Ingår i temat Efter valet

Så blir bibliotekens 2019

efter valet.Branschen gissar att de lagda bibliotekssatsningarna blir kvar. Men betydligt större resurser behövs för digitaliseringen av kulturarvssamlingarna.

5 mars 2019 av Stina Loman

Erik Fichtelius, samordnare för nationella biblioteksstrategin:

Erik Fichtelius. Foto: Ulrika Beck-Friis.

Den 7 mars lämnas nationella biblioteksstrategin till regeringen. Hur kommer det att gå för den och de reformer ni föreslår? 

– Det kommer en ändringsbudget innan eller i anslutning till vårpropositionen. Men jag är säker på att tidigare biblioteksreformer, som satsningen Stärkta bibliotek och det digitala kompetenslyftet Digitalt först, blir kvar. Det finns en blocköverskridande syn att biblioteken är värda att satsa på, så jag känner ingen oro över att redan beslutade reformer skulle rivas upp.

– Det blir intressant vad som händer med nationella biblioteksstrategins förslag. Man kan gratulera den nya kulturministern som bara någon månad efter att hon tillträtt får ett väl genomarbetat strategiskt förslag kring hur man ska satsa på och utveckla biblioteken. Jag är övertygad om att strategin, liksom våra sex reformer för stärkta bibliotek, snabbt kommer att hamna på riksdagens bord.

– En annan sak värd att notera är att statsministern i sin regeringsförklaring lyfte fram vikten av bemannade skolbibliotek samt att Läsdelegationens förslag ska införas. Men frågan om bemannade skolbibliotek är en kommunal fråga, så här gjorde statsministern en tydlig markering mot SKL.

Karin Linder, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening:

Karin Linder. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Hur kommer det att bli för ­biblioteken de närmsta fyra åren? 

– Det är ett positivt tecken att budgeten i stort är oförändrad för biblioteken. Vi ser inga tendenser till förändringar de kommande fyra åren. De befintliga satsningarna blir kvar. Det finns inga negativa attityder till biblioteksverksamhet utan snarare en ökad förståelse för bibliotekens viktiga roll i informationssamhället. Så på en nationell nivå kommer det att bli bra för biblioteken.

– Det återstår att se om det blir några nya bibliotekssatsningar men Stefan Löfven var tydlig i sin regeringsförklaring med att Läsdelegationens förslag ska genomföras och att fler elever ska få tillgång till en skolbibliotekarie. Vi har stora förväntningar på att regeringen håller det löftet.

– Men vi ser tendenser att de kommunala budgeterna förändrats där biblioteken fått mindre pengar. Framöver är det därför viktigt att man gör uppföljningar för att få syn på eventuella smygnedskärningar där det inte tillsätts personal för pensionsavgångar och långledigheter. Vi ser också en risk att kommunerna drar ner på biblioteksbudgeten och i stället kvittar den mot Stärkta bibliotek-satsningen, där staten delar ut 225 miljoner kronor årligen till folkbiblioteken under tre års tid. Även detta behöver följas upp.

Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket:

Lars Ilshammar. Foto: Jann Lipka.

Sverige ligger långt efter andra länder när det gäller digitalisering av exempelvis bibliotekens samlingar. Hur kommer det att gå med det framöver? 

– Regeringsförklaringen var digitaliseringsfattig. En vänlig tolkning är att regeringen är överens om inriktningen av digitaliseringspolitiken. Men vi har sedan tidigare sett att de konkreta reformerna – särskilt de som kostar pengar – inte är så vanligt förekommande. Därför måste vi synliggöra elefanten i rummet: pengarna. Digitaliseringen kommer att kosta och det tillkommer även kostnader för att tillgängliggöra material som omfattas av upphovsrätter.

– Jag hoppas på en rejäl satsning i kommande vårbudget men helst i den ordinarie statsbudgeten. Vi behöver digitalisera de stora bestånden om vi ska nå målet att vara ett utvecklat samhälle i en digital era.

– Forskningen kan också ses som en drivkraft i digitaliseringen. Med stora datamängder är det möjligt att ställa andra typer av forskarfrågor. I förra forskningspropositionen lades 100 miljoner kronor på att digitalisera kulturarvens samlingar. Jag hoppas det blir en vana, vi behöver lägga de pengarna årligen om vi någonsin ska nå upp till de behov som finns.