Nya modeller i tre storlekar

Kommentar.Kraven på biblioteken i Köpenhamn förändras när lån ersätts av besök och medier med upplevelser. Med tre modellbibliotek i olika storlekar visar staden vägen till framtiden.

Kommentar
12 augusti 2019 av Asger Andersen, Bibliotekssamarbete – Köpenhamns kommun, Kultur- och fritidsförvaltningen Översättning Peter Samuelsson

Köpenhamn är en stad med växtvärk, något som har skapat ett ökat behov av att bygga fler bibliotek och utveckla nya biblioteksformer. En mycket stor andel av köpenhamnarna är mellan 20 och 39 år, och följaktligen är även gruppen barn, unga och småbarnsfamiljer stor. Köpenhamn väntas växa med över 100.000 invånare fram till 2030. Bibliotek behöver byggas, byggas ut och renoveras för att sörja för invånarnas behov. Samtidigt är det en utmaning att många av ­Köpenhamns bibliotek är slitna och inte på nivå med den höga standarden i stadsrummet och affärslivet i övrigt.

Köpenhamns bibliotek och Sekretariat & stadsutveckling har därför utarbetat en funktionsguide som kan användas både för att precisera funktioner och yta på nya anläggningar och inspirera till nya bibliotekstyper för att visa hur bibliotek skulle kunna fungera tillsammans med andra kommunala, privata och offentliga institutioner. 

Var och en av de tre prototyperna erbjuder tillval och frånval. De innehåller de nödvändiga och relevanta ytor och funktioner som krävs för att ge köpenhamnarna ett så optimalt biblioteksutbud som möjligt. Observera att storleks­angivelserna handlar om nettokvadratmeter.

Profilbiblioteket – 300 m2

Profilbiblioteket utgår från en mycket tydlig identitet i förhållande till en bestämd målgrupp. Profilbiblioteket är 300 m2 och kan placeras på många olika platser, till exempel vid en strandpromenad, ovanpå ett hus, i ett shoppingcenter, i anknytning till tunnelbanan eller i en park. Det kan också ha en provisorisk karaktär, till exempel i ett nytt stadsområde. Detta bibliotek rymmer en ankomst/välkomst­yta, lounge/läsyta, studieyta, samlingar och en variabel som väljs med utgångspunkt i profilen, till exempel en barnyta. På grund av storleken finns till exempel inte plats för ett kafé eller speciella verkstäder. Till detta kommer kontor på 42 m2.

Samlokaliseringsbiblioteket – 600 m2

Samlokaliseringsbiblioteket kan ha en viktig funktion i att öppna andra institutioner för medborgarna och lokalsamhället. Detta kan man till exempel se i sammanslagningar med medborgarkontor eller kulturhus, men det finns även potential i att slå samman biblioteken med många andra institutioner till ömsesidig nytta. Vid samlokalisering med en skola kan biblioteket till exempel spela en aktiv roll som pedagogiskt lärocentrum för eleverna på dagtid, samtidigt som det är en tillgång för lokalsamhället på både dag- och kvällstid. Detta bibliotek rymmer ankomst/välkomstyta, lounge/läseyta, studieyta, samlingar, barnyta, performativ yta och lärorum. Till detta kommer back office på 103 m2.

Kvartersbiblioteket – 1.200 m2

Kvartersbiblioteket är kvarterets mötesplats och samlingspunkt, något som ger en ram åt den lokala gemenskapen och lyfter närområdet. Det ska därför vara synligt och framträdande i området, vilket ställer krav på både arkitektur, design och mångfalden i utbudet. Biblioteket rymmer ankomst/välkomstyta, studieyta, lounge/läseyta för alla, samlingar, barnyta, performativ yta, lärorum, verkstad/ateljé, utställningsrum och har dessutom plats för kafé. Till detta kommer kontor på 158 m2.

Biblioteket fungerar som placemaker och kan stärka ett stadscentrum eller ett kvarter som antingen är nybyggt eller i förfall. Biblioteket lyfter och skapar sammanhang genom att kickstarta utvecklingen i ett stadsbyggnadsområde och kan i bästa fall fungera som magnet för att locka verksamheter och nya invånare. Nya bibliotek ingår ofta i strategier för en kulturdriven stadsutveckling för att liva upp, skapa stadsmässig variation i funktionsblandade kvarter och etablera kvarter, stödja mångfald, sammanhang och möten mellan generationer, levnadssätt och kulturer.