Vill ni verkligen lägga ner Biblioteksbladet?

15 apr 2019 • 3 min

Kära läsare! Kära medlemmar i Svensk biblioteksförening! Biblioteksbladet fyller 103 år i år. Men nu kan dess dagar vara räknade. På Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg, den 16 maj, avgörs tidningens öde.

Folkbibliotekscheferna i Sveriges tre största städer vill lägga ner Biblioteksbladet. De har lagt en motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte, en motion där de yrkar på nedläggning redan till årsskiftet. I stället för tidningen vill de anställa en person till på kansliet som ska syssla med omvärldsbevakning och sprida nyheter. Resten av pengarna (två tredjedelar) vill de lägga på biblioteksutveckling och sparande. Och kanske kan de kan få sin önskan uppfylld redan den 16 maj. Omröstningen sker på Svensk biblioteksförenings årsmöte i samband med Biblioteksdagarna i Helsingborg.

Läs hela motionen och styrelsens svar här.

Som chefredaktör talar jag förstås i egen sak när jag nu (liksom föreningens styrelse) yrkar på avslag, men i det här fallet måste jag höja rösten medan det ännu går.

Biblioteksbladets chefredaktör Annika Persson. Foto: Sandra Johnson

En sak som är problematisk med motionen är att den inte någonstans nämner skillnaden mellan en fri tidning och en kommunikatör. Det är stor skillnad, så stor att ledarna för tre av landets främsta kunskapsinstitutioner åtminstone borde kännas vid den.

En fri tidning kan till skillnad från föreningens anställda skriva om saker som föreningsmedlemmarna inte vill att det ska talas om. Det kan handla om en biblioteksledning som går över gränsen eller oönskade konsekvenser av en verksamhetsförändring.

En tidning med oberoende redaktion kan förmedla åsikter som inte ledning och styrelse delar. Släppa fram röster som kritiserar föreningen eller som har åsikter som går på tvärs.

En självständig tidning talar på läsarnas uppdrag med en egen röst i offentligheten.

En tidning med uppdrag och frihet att granska påverkar redan genom sin existens. För både politiker och aktörer vet att de kan komma att granskas.

I vilken utsträckning Biblioteksbladet lyckas med detta är upp till andra att bedöma. Men att ha en tidning med oberoende ställning gör det i alla fall möjligt. Och ska man avhända sig redskapet bör det föregås av ordentliga diskussioner. Oberoende tidningar är en viktig del av demokratin.

Jag tror också att Biblioteksbladet fyller en funktion i branschen på andra sätt, där den utifrån sitt oberoende också går sida vid sida med ägarföreningen. Jag tror att den ger röst åt och stärker självförtroendet hos många som arbetar i branschen. Jag tror att den inspirerar, fortbildar och skapar en gemensam förståelse för sektorns framtidsfrågor. Att den ger biblioteksfrågorna en närvaro också utanför den inre kretsen. Det ser vi genom att vi citeras och att det vi skriver om får nytt liv i andra inslag i andra medier.

Den här tidningen har funnits i över hundra år. Det är inte ensamt ett skäl att låta den fortsätta finnas. Men Biblioteksbladet är en tidning som växer, både i läsning och inflytande. På tre år har Biblioteksbladets webbplats ökat från ca 4 500 användare (mars 2016) till 7 000 (mars 2019). Som nyhetskälla har vi så stark trovärdighet att SVT:s Kulturnyheterna i år publicerade vårt aprilskämt om att Erik Fichtelius blivit ny riksbibliotekarie som en nyhet.

Om ni tre bibliotekschefer tycker att Biblioteksbladet missar i sin bevakning, att dess inriktning kan skärpas och vässas – varför inte börja med att diskutera saken öppet med resten av föreningens medlemmar och tidningens läsare i stället för att försöka lägga ner en fri tidning i tysthet? Våra spalter står öppna.

I Svensk biblioteksförening har institutionella medlemmar (bibliotek) mellan två och sju röster beroende på storlek. Stockholm, Göteborg och Malmö har tillsammans 21. Och de får rösta med fullmakt. Samtidigt har de enskilda medlemmarna (individer) bara varsin röst och får inte rösta med fullmakt. Så det blir viktigt hur många som kommer till Helsingborg.

Inför påsken hoppas jag att ni som är medlemmar i Svensk biblioteksförening åtminstone tar ett varv till innan ni lägger ner er hundraåriga, växande och oberoende tidning. Ett tips är att ägna påsken åt att boka biljetter till Helsingborg och att ni sedan röstar den 16 maj för att låta Biblioteksbladet finnas i hundra år till.

9 kommentarer

  1. Jag håller med ovanstående kommentarer om att den tryckta tidskriften behövs, och att den har stor betydelse både för fortbildning och omvärldsbevakning för oss som arbetar på bibliotek.
    Även om jag förstår motionärernas tanke kring ökad digitalisering så har jag svårt att se att vi som uppskattar att kunna läsa papperstidningen skulle vilja ha ännu en webbplats att bevaka, när man ändå tillbringar en så stor del av arbetsdagen vid en dataskärm.
    Vår kommun har av besparingsskäl lagt ner personaltidningen och istället satsat på digitalt innehåll, vilket har lett till att personalen i bästa fall klickar fram en av tio artiklar, men sen missar de övriga nio.
    Detsamma anser jag gäller DIK, som lade ner sin utmärkta medlemstidning Ping för att istället skicka ut nyhetsbrev på epost. De enda som orkar klicka på länkarna i nyhetsbreven är de fackliga ombuden, som ju har ett särskilt ansvar för att hålla sig á jour med förbundets aktiviteter. Medlemmarna nås därigenom inte av viktig information.
    Så jag hoppas verkligen att årsmötet beslutar att behålla Biblioteksbladet som den är idag.

  2. Nej!
    Lägg inte ned Biblioteksbladet!
    Den är utomordentlig bra fortbildning för oss yrkesverksamma som inte har tid eller råd att åka på annan fortbildning.

  3. Biblioteksbladet betyder jättemycket för oss som jobbar med biblioteksutveckling. En kvalitetssäkrad tidskrift med både bredd och djup. Jag läser den alltid med stort intresse, från pärm till pärm. I princip varje nummer finns något som vi förmedlar vidare till alla som jobbar inom bibliotek i Värmland. Många i personalen läser den också själva.

  4. Jag förutsätter nästan att ni skapat en namninsamling online, samt informerat om detta på sociala medier, Biblist, etc.
    Om ni inte har gjort det så ska ni självklart göra det!!

  5. Biblioteksbladet behövs verkligen i dessa besparingstider. Lägg absolut inte ner det.

  6. Att lägga en motion till föreningens högst beslutande organ, årsmötet, för en föreningsägd publikation betraktar jag som att följa de formella, korrekta och transparenta vägarna för att såväl skapa medlemsengagemang som beslut i en viktig föreningsfråga.

    Föreningen redovisar ett verksamhetsresultat på -18,5 Mkr (-17,9 Mkr för 2017). Underskottet är enligt budget(+/- 0,0 Mkr 2017). Resultatet efter finansnetto är -17,1 Mkr (+96,9 Mkr 2017). Detta stärker bilden av att föreningen har ett högt uttag av resurser. Föreningen fortsätter att spendera och inte prioritera trots att en lågkonjunktur kommer att komma. Styrelsen svarar i motionen att de instämmer att produktionskostnaderna för BBL är höga. Det är naturligt att se över dessa.

    När man ser över prioriteringar och hur föreningen väljer att spendera sina pengar är det naturligt att se över hur pengarna används. Under 2017 stod de institutionella medlemmarna för 58% av intäkter från medlemsavgifter. Vi menar därför att utväxlingen av det samlade finansiella kapitalet i högre grad än idag bör komma de institutionella medlemmarna till del. Genom att omfördela pengar från produktion av BBL till andra medlemsnyttor. Biblioteksbladet ger, menar vi, inte en nytta för föreningen som motsvarar kostnaden. Särskilt gäller detta gentemot de institutionella medlemmarna. Genom en avveckling av Biblioteksbladet sparar föreningen ca 3 000 000 kr årligen.

    Styrelsen föreslår förslaget till strategiska mål 2020-2024

    Synliggöra & bevaka
    Þ Opinionsbilda för att öka beslutsfattares kunskap om biblioteken som en kraft för förändring och för att invånarna ska få tillgång till biblioteksverksamhet med bättre ekonomiska, strukturella och lagliga förutsättningar.

    Þ Genom omvärldsbevakning och kunskapsuppbyggnad stärka medlemmarnas möjligheter att fullgöra sina uppdrag.

    Vi ser inte att dessa ändamål motiverar en intern branschtidning i tryckt format. Den ändamålsskrivning som möjligen realiseras genom Biblioteksbladet är att föreningen ska ”stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet.” I ägardirektiven till Biblioteksbladet ser vi att tidningen har i uppdrag att bevaka biblioteksverksamhet och bibliotekspolitik, informera om föreningens åsikter, samt stimulera en god och allsidig debatt kring biblioteksfrågor. Detta menar vi uppnås både bättre och billigare genom att arbeta helt i digitala kanaler. Kansliet kan, om så krävs, förstärkas med en heltidstjänst med ansvar för detta. Kostnad för detta bör uppgå till maximalt 1 000 000 kr.

    Genom att arbeta i digitala kanaler och driva trafik till en sammanhållen webbplats för svensk biblioteksförening får föreningen en tydligare ”omnichannel-strategi” där redaktionellt arbete blandas med nyhetsbevakning, debatt och ökad interaktion mellan medlemmar och det omgivande samhället. Värdet och betydelsen av denna kan inte underskattas där föreningens olika kanaler sammanstrålar. Att fokusera arbetet till digitala kanaler och med utgångspunkt från en webbplats som driver trafik till andra medlems e-kanaler och tillbaka är att utnyttja mediernas möjlighet till interaktion som väl stimulerar och skapar förutsättningar för de föreslagna strategiska målen. Där en tryckt branschtidning är apart.

    Vidare föreslår vi att 1 000 000 kr årligen används för projektmedel. Dessa medel kan enbart sökas av institutionella medlemmar. Pengarna bör finansiera nytänkande biblioteksverksamhet som inte ryms inom bibliotekens ordinarie budget. Detta stärker värdet på de institutionella medlemmarnas medlemskap. Vilket kommer behövas för att föreningen inte skall tappa ytterligare institutionella medlemmar.

    Styrelsen har utrett och arbetat med den motion som lades fram vid årsmötet 2017 om att institutionella medlemmar ska få skicka deltagare till expertnätverkens träffar. Man föreslår fortsatt att dessa endast skall vara tillgängliga för enskilda medlemmar. En stor del av föreningens värde och aktiviteter är således stängda för de institutionella medlemmarna. Föreningen måste stärka värdet av de institutionella medlemskapen samtidigt som man tar ekonomiskt ansvar för framtiden.

    Slutligen kan så ca 1 000 000 kr årligen sparas, vilket ger föreningen en bättre beredskap inför kommande börsnedgångar.

    Styrelsen svar på motionen ger motionärerna rätt i många antaganden. De menar dock
    att skrivningen ”stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom bibliotek- och informationsområdet” låter sig bäst göras i en tidning med ansvarigt utgivarskap.

    Vi hävdar dock fortsatt att om man söker interaktion, samtal och diskussion mellan medlemmar så behöver denna utgå från ett elektroniskt medium som är snabbare och tillgängligare än vad det tryckta formatet kan erbjuda. Det finns dessutom uppenbar föreningsnytta i att binda samman sina olika kanaler och innehåll i syfte att driva trafik till varandra och att hjälpa medlemmarna att bli såväl aktiva som med omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och känslan av föreningstillhörighet/aktivitet. Detta arbete kan ske fortsatt redaktionellt och med ansvarigt utgivarskap. Det är en organisation- och arbetsflödesfråga.

    Styrelsen menar fortsatt att uppgiften att kritiskt granska görs bäst av en journalistiskt fristående part och att omvärldsbevakning diskuteras bäst inom det övergripande ansvaret för kommunikation.

    Biblioteken granskas kritiskt av flera fristående, journalistiska, parter. En granskning som sker såväl lokalt som nationellt. Föreningen kan fortfarande arbeta med att väcka opinion, nyfikenhet och ställa kritiska frågor om biblioteksväsendet genom sitt redaktionella ”content” skapande som får spridning och uppmärksamhet genom att arbeta i digitala källor. Även om omvärldsbevakning, enligt styrelsen, diskuteras bäst inom det övergripande ansvaret för kommunikation så utgör BBL idag ett bra verktyg för att stärka medlemmarnas möjligheter att fullgöra sina uppdrag genom just omvärldsbevakning och kunskapsuppbyggnad. Den skulle kunna ske mer effektivt i digitala kanaler än i en tryckt tidning.

    Slutligen föreslår styrelsen årsmötet att det skall göras en grundlig översyn av medlemstidskriftens kostnader kontra relevans för medlemmarna. Detta om inte motionen antas är en helt rimlig fortsättning.

    Genom denna motion anser vi att vi har lyft viktiga principiella frågor om:
    – Ansvarsfull ekonomi för föreningen
    – Medlemskapens nytta och värde
    – Värdet av en tryckt branschtidning
    – Värdet av en sammanhållen kommunikation som uppmuntrar till medlemsengagemang och interaktivitet som samtidigt driver trafik mellan föreningens e-kanaler och därmed blir mer effektivt och kan få större genomslag.

    Samtliga motionärer har erfarenhet från arbete i Svensk biblioteksförenings styrelse och förstår komplexiteten i dessa frågor. Vi uppmanar även till medlemsengagemang i dessa och andra frågor genom att delta i föreningens arbete!

  7. Har gått med i biblioteksföreningarna i Sverige och Norge enbart för att läsa respektive Biblioteksblad. Folkbiblioteken är i början av en omfattande skalömsning och hur tänker sig de som vill lägga ner tidningen att vi som inte arbetar på bibliotek ska intressera oss för era verksamheter? Ännu en styrd kommunikatör??

    Bibliotekstidningarna skulle behöva ha än mer öppen debatt och analys i en tid när deras gamla roll som Kunskapscentrum håller på att ersättas av något/mycket annat. Om biblioteken inte tål kritiska röster kommer verkligheten att servera beska svar.

    Den förmenta omsorgen om föreningens ekonomi är ostrategisk. Styrelsen behöver förstärka tidningens frihetsgrader för att öka dess trovärdighet och långsiktighet.
    (Doktorand i företagsekonomi vid Lunds universitet.)

  8. Biblioteksbladet behövs – även för oss pensionerade bibliotekarier. Kerstin Ericsson, Norrtälje

Senaste nytt

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min

Nyheter

Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen

Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.

22 mar 2024 • 2 min

Nyheter

KB rustar för krig

Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

20 mar 2024 • 2 min