Studenterna kommer att rädda biblioteksutbildningarna
5 sep 2017 • 3 min
Hur ska biblioteks- och informationsvetenskap hålla sig relevant i förhållande till vad bibliotekarier och informationsspecialister faktiskt gör? Det behövs innovativa, tillgängliga och tidsenliga arenor där studenter kan utveckla professionella intressen, kompetenser och drömmar, skriver Stieg Andersson, student inom biblioteks- och informationsvetenskap.
Trots att han var mer än halvvägs in i sitt masterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap på Florida State University kände sig Micah Vandegrift inte förberedd inför yrkeslivet som bibliotekarie. Hur kommer de teoretiska kurserna till användning i praktiken? Vad gör man när kurslitteraturen har svårt att hålla sig uppdaterad med nya idéer och utvecklingar? Dessa frågor ledde Micah att påbörja ett initiativ som har lyckats stärka programstudenternas förståelse för bibliotekarieprofessionen i USA och de utmaningar som professionen står inför.
Som nyantagen student inom biblioteks- och informationsvetenskap delar jag den oro som Micah hade. Hur relevant kommer min utbildning att vara för det som jag vill jobba med?
I decennier har frågan om relevansen av en akademisk utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap gjort sig påmind. År 2014 genomförde amerikanska University of Marylands iSchool ett treårigt initiativ för att undersöka sina utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap. Vilka kompetenser kommer framtidens bibliotekarier och informationsvetare att behöva?
Vissa deltagare i initiativet såg det som mer lämpligt för biblioteken att anställa personer utan bakgrund inom biblioteks- och informationsvetenskap. Här föredrog de designers, systemvetare och socionomer.
En slutsats var att utbildningsprogrammen måste bli bättre på att förbereda studenter inför vad bibliotekarier och informationsspecialister faktiskt gör. Bland annat opinionsbildning, ledarskap, dataanalys, social innovation och social rättvisa sågs som viktiga områden.
Biblioteks- och informationsvetenskapens relevans i förhållande till yrkeslivet är lika aktuell här i Sverige. I våras uppmärksammade Biblioteksbladet glappet mellan utbildningarna och bibliotekens kompetensbehov. En av artiklarna tar upp att nyexaminerade saknar viktiga kompetenser som personbemötande och litteraturkännedom. Ett reportage från Norge handlar om ett bibliotek som inte har några bibliotekarier utan istället har anställt en projektledare, en skådespelare, en konstnär, en förskolelärare samt en grafisk designer och att det har resulterat i stora besökarsiffror.
Hur ska en student tolka detta? Är en utbildning på Hyper Island mer relevant om jag vill arbeta med framtidens bibliotek? Ska jag läsa kurser inom ljudproduktion eller IT om jag vill arbeta som barnbibliotekarie eller med e-tjänster?
Det är viktigt att påminnas om att inga utbildningar ger alla verktyg och all kunskap vi kommer att behöva. Vi studenter har det yttersta ansvaret för att sätta samman våra utbildningar. Det betyder att vi måste vara innovativa och visionära, och det är ett tungt uppdrag.
Men det finns bra exempel där studenter har legat i framkant.
I kvalen kring sin utbildning såg Micah Vandegrift behovet av en arena, och idén till Hack Library School föddes. Här skulle studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap kunna ge tips, få rådgivning och hitta inspiration.
Sex år efter att Micah skrev om sin vision har Hack Library School utvecklats från en Google doc till en livlig kollaborativ blogg för och av studenter. Här skrivs det om aktuella trender inom bibliotekssektorn, om nya yrkesområden för bibliotekarier, om utbildningsprogram och om viktiga yrkeskompetenser.
“Great libraries build communities” säger den ryktbare professorn R. David Lankes. Det är ironiskt att Hack Library School gör precis det som de bästa biblioteken gör: bygger upp gemenskap och utvecklar drömmar och ambitioner.
Hela den svenska bibliotekssektorn måste undersöka förutsättningarna för liknande innovativa och visionära idéer bland studenter. Initiativ som Hack Library School uppstår inte ur tomma intet. Kurser inom läsfrämjande, social rättvisa och ledarskap kommer förmodligen inte att vara tillräckligt för att rädda biblioteksutbildningarna.
Utbildningsinstitutionerna bör även rikta blicken utanför föreläsningssalarna och seminarierummen och titta på saker som makerspaces och mentorprogram. Stat och kommun måste bli betydligt bättre på att anställa studentmedarbetare. Professionsföreningarna skulle må bra av att hitta nya och öppnare sätt att locka till engagemang och utbyten.
Det är hög tid för oss studenter att ställa krav både på bibliotekssektorn och på oss själva. Stärker vi gemenskapen mellan oss och sektorn kommer vi att stärka utbildningens relevans för hela bibliotekarieprofessionen. Lyckas vi inte göra detta är risken stor att studenterna överger de traditionella utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap. Omvälvande tekniska, demografiska, ekonomiska och juridiska förändringar innebär enorma utmaningar för bibliotekarieprofessionen.
Om inte vi blivande bibliotekarier kan engagera oss i dessa förändringar på ett givande och meningsfullt sätt, hur sannolikt är det då att vi kommer vara rustade för att möta professionens framtida utmaningar?
Stieg Anderssson, student på Högskolan i Borås
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer