Ta spel på större allvar
19 dec 2017 • 4 min
Spel är den främsta kulturformen bland unga – en målgrupp som biblioteken ska prioritera. Trots det är vi bara förstrött intresserade, skriver ungdomsbibliotekarien Tommy Bildström.
Tidigt en måndag morgon blev jag intervjuad för tidningen Allt om brädspel. Artikeln skulle handla om datorspel på biblioteket, om spel som kultur och min syn på detta.
Journalisten tyckte nog att jag lät lite ilsken, men inte över spel som kulturform utan snarare över hur biblioteken förhåller sig till den. Det är inte alltid lätt för den som inte jobbar på biblioteket att förstå hur mycket vi som gör det kan brinna för litteraturen och kulturen och hur viktiga läs- och kulturfrågor faktiskt är.
Förutom litteratur så är spel det media som intresserar mig mest. Precis som när filmen växte fram under tidigt 1900-tal kan spelmediet uppvisa barnsjukdomar, men också nytänk och spännande upplevelser. Precis som i filmens barndom så kan det helt plötsligt dyka upp nya genrer, olika sätt att berätta en historia. Det är en modern berättarform och en möjlighet att nå en prioriterad målgrupp som vi ibland inte når på biblioteket.
Men betraktas spel på bibliotek som en kulturform? Eller bara som en lockvara?
Tyvärr verkar det vara som det senare.
Det syns bland annat i frånvaron av diskussion kring tillgänglighet när det gäller spel. Enligt rapporten Unga & medier, som Statens medieråd gjorde 2015, så har 87 procent av alla ungdomar en dedikerad spelkonsol hemma.
Hur ser det ut för övriga 13 procent, de som står utanför en av vår tids största ungdomskulturella uttryck? Vilka har möjlighet att låna spel på biblioteket? De rika med en ny spelkonsol? Eller jobbar vi för att alla ska kunna göra detta?
Kultur är en rättighet, inte en förmån, och en viktig del av bibliotekets kulturuppdrag är att bredda kulturen och stödja de grupper som kämpar i motvind med sitt kulturutövande. Speciellt rollspelarna räknas in i den kategorin.
Vi behöver utveckla läsfrämjande metoder som får draghjälp av sociala, intermediala och även kollektiva faktorer och inget är mer relevant för ungdomar än att utgå från det media och den kultur som just nu är störst för dem.
Men då måste vi ta kulturen på allvar, jobba med den i arrangemang och koppla den till litteratur samt se ideella organisationer och kulturutövare som naturliga samarbetspartner.
Det är ett sätt att skapa ett kulturellt samtal med den målgrupp som främst intresserar sig för spel.
Fördelarna med att ta in spel på biblioteket är att man aktualiserar den kultursfär som ungdomarna befinner sig i, med den kommunikation och utbyte av idéer som följer med detta. Fantasy- och science fictionspel är en språngbräda till motsvarande genrer inom litteraturen och den kunskap som bibliotekarien införskaffar kring denna kulturform blir efterfrågad av både föräldrar och pedagoger.
En anledning till bibliotekens förströdda intresse kan vara bristande kunskap och att man inte naturligt rekryterar inom den kultursfär som omfamnar spelen. Men om man väljer att ha spel på biblioteket så bör man ställa samma krav på kunskap kring dessa som kring ungdomslitteratur, noter och andra specialområden som ett bibliotek kan tänkas täcka in.
Många litteraturdiskussioner som förs på bibliotek appliceras inte på spel, trots att det är den mediavärld som de flesta ungdomar befinner sig i.
Det är synd.
Aktuella händelser som Gamergate (där kvinnor i spelbranschen utsattes för trakasserier) och hur metoo-rörelsen bidrog till stängningen av Neogaf, ett av världens största och mest inflytelserika spelforum, ger biblioteken en chans att jobba med värdegrund ur ett kulturperspektiv, något som inte minst skolan skulle kunna ha nytta av.
Som ungdomsbibliotekarie tar jag mycket hjälp av det kollegiala lärandet. Det finns många engagerade bibliotekarier ute i landet och det förs heta debatter kring barnens läsning och vad som är lämpligt.
Men jag har aldrig, inte en enda gång, hittat någon som vill diskutera Pegi-märkningen som bibliotek brukar köpa rakt av, trots att det minst sagt inte är kulturkonsekvent.
Märkningen kom 2003 och togs fram av spelbranschen för att skydda minderåriga från olämpligt innehåll i deras produkter. Det är inte baserat på vetenskapliga rön utan på etiska ställningstaganden och ett försök att hitta ett gemensamt förhållningssätt till våld, sex och grovt språk.
Ålderskategorierna baseras på olika länders åldersgränser för film. Men de svenska reglerna för film är mindre strikta än Pegi-gränserna. En femtonåring kan se skräckfilmen Det på bio men ska enligt Pegi inte spela rollspelet Final Fantasy.
Hockeyspelet NHL 2012 fick Pegi-märkningen 16 år på grund av att man kunde kasta handskarna och slåss.
Finns det verkligen inte diskussionsvärde i detta för kulturförmedlare med spel på biblioteken? Är det så att man inte lånar ut hockeyspel till 15-åringar och är det i så fall konsekvent med hur vi ser på annan kultur?
När det gäller barn och ungdomsböcker så anlägger jag ett barn- och ungdomsperspektiv där jag tar hänsyn till generationsmaktordningen och ungdomars avvikelse från vuxennormen.
Det är dags att vi anlägger samma perspektiv när det gäller spel.
Men på biblioteken betraktas inte kunskap om spelkultur som en specialkompetens. Spelandets låga status hindrar bibliotekarier med kunskap från att använda sig av den.
Det är en värdefull specialkompetens om man är mån om att locka vår prioriterade målgrupp ungdomar till biblioteket.
De bibliotek som väljer att ta in spel bör ha en omvärldsbevakning som motsvarar den man har kring andra medier, och vi måste lyfta diskussionen om tillgänglighet.
Hur gick det med intervjun med Allt om brädspel, kanske ni undrar? Jag blev inte allt för censurerad (tror jag) och jag hoppas att jag bidrog till en mer nyanserad bild av spel på biblioteket. Men det rätta forumet kanske är Biblioteksbladet snarare än en tidning för de redan frälsta.
Tommy Bildström, ungdomsbibliotekarie i Vindeln
Senaste nytt
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
Nytt råd för läsning – utan representant för biblioteken
Ännu ett råd för läsning bildas av regeringen. Denna gång samlas representanter för civilsamhället, akademin och näringslivet.
14 mar 2024 • < 1 min
Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU
Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar. I Sverige och EU finns det en naivitet när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom.
13 mar 2024 • 3 min
Desinformation bör bemötas på biblioteken
Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”
12 mar 2024 • 3 min
Bildspel: Norsk biblioteksarkitektur i Peking
Det norska arkitektkontoret Snøhetta slog igenom redan 1989 då de vann tävlingen om biblioteket i Alexandria. Nu, 35 år senare, har stadsbiblioteket i Peking öppnat, även det ritat av Snøhetta.
11 mar 2024 • < 1 min
Forskning för miljarder – fem jättar dominerar
Tillväxt, behövande kunder, skyhöga vinster. De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken.
7 mar 2024 • 9 min
Firar 25 år med jubileumsbok
Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.
6 mar 2024 • 3 min
Studieförbundens strypta anslag drabbar biblioteken
Många bibliotek samarbetar med studieförbunden vars statliga anslag kommer att sänkas med 500 miljoner kronor på tre år. Följden blir färre författarkvällar och begränsade möjligheter att nå ut till medborgarna.
5 mar 2024 • 4 min
Nästan vart femte bibliotek berörs av studieförbundens krympta anslag
Det är vanligt att folkbibliotek samarbetar med studieförbunden. Att anslagen krymper har på många håll redan blivit kännbart.
5 mar 2024 • < 1 min
”Skamligt och rättsvidrigt att förstöra bibliotek”
Generalsekreterarna för Svensk biblioteksförening, Sveriges författarförbund och Sveriges museer fördömer förstörelsen av kulturarv i Ukraina och Gaza.
4 mar 2024 • < 1 min
0 kommentarer