Skolinspektionen: Brister i användningen av skolbiblioteken
11 jun 2018 • 3 min
En ny rapport från Skolinspektionen visar att skolbiblioteken inte används fullt ut. Extraläsning av skönlitteratur verkar fortfarande betraktas som huvuduppgiften.
I den reviderade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har skolbiblioteket en utpekad roll både när det gäller att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Men hittills har få skolor mött kraven. Det visar Skolinspektionens nya rapport Skolbiblioteken som pedagogisk resurs.
Rapporten bygger på en granskning av kvaliteten i skolbibliotekens arbetssätt. 20 grundskolor har granskats och de två frågeställningar som Skolinspektionen utgått från är i vilken utsträckning rektor tar ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare och i vilken utsträckning skolan använder skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.
Först och främst konstaterar rapporten att likvärdigheten brister både när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad.
Anna Wide är undervisningsråd och projektledare på Skolinspektionen. Hon menar att det är svårt att peka ut en enkel orsak till varför likvärdigheten varierar.
– Vi tror att det kan handla om traditioner och en bristande samverkan mellan lärare och de som ansvarar för skolbiblioteket, säger hon.
Totalt har 20 grundskolor, både kommunala och fristående, granskats och Skolinspektionen konstaterar att det finns utvecklingsområden hos 19 av dem.
Går det att se några tendenser i vilka som har bra respektive dålig verksamhet?
– Nej, men det vi ser är att rektorns engagemang och kunskap har otroligt stor betydelse för skolbiblioteket, säger Anna Wide.
Skolbiblioteken är i låg utsträckning, skriver Skolinspektionen, en integrerad del av skolornas pedagogiska arbete. På de 20 granskade skolorna planerar lärare och skolbibliotekarier sällan undervisning tillsammans och om det sker görs det spontant, när man ses i korridoren eller under raster. Det finns ingen tid avsatt för detta och rektorerna ser inte heller till att så sker. Det vanliga är i stället att skolbiblioteket används främst för att låna ”bänkböcker” eller läsning att ta med hem. Biblioteket används sällan heller i andra ämnen än svenska.
När biblioteket används på ett mer avancerat sätt beror det ofta på enskilda lärares intresse, konstaterar rapporten. Konsekvensen blir att användandet inte utgår från elevernas behov och inte heller blir likvärdigt.
Skolorna sägs också vara osäkra på hur skolbibliotekens nya uppgift, att stärka elevernas digitala kompetens, ska utföras. Bara en del av skolbiblioteken i granskningen deltar i arbetet med elevernas medie- och informationskunnighet, MIK, eller deras förmåga att vara källkritiska.
Ni skriver att biblioteket behöver integreras mer i verksamheten så att det inte blir en egen ö eller ett bokrum på skolan. Varför är det så svårt för huvudmännen att modernisera synen på skolbiblioteket?
– Jag tror dels det beror på att skolbiblioteket varit dåligt reglerat, det är ju först nu som det kommer in i läroplanen, och dels har skolbiblioteket varit en del av verksamheten som det varit lätt att skära ner på, säger Anna Wide och fortsätter:
– Det beror också på dålig kunskap om skolbibliotekens möjligheter. Här skulle det behövas tydligare stödmaterial, framför allt riktat till rektorer, kring hur biblioteket kan användas.
Sådant stödmaterial kommer att tas fram av Skolverket framöver, läs artikel om det här.
Andra problem som Skolinspektionen uppmärksammar är att värdegrundsarbete och jämställdhetsarbete har en nedtonad och ibland oreflekterad roll. Skolbiblioteken fångar inte alltid upp könsstereotypa läsmönster eller visar på andra läsmöjligheter. Elever med annat modersmål får ofta inte tillgång till relevant litteratur på sitt modersmål utan hänvisas inte sällan till läsning av enkla böcker vars innehåll ofta inte är åldersadekvat.
Sedan tidigare har Skolinspektionen visat på brister när det gäller tillgången till skolbibliotek och rektorernas resurstilldelning, att bemanningen inte är tillfredsställande och att det finns brister i samverkan mellan lärare och bibliotekarie. Tidigare forskning visar också att ett väl fungerande skolbiblioteks gagnar elevers lärande.
Revideringen av läroplanen blir tvingande först den 1 juli i år, men har fått användas sedan den 1 juli 2017.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-sju-granskningar-klara/
http://biblioteksbladet.test/regeringen-gor-om-laroplaner-starker-digital-kompetens/
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer