"Vad kostar det?" - Det är fel fråga
9 dec 2019 • 3 min
I den nationella biblioteksstrategin föreslås reformer för en kvarts miljard – en siffra som har ifrågasatts från flera håll. Men den är ett politiskt önskemål, inte en vetenskaplig beräkning, skriver utredaren Erik Fichtelius.
Det värsta som kan hända en statlig utredning är att den hamnar i utredningarnas stora svarta slukhål. Alltså att när utredningen väl är klar försvinner den i en låda på ett departement för att aldrig mer höras av. Det är tyvärr ödet för många utredningar.
Men om regeringen vill göra något skickas utredningen på remiss till berörda organisationer, myndigheter och andra intressenter. Därför är det häftigt att förslaget till en nationell biblioteksstrategi gått ut på en stor och bred remiss. 126 remissinstanser inbjöds att svara. 99 gjorde det, dessutom svarade 23 som inte ens var tillfrågade i så kallade spontanremisser. Detta är intressant eftersom utredningen om en nationell biblioteksstrategi inte ens var en vanlig SOU, utan ett myndighetsuppdrag till KB. När vi arbetade med den försökte vi jobba som en SOU, för att hålla distansen till KB. Upplägget innebar att vi inte hade de vanliga begränsningarna när det gäller formalia och kostnader. Regeringen har sedan ändå hanterat förslaget som en stor offentlig utredning. Det visar på frågans vikt och allvar.
Läs mer Margareta Törngren: ”Omöjligt med gemensam strategi”
Det första som kan konstateras är att förslaget finns i en nordisk kontext och det vi skulle kunna kalla en nordisk cirkulär kulturekonomi. Vi inspirerades av de andra nordiska länderna. Danskarna föreslog i sin strategi redan 2010 en stor digitaliseringssatsning, Danskarnas Digitala bibliotek. Det inspirerade oss. Norge har hela tiden legat före, och även deras strategi och digitaliseringsarbete blev en förebild. Men sedan blev vårt arbete något för norrmännen att kopiera när de kom med en ny upplaga av sin strategi tidigare i år, och den finska riksbibliotekarien använder nu vårt förslag som utgångspunkt för en ny finsk strategi.
Det visar på frågans vikt och allvar
Nu finns ett underlag att gå vidare. Om regeringen vill kan den skriva en färdig nationell biblioteksstrategi. Det finns starkt stöd i remissvaren för våra huvudförslag, inte minst kring digitaliseringen. Samtidigt finns många intressanta förslag till förbättringar och förtydliganden. Det viktiga är att strategin i sina huvudspår fått ett starkt och brett stöd, även om det också finns kritiska röster.
Då ställs den intressanta frågan: ”Vad kostar det?”
Det är tyvärr fel fråga i dagsläget. Frågan är istället: ”Vad får det kosta?”
Vid sidan av vårt förslag lämnade vi också ett förslag om sex möjliga reformer för att stärka biblioteken på en strategisk nivå. Vi föreslog en reformnivå på 250 miljoner kronor i permanent nivåhöjning för bibliotekssektorn. Detta är en politisk siffra, ett önskemål, ett förslag om en möjlig ambitionsnivå, inte en vetenskaplig beräkning om vad det skulle kosta. Reformer på biblioteksområdet kostar det statsmakterna bestämmer att de får kosta. Som Svensk biblioteksförening så riktigt påpekar borde det få kosta mycket mer om man ska ha rimliga ambitioner. Ska vi till exempel ha en försvarlig nivå på skolbiblioteksverksamheten skulle det behövas minst 1,5 miljarder. Det vi föreslår är en blygsam statlig satsning på utbildning och kompetens därför att skolorna är ett kommunalt ansvar.
Som Svensk biblioteksförening så riktigt påpekar borde det få kosta mycket mer om man ska ha rimliga ambitioner
Remissen gällde förslaget till strategi, inte de sex reformförslagen. Statskontoret väljer ändå att granska just kostnaderna för reformerna, och kritiserar att det inte finns några beräkningar. Och det stämmer ju, eftersom vi gjort en politisk kalkyl, inte en exakt beräkning. En rimlig nivå på digitalisering, bland annat inskanning av analogt material skulle kunna vara ungefär 90 miljoner kronor per år. Till det kommer upphovsrättskostnader som vi inte kunnat ange något om eftersom de måste förhandlas fram först. Vad regeringen vill satsa på mångspråkslitteratur, bibliotek för de nationella minoriteterna, forskning och kompetens är en fråga om råd och vilja mer än vad det ”kostar”. Till det kommer ett område som lyfts starkt av remissinstanserna – vuxenutbildningens bibliotek. Där kom vi inte med några konkreta reformförslag eller kostnader just nu, därför att de bör arbetas fram av folkbildningen, utbildningshuvudmännen och biblioteken i samverkan.
Personligen tycker jag att strategiska biblioteksreformer borde få kosta mycket mer än 250 miljoner, men ytterst är det en fråga om vad staten vill och har råd med.
Läs mer Tung kritik mot förslag till nationell biblioteksstrategi
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer