Om nyttan av litteraturen
21 dec 2016 • 2 min
Ordet läsfrämjande väcker kanske lika många olika känslor som det finns läsare. Själv åker jag tidsmaskin till Bokmässan 2001 –...
Ordet läsfrämjande väcker kanske lika många olika känslor som det finns läsare. Själv åker jag tidsmaskin till Bokmässan 2001 – till det subversiva förlaget Vertigos monter där värdarna bar tröjor med texten ”Läsrörelsen suger hästballe”. Runt i gångarna och på kaféerna möttes mässbesökare av flyers som beskrev hur Läsrörelsen ”stödd av hovet, staten och kapitalet” idkade ”välgörenhet” gentemot arbetarklassen. Vertigo anklagade dem för att väja för politiken, för att inte komma med några förslag om realpolitiska åtgärder som att stoppa biblioteksnedläggningar, ge mer resurser till skolan eller kräva satsningar på arbetsplatsbibliotek.
Sedan dess har de sociala och ekonomiska skillnaderna i vårt land bara ökat. Det har lagts ner fler bibliotek. Och enligt PISA-mätningarna åtminstone fram till 2012 har svenska elevers läsförståelse stadigt sjunkit jämfört med andra OECD-länder sedan 2000.
När vi skickar den här tidningen till tryck har siffrorna från den senaste PISA-mätningen inte kommit, så vi vet inte om den dystra trenden för svensk läsförståelse har vänt. Men vi vet att förstasidan på regeringens webbplats rymmer en högt placerad banner där det står ”Hela Sverige läser med barnen”. Att höstlov blev läslov. Att en särskild läsdelegation har bildats. Vi vet att regeringen utökar satsningarna på Bokstart, där biblioteket kommer hem till nyblivna familjer och inspirerar bebisarna och deras föräldrar till läsning, och Läslyftet, en fortbildningssatsning i skolan som nu också kommer att omfatta skolbibliotekarier.
För politikerna handlar den här frågan nu om att få de unga att bli läskompetenta nog att kunna tillgodogöra sig utbildning. Eller för den delen klara sina jobb.
I Kulturrådets kunskapssammanställning Med läsning som mål (2015) framgår det att barn från socioekonomiskt svaga miljöer generellt sett läser mindre för nöjes skull än barn från mer priviligierade klasser. Att högutbildade läser mer än lågutbildade. Och flera studier pekar på den fria läsningen som en biljett till en klassresa.
På mässan 2001 fnös Vertigos förläggare Carl-Michael Edenborg över idén om litteraturens nytta. ”Läsrörelsens syn är att böcker ska göra samhällsmedborgarna bättre och barnen ska läsa för att sluta svära. Men är det någonstans jag lärt mig begå olagligheter och svära är det fan i mig i litteraturen”, sa han senare till Sydsvenskan.
Nu handlar det om mer än att sluta svära. Nu handlar det om att fixa framtiden. Då behöver vi kanske både en realpolitik som minskar klyftorna och varenda aktör som vill verka läsfrämjande. Och varför skulle inte också den subversiva litteraturen kunna låna sig till att möjliggöra en och annan klassresa?
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer