Statistiken visar minus

StatistikKungliga bibliotekets ­årliga statistik visar att allt från antalet bibliotek till utlån och bibliotekens bestånd av fysiska böcker har minskat under 2018. – Jag trodde att jag hade gjort fel när jag såg alla minustecken, säger KB:s statistikansvariga Cecilia Ranemo.

14 juni 2019 av Karin Persson

Antalet offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och tillgängliga för allmänhet eller elever har minskat med 45 stycken sedan förra årets mätning. Det visar Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik för 2018. Även antalet skolbibliotek med minst halvtidsbemanning har minskat, liksom antalet fysiska utlån på såväl folkbibliotek som universitets- och högskolebibliotek. 

2018 i siffror

  • Den fysiska utlåningen minskade med fyra procent. Det motsvarar tre miljoner utlån varav nästan två miljoner på folkbiblioteken.
  • Antalet utlån på skolbiblioteken ligger kvar på samma nivå som tidigare: tio fysiska medier per elev och år.
  • Sedan 2010 har den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskat med tolv miljoner lån.
  • Antalet fysiska besök på offentligt finansierade bibliotek har minskat med 1,5 miljoner och uppgår nu till 81,8 miljoner.
  • Fler kommuner har meröppna bibliotek. Nu har 114 av landets kommuner ett eller flera meröppna bibliotek.
  • Totalt gör 9 522 personer 8 258 årsverken på de olika bibliotekstyperna. Det innebär att många jobbar deltid. Två av tre är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister.

– Allt har gått ner. Det är som om proppen har gått ur botten på alla bibliotekstyper, säger KB:s statistikansvariga Cecilia Ranemo. 

Hon har sammanställt biblioteksstatistiken elva år i rad och säger att arbetet med årets rapport inte varit upplyftande. 

– Jag hade ju velat komma med några glädjande nyheter också.

Visserligen har utlåningen av e-böcker på folkbiblioteken ökat med 28 procent sedan förra mätningen, men det kompenserar inte för den samtidiga nedgången av fysiska lån. På universitets- och högskolebiblioteken har e-användningen minskat, något som delvis kan förklaras av Bibsamkonsortiets uppsägning av avtalet med ett av de största vetenskapliga förlagen.

Bemanningsnivån är i stort sett oförändrad. Men personalen arbetar allt oftare med andra arbetsuppgifter, som med skolbiblioteksverksamhet i kommunerna och folkbibliotekens intäkter av sålda bibliotekstjänster har ökat med tolv procent.Trots det har antalet publika aktiviteter på folkbiblioteken ökat. 

– I ganska många kommuner har man färre än fem anställda biblio­tekarier och ändå klarar man av att anordna så mycket. Det är hedervärt på en sådan låg bemanningsnivå.

I statistiken för 2019 hoppas Cecilia Ranemo få se en uppgång i användande och en tillkomst av nya, bemannade bibliotek. 

– På många håll är biblioteket den enda lokalen, förutom kyrkan, som är öppen för allmänheten och dit du kan gå utan att det kostar dig något. Stänger man den så stänger man ner väldigt många funktioner utöver bokutlåningen, säger Cecilia Ranemo. 

Svensk biblioteksförening håller med om att utvecklingen är oroande. Generalsekreteraren Karin Linder lyfter bland annat upp de resultat som visar att det finns för få skolbibliotekarier, liksom att bemanningen minskat på sjukhusbiblioteken. Samtidigt framhåller hon det positiva i att bibliotekens försämringar nu syns tydligt. 

– Det gör det lättare för biblioteken att hävda sig. Det är också positivt att politiken har ögonen på vad som händer i biblioteksvärlden, säger Karin Linder.