Ingår i temat Kolla källan

Regeringen gör om läroplaner – stärker digital kompetens

Skolan ska bli bättre på att stärka elevernas digitala kompetens, det sa regeringen vid en presskonferens i dag. Läroplanerna kommer att förtydligas, något som bland annat påverkar skolbibliotekens roll.

9 mars 2017 av Stina Loman

Regeringen gör nu om skolans läro-, kurs- och ämnesplaner för att elevernas digitala kompetens ska bli bättre. Källkritik, programmering och förståelsen för hur digitalisering påverkar individ och samhälle får mer utrymme.

Förändringarna berör både grund- och gymnasieskola och påverkar skolbibliotekens roll.

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Sverige har legat efter andra länder när det gäller digitaliseringen i skolan.

– Vi har inte haft tillräckligt starka krav i läroplanen för att jobba med medie- och informationskunnighet. Därför behöver vi stärka det, säger han.

Regeringen skriver i sin promemoria: ”Ny lydelse under rektorns ansvar: Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.”

Under 2017 inleder Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av skolbibliotekens pedagogiska användning. En av de saker som de ska utgå från är bibliotekens roll i MIK-arbetet.

Många skolor har inget bemannat bibliotek, hur gör de för att följa nya läroplanen?

– Varje huvudman har ansvar för att se till att läroplanen följs. Det granskas av Skolinspektionen. Om man inte har ett bemannat skolbibliotek måste man alltså visa hur man lyckas följa kraven på annat sätt, säger Gustav Fridolin och fortsätter:

– När skollagen skrevs så tror jag att man tänkte att elever ska ha bibliotek för att få tillgång till kompetens. Men lagstiftningen har fastnat i hur många böcker som utgör ett bibliotek. För mig är det självklart att bibliotekarien gör själva biblioteket.

Har skolbibliotekarierna rätt kompetens eller behöver man förstärka?

– Vi har utvidgat läslyftet till att inkludera skolbibliotekarier så de får samma möjligheter till kollegialt lärande som lärarna. IT-strategin som tas senare i år innehåller också uppdrag till Skolverket om fortbildning för olika personalgrupper. Skolbibliotekarien är en av dem som har djupast kompetens om MIK och kan behöva tid för att dela de verktygen med fler.

Vad händer om inte MIK prioriteras? 

– Det handlar om demokrati. Det finns en idé om att vi inte behöver lära oss lika mycket eftersom all kunskap finns ett stenkast bort. Men i grunden är det tvärtom. Vi behöver bättre grundkunskap i hur man granskar fakta.

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare på Svensk Biblioteksförening, är positiv till den nya läroplanen.

– Det är glädjande att ministern lyfter skolbibliotekariernas kompetens på MIK-området och tydligt uttrycker huvudmännens ansvar för bemanning. Det har biblioteksföreningen och den Nationella skolbiblioteksgruppen arbetat aktivt för de senaste åren. Men vi anser att det även behövs en tydligare skrivning om bemanning i skollagen, säger hon.

Från och med den 1 juli i år ska reglerna börja tillämpas i skolorna.