och digital utveckling på Lunds stadsbibliotek. Under 2017 gjorde hon en förstudie: Digital Skillshare – ett förslag på en bredare samordning kring digital kompetensutveckling i elva kommuner i Skåne. En slutsats av ­arbetet är att folkbibliotekens it-miljöer är bristfälliga och att biblioteken proaktivt behöver skapa och upprätthålla en god digital lärmiljö för sina användare och för biblioteks­personalen.

Läraren och skolutvecklingskonsulten Kristina Björn skriver i sin bok Upphandla för utveckling att upphandlingskompetens är en outnyttjad kraft för verksamhetsutveckling. Upphandling av just informationsteknik innebär stora investeringar för en verksamhet och just därför är det viktigt att de upphandlade systemen och redskapen bidrar till verksamhetsutveckling.

En förutsättning för utveckling är att representanter för biblioteket är väl insatta i hur en upphandlingsprocess går till och har som målsättning att upphandlingen ska gynna verksamhetens kvalitets- och utvecklingsarbete. En ökad beställarkompetens, förmågan att kommunicera verksamhetens behov, är en annan viktig faktor för en framgångsrik digital transformation.

Rapporten It i välfärdens tjänst gjord för fackförbundet Vision 2014 påvisar ett tydligt samband mellan graden av personalinflytande och graden av ett användbart it-system. Arbetskraven och resurserna måste stå i proportion till varandra för att arbetslivet ska vara hållbart.

Om personalen involveras tidigt i införandet av nya system minskar upplevelsen av it-relaterad stress. I DIK:s rapport Digital arbetsmiljö från 2017 framgår att DIK-medlemmen i snitt lägger 18,9 minuter per dag på teknikstrul vilket kostar arbetsgivarna 329 miljoner kronor per år. Medlemmarna, bland dessa bibliotekarier, beskriver hur de kringgår olika begränsningar vad gäller arbetsdatorer och teknisk support. Av svaren framgår att de anställda i stället tar med sina privata datorer eller mobiler, på vilka de sedan kan ladda ner gratisversioner av program de annars inte skulle kunna använda.

Ett annat problem är de kommunala sökfilter som tillämpas på publika datorer, avsedda för filtrering av våldsamt och pornografiskt innehåll. Dessa filter gallrar bort en mängd relevanta sökträffar vid informationssökning på grund av alltför rigida algoritmer. Detta kan vara förödande för den som exempelvis söker sexualrådgivning på en publik dator. Med tanke på de frågor som aktualiserats kring privat data den senaste tiden borde det vara en självklarhet att även biblioteken slår vakt om digital frihet och fri kommunikation, trots att det kräver svårta moraliska ställningstaganden från bibliotekets sida.

Långt ifrån alla folkbibliotek klarar att uppfylla den nya utökade bibliotekssekretessen eftersom information av känslig karaktär kan sparas, trots begränsningar, på de publika datorerna. Sedan årsskiftet omfattar sekretessen även den enskildes användning av informationsteknik. Därför bör folkbiblioteken erbjuda olika typer av operativsystem, lösningar och program som matchar biblioteksanvändarnas behov och på samma gång värnar individens integritet.

De senaste åren har gränsen mellan bibliotekspersonal och biblioteksanvändare luckrats upp. I en intressant rapport från Australien, The intrinsic value of libraries as public spaces som kom i februari i år, framgår det tydligt att biblioteksanvändarna har en mängd relevanta idéer kring hur biblioteken kan stärka sin digitala närvaro och utforma sina webbtjänster. Länge strävade biblioteken efter att skapa en avbild av det fysiska biblioteksinnehållet på webben i stället för att skapa ett unikt innehåll. Biblioteken behöver ta hjälp av användarna för att utveckla idéer och lösningar så att de digitala tjänsterna blir så lösningsorienterade som möjligt. I rapporten uttrycker flera användare att de förväntar sig att bibliotekens digitala tjänster ska matcha gränssnittet för kommersiella plattformar, vilket de helt enkelt inte gör.

Enligt DIK saknar sex av tio medlemmar tillräcklig kunskap för att kunna använda sina digitala arbetsverktyg. Under kommande år arbetar landets folkbibliotek på uppdrag av regeringen och Kungliga biblioteket mot ett digitalt kompetenslyft av all bibliotekspersonal. De anställda måste kontinuerligt ta ansvar för och ställa krav på att få uppdatera sina egna färdigheter så att de kan möta de ökande kraven hos bibliotekens olika målgrupper. Ytterst är chefen för en verksamhet ansvarig för digitaliseringen. Det räcker med andra ord inte att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare; en ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen. Fri tillgång till teknik och möjlighet för bibliotekens anställda att skapa sin egen digitala arbetsmiljö är en förutsättning för ett gott resultat.

I dag talas det om en övergång till en tillitsbaserad styrning och ledning i kommunerna. Målsättningen för den är att utveckla kommunernas styrsätt i riktning mot mer tillit, en förbättrad arbetsmiljö och stärkt kärnverksamhet. I praktiken skulle detta kunna innebära ett reellt digitalt skifte i folkbiblioteksverksamheten och ge personalen utrymme för den typ av flexibilitet och öppenhet som biblioteksuppdraget kräver.