Vill ni verkligen lägga ner Biblioteksbladet?

LEDARE. Kära läsare! Kära medlemmar i Svensk biblioteksförening! Biblioteksbladet fyller 103 år i år. Men nu kan dess dagar vara räknade. På Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg, den 16 maj, avgörs tidningens öde.

Ledare
15 april 2019 av Annika Persson

Folkbibliotekscheferna i Sveriges tre största städer vill lägga ner Biblioteksbladet. De har lagt en motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte, en motion där de yrkar på nedläggning redan till årsskiftet. I stället för tidningen vill de anställa en person till på kansliet som ska syssla med omvärldsbevakning och sprida nyheter. Resten av pengarna (två tredjedelar) vill de lägga på biblioteksutveckling och sparande. Och kanske kan de kan få sin önskan uppfylld redan den 16 maj. Omröstningen sker på Svensk biblioteksförenings årsmöte i samband med Biblioteksdagarna i Helsingborg.

Läs hela motionen och styrelsens svar här.

Som chefredaktör talar jag förstås i egen sak när jag nu (liksom föreningens styrelse) yrkar på avslag, men i det här fallet måste jag höja rösten medan det ännu går.

Biblioteksbladets chefredaktör Annika Persson. Foto: Sandra Johnson

En sak som är problematisk med motionen är att den inte någonstans nämner skillnaden mellan en fri tidning och en kommunikatör. Det är stor skillnad, så stor att ledarna för tre av landets främsta kunskapsinstitutioner åtminstone borde kännas vid den.

En fri tidning kan till skillnad från föreningens anställda skriva om saker som föreningsmedlemmarna inte vill att det ska talas om. Det kan handla om en biblioteksledning som går över gränsen eller oönskade konsekvenser av en verksamhetsförändring.

En tidning med oberoende redaktion kan förmedla åsikter som inte ledning och styrelse delar. Släppa fram röster som kritiserar föreningen eller som har åsikter som går på tvärs.

En självständig tidning talar på läsarnas uppdrag med en egen röst i offentligheten.

En tidning med uppdrag och frihet att granska påverkar redan genom sin existens. För både politiker och aktörer vet att de kan komma att granskas.

I vilken utsträckning Biblioteksbladet lyckas med detta är upp till andra att bedöma. Men att ha en tidning med oberoende ställning gör det i alla fall möjligt. Och ska man avhända sig redskapet bör det föregås av ordentliga diskussioner. Oberoende tidningar är en viktig del av demokratin.

Jag tror också att Biblioteksbladet fyller en funktion i branschen på andra sätt, där den utifrån sitt oberoende också går sida vid sida med ägarföreningen. Jag tror att den ger röst åt och stärker självförtroendet hos många som arbetar i branschen. Jag tror att den inspirerar, fortbildar och skapar en gemensam förståelse för sektorns framtidsfrågor. Att den ger biblioteksfrågorna en närvaro också utanför den inre kretsen. Det ser vi genom att vi citeras och att det vi skriver om får nytt liv i andra inslag i andra medier.

Den här tidningen har funnits i över hundra år. Det är inte ensamt ett skäl att låta den fortsätta finnas. Men Biblioteksbladet är en tidning som växer, både i läsning och inflytande. På tre år har Biblioteksbladets webbplats ökat från ca 4 500 användare (mars 2016) till 7 000 (mars 2019). Som nyhetskälla har vi så stark trovärdighet att SVT:s Kulturnyheterna i år publicerade vårt aprilskämt om att Erik Fichtelius blivit ny riksbibliotekarie som en nyhet.

Om ni tre bibliotekschefer tycker att Biblioteksbladet missar i sin bevakning, att dess inriktning kan skärpas och vässas – varför inte börja med att diskutera saken öppet med resten av föreningens medlemmar och tidningens läsare i stället för att försöka lägga ner en fri tidning i tysthet? Våra spalter står öppna.

I Svensk biblioteksförening har institutionella medlemmar (bibliotek) mellan två och sju röster beroende på storlek. Stockholm, Göteborg och Malmö har tillsammans 21. Och de får rösta med fullmakt. Samtidigt har de enskilda medlemmarna (individer) bara varsin röst och får inte rösta med fullmakt. Så det blir viktigt hur många som kommer till Helsingborg.

Inför påsken hoppas jag att ni som är medlemmar i Svensk biblioteksförening åtminstone tar ett varv till innan ni lägger ner er hundraåriga, växande och oberoende tidning. Ett tips är att ägna påsken åt att boka biljetter till Helsingborg och att ni sedan röstar den 16 maj för att låta Biblioteksbladet finnas i hundra år till.