Skolbiblioteken viktiga för elevernas prestation

Elever presterar bättre om de har ett bra skolbibliotek. Det bekräftar en ny rapport som undersökt vilken roll skolbiblioteket har för elevers lärande och prestationer.

6 april 2017 av Stina Loman
Foto till höger: Elisabeth Ohlsson Wallin
Cecilia Gärdén har sammanställt rapporten. Foto till höger: Elisabeth Ohlsson Wallin

I den nya rapporten har över 100 nationella och internationella undersökningar om skolbibliotek, läsfrämjande och informationskompetens sammanställts. Tanken är att rapporten ska användas som en del i Kungliga bibliotekets arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Sammanställningen visar att elever presterar bättre i skolan om det finns ett välfungerande skolbibliotek.

– Det viktigaste av allt när det gäller skolbibliotek, utifrån elevens perspektiv, är att det finns ett gott samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Det handlar om att skolbibliotekarien deltar i det pedagogiska arbetet, exempelvis genom att vara aktiv i projekt som eleverna arbetar med i skolan, säger Cecilia Gärdén som skrev rapporten förra året då hon arbetade vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Det är också viktigt att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen.

– Utan det blir det inget skolbibliotek. Det handlar om att skolledningen förstår vad ett skolbibliotek är eller kan vara. Många av studierna jag har gått igenom visar att rektorer inte sällan tänker på hur biblioteken såg ut för 50 år sedan, den bilden behöver ofta uppdateras för att skolbiblioteken på riktigt ska kunna vara verktyg i det pedagogiska arbetet.

Här är de viktigaste slutsatserna

För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs bland annat:

  • att det sker väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna
  • att det finns fackutbildade bibliotekarier
  • att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen
  • att det finns relevanta digitala och fysiska resurser
  • att lokalen är tillgänglig och ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov
  • att skolbiblioteket förstås som funktion såväl som fysisk plats

Rapporten tar också upp forskning som visar hur skolorna kan jobba med att främja elevers läsförmåga och språkutveckling. Exempelvis via högläsningsprojekt, bloggar, filmade boktips, ljudboksklubbar, läshundar, talböcker, författarbesök och läsecirklar.

– I rapporten beskrivs också exempel på hur skolbiblioteken jobbar med att främja informationskompetens. Här blir det ofta synligt att en fackutbildad skolbibliotekarie har en annan kompetens än en lärare. En fackutbildad bibliotekarie har både en teoretisk och praktisk förståelse för begrepp som informationssökning, informationsanvändning och källkritik, säger Cecilia Gärdén.

När det gäller informationssökning och källkritik kan det exempelvis handla om att bibliotekarien diskuterar med eleverna hur de kan omformulera frågeställningar till sökfrågor, hur träfflistor är uppbyggda eller vad det är för skillnad mellan olika informationskällor.

Cecilia vill framöver gärna se fler vetenskapliga undersökningar inom skolbiblioteksområdet. Hon menar att det saknas kunskap om bland annat hur eleverna kan dra nytta av att lärare och skolbibliotekarier har olika kompetenser.

Cecilia Gärdén arbetar sedan i mars på Kultur i Väst där är hon konsulent med inriktning mot bibliotekens lärande och verksamhetsutveckling.

Läs mer: 

Regeringen gör om läroplaner – stärker digital kompetens