Skolinspektionen: Brister i användningen av skolbiblioteken

Granskningen är klar.En ny rapport från Skolinspektionen visar att skolbiblioteken inte används fullt ut. Extraläsning av skönlitteratur verkar fortfarande betraktas som huvuduppgiften.

11 juni 2018 av Annika Persson Stina Loman
Likvärdigheten brister när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad, konstaterar Skolinspektionen. Foto: Getty.
Likvärdigheten brister när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad, konstaterar Skolinspektionen. Foto: Getty.

I den reviderade läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har skolbiblioteket en utpekad roll både när det gäller att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Men hittills har få skolor mött kraven. Det visar Skolinspektionens nya rapport Skolbiblioteken som pedagogisk resurs.

Rapporten bygger på en granskning av kvaliteten i skolbibliotekens arbetssätt. 20 grundskolor har granskats och de två frågeställningar som Skolinspektionen utgått från är i vilken utsträckning rektor tar ansvar för en väl fungerande samverkan mellan skolbibliotek och lärare och i vilken utsträckning skolan använder skolbiblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.

Först och främst konstaterar rapporten att likvärdigheten brister både när det gäller beståndet av böcker och medier och när det gäller utbildning och anställningsgrad.

Anna Wide, undervisningsråd. Foto: Skolinspektionen.
Anna Wide, undervisningsråd. Foto: Skolinspektionen.

Anna Wide är undervisningsråd och projektledare på Skolinspektionen. Hon menar att det är svårt att peka ut en enkel orsak till varför likvärdigheten varierar.

– Vi tror att det kan handla om traditioner och en bristande samverkan mellan lärare och de som ansvarar för skolbiblioteket, säger hon.

Totalt har 20 grundskolor, både kommunala och fristående, granskats och Skolinspektionen konstaterar att det finns utvecklingsområden hos 19 av dem.

Går det att se några tendenser i vilka som har bra respektive dålig verksamhet?

– Nej, men det vi ser är att rektorns engagemang och kunskap har otroligt stor betydelse för skolbiblioteket, säger Anna Wide.

Skolbiblioteken är i låg utsträckning, skriver Skolinspektionen, en integrerad del av skolornas pedagogiska arbete. På de 20 granskade skolorna planerar lärare och skolbibliotekarier sällan undervisning tillsammans och om det sker görs det spontant, när man ses i korridoren eller under raster. Det finns ingen tid avsatt för detta och rektorerna ser inte heller till att så sker. Det vanliga är i stället att skolbiblioteket används främst för att låna ”bänkböcker” eller läsning att ta med hem. Biblioteket används sällan heller i andra ämnen än svenska.

När biblioteket används på ett mer avancerat sätt beror det ofta på enskilda lärares intresse, konstaterar rapporten. Konsekvensen blir att användandet inte utgår från elevernas behov och inte heller blir likvärdigt.

Skolorna sägs också vara osäkra på hur skolbibliotekens nya uppgift, att stärka elevernas digitala kompetens, ska utföras. Bara en del av skolbiblioteken i granskningen deltar i arbetet med elevernas medie- och informationskunnighet, MIK, eller deras förmåga att vara källkritiska.

Ni skriver att biblioteket behöver integreras mer i verksamheten så att det inte blir en egen ö eller ett bokrum på skolan. Varför är det så svårt för huvudmännen att modernisera synen på skolbiblioteket?

 – Jag tror dels det beror på att skolbiblioteket varit dåligt reglerat, det är ju först nu som det kommer in i läroplanen, och dels har skolbiblioteket varit en del av verksamheten som det varit lätt att skära ner på, säger Anna Wide och fortsätter:

– Det beror också på dålig kunskap om skolbibliotekens möjligheter. Här skulle det behövas tydligare stödmaterial, framför allt riktat till rektorer, kring hur biblioteket kan användas.

Sådant stödmaterial kommer att tas fram av Skolverket framöver, läs artikel om det här.

Andra problem som Skolinspektionen uppmärksammar är att värdegrundsarbete och jämställdhetsarbete har en nedtonad och ibland oreflekterad roll. Skolbiblioteken fångar inte alltid upp könsstereotypa läsmönster eller visar på andra läsmöjligheter. Elever med annat modersmål får ofta inte tillgång till relevant litteratur på sitt modersmål utan hänvisas inte sällan till läsning av enkla böcker vars innehåll ofta inte är åldersadekvat.

Sedan tidigare har Skolinspektionen visat på brister när det gäller tillgången till skolbibliotek och rektorernas resurstilldelning, att bemanningen inte är tillfredsställande och att det finns brister i samverkan mellan lärare och bibliotekarie. Tidigare forskning visar också att ett väl fungerande skolbiblioteks gagnar elevers lärande.

Revideringen av läroplanen blir tvingande först den 1 juli i år, men har fått användas sedan den 1 juli 2017.

Läs mer: 

Skolinspektionen: Sju granskningar klara

Regeringen gör om läroplaner – stärker digital kompetens