”Skolbiblioteket är ingen blingbling-verksamhet”

Bokmässan.Hur kan skolbibliotekarier och lärare samarbeta mer effektivt? Det var den övergripande frågan vid ett av seminarierna under Bokmässan på torsdagen.

28 september 2017 av Stina Loman
Ulrika Centerwall, Maria Schedvin, Teresia Palander, Anna-My Zetterberg, Anna Runberger och Louise Limberg. Foto: Stina Loman
Ulrika Centerwall, Maria Schedvin, Teresia Palander, Anna-My Zetterberg, Anna Runberger och Louise Limberg. Foto: Stina Loman

I dag drog Bokmässan i Göteborg igång och temat på den 33:e upplagan är ”bildning”. Vid ett av seminarierna pratades det om skolbibliotekens roll i skolverksamheten, och hur man synliggör biblioteket mer.

– 2011 skrevs skolbiblioteken in i skollagen med skrivelsen att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Sen dess har skolbiblioteken kommit upp mer på den politiska agendan. Trots det visar KB:s statistik att ungefär hälften av eleverna fortfarande saknar tillgång till skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall, doktorand vid Högskolan i Borås.

Samtidigt visar forskningen att nära och god samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare har positiv inverkan på elevernas läsning, informationskompetens och digitala kompetens. Ett sätt att skapa en god inverkan är att etablera skolbibliotekets värde inom skolan.

Anna-My Zetterberg är gymnasierektor på Hulebäcksgymnasiet i Härryda. Hon tycker att det är rektorns ansvar att se till att skolbiblioteket alltid finns med i verksamheten och inte hamnar utanför.

– Det gäller att organisatoriskt se till att det finns möjligheter för skolbibliotek och lärare att lätt jobba tillsammans, säger hon och fortsätter:

– Biblioteket är ingen blingbling-verksamhet. Man kan inte säga att bibliotekarien ska komma in och köra lite källkritik, utan man måste jobba mer gemensamt.

Louise Limberg är professor på Bibliotekshögskolan. Hon menar att man måste förstå värdet av att ha olika kompetenser.

– Bibliotekarier har en kompetens som skiljer sig från lärare. Det är först när man tillför kompetenser från olika håll som det kan hända något, säger hon.

Maria Schedvin jobbar som skolbibliotekarie vid en grundskola i Malmö. Hon tycker att läroplanerna borde synliggöra det osynliga mer.

– Det handlar om att synliggöra målen i läroplanen där jag tillsammans med pedagogerna kan få eleverna att nå längre. Tänker man så får man en annan roll i skolan. Rektorer är också otroligt viktiga i det här, dessutom behövs det lyftas goda exempel från andra skolor i kommunen, säger hon.

En verksamhet som fungerar bra är gymnasiet Pauliskolan i Malmö. Här har skolbibliotekarien Teresia Palander jobbat i flera år.

– Synen på skolbiblioteket har inte förändrats under mina nio år på skolan trots att rektorer har bytts ut. Vi har blivit en sådan tydlig och integrerad del i skolan och det finns en grundtanke hos skolledningen om hur de vill använda biblioteket. Det sitter i väggarna och det är skönt, för skolledningen har oerhörd stor betydelse för hur biblioteket fungerar, säger hon.

Anna Runberger är gymnasielärare i Borås. På hennes skola jobbar inte lärare och skolbibliotek så tätt tillsammans.

– Jag tycker det ligger mycket på lärarnas perspektiv. Några lärare samarbetar med biblioteket, men det stannar där. Jag blir glad att höra att det funkar bättre på andra skolor. Vi tar inte riktigt tillvara på den kompetens som finns, säger hon.

Läs mer: 

Är det rätt att besöka bokmässan?

”Vi borde varit bättre förberedda”