Stockholms stadsbibliotek: ”BTJ bör anpassa sig till marknaden”

KATALOGISERING.Diskussionerna om samarbete kring katalogisering hos stadsbiblioteken i storstadsregionerna har gjort att BTJ befarar sämre service för låntagarna. Men Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm tycker tvärt om. – Jag ser bara fördelar, säger han.

10 januari 2020 av Annika Clemens
Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm och Anette Grönroos, vd på BTJ. Foto: respektive Sebastian Borg.

Stadsbiblioteken i Stockholm, Göteborg och Malmö har diskuterat hur de ska kunna samarbeta för att effektivisera olika verksamheter. Ett område som har varit uppe för diskussion är katalogiseringen.

Men Anette Grönroos, vd på BTJ, befarar att ju mer katalogisering som görs av biblioteken själva, desto mindre tid finns kvar för bibliotekarierna att jobba läsfrämjande och nära låntagarna.

– Ingen annan kan göra det som bibliotekarierna gör. Om de ska arbeta med katalogisering blir det på bekostnad av andra uppgifter som tillhandahållande av kunskap och läsfrämjande arbete och det finns ingen annan yrkeskår som kan göra det.

Samtalen om samarbete mellan storstädernas bibliotek gjorde att hon skrev en debattartikel på Biblioteksbladet i slutet av förra året.

Men Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, ser inga problem alls med att biblioteken katalogiserar på egen hand. Han tycker tvärtom att det är bra för låntagarna.

– Jag ser det som att man stärker bibliotekariernas kompetens i information om samlingarna. De vet mer och kan möta låntagarna med bättre information. Jag ser bara fördelar, säger han.

Stockholms stadsbibliotek har resurser för att kunna katalogisera själva, men köper in en del tilläggstjänster från BTJ.

Anette Grönroos påpekar också att små och medelstora bibliotek inte har de resurser som krävs för all katalogisering. I förlängningen skulle det kunna leda till att biblioteken inte kan köpa in alla sorters medier för att kunskap eller resurser för katalogisering saknas.

– Vi vill lyfta fram att det finns nackdelar med att biblioteken katalogiserar själva, säger hon.

Det vore bättre för låntagarna om biblioteken köpte katalogiseringstjänster från BTJ i stället, tycker hon.

– Det är definitivt mer resurseffektivt och det säkerställer att biblioteken kan tillhandahålla de böcker som låntagarna vill ha. BTJ katalogiserar böcker på över 140 språk. Det kan vara böcker från hela världen och e-böcker, ljudböcker och så vidare. De musklerna har inte de små och mellanstora biblioteken.

Hon medger att det kan tyckas som att hon talar i egen sak, men påpekar att BTJ har haft som syfte att stötta biblioteken i drygt 80 år. Anette Grönroos förklarar vidare att systemet om central katalogisering växte fram ur ett behov hos biblioteken för att de skulle få mer tid över till arbete närmare låntagarna.

– Det viktigaste är att utan BTJ får de små och mellanstora biblioteken lägga orimligt mycket kraft på att katalogisera alla typer av språk och medier.

Men Daniel Forsman tycker i stället att BTJ bör anpassa sig efter den marknadssituation som råder. Och läget är inte detsamma som det var på 1970- och 80-talen.

– Tidigare tog de hand om hela processen för biblioteken, men det har blivit mer fraktionerat i dag och då kanske de bör fraktionera sina tjänster, säger han.

Dessutom finns det kompetens på smala områden ute på landets bibliotek, kompetens som BTJ saknar, konstaterar Daniel Forsman.

– Det de behöver göra är att utveckla en affärsmodell så att de kan dra nytta av den specialistkompetens som finns ute i landet. Det gör man inte i dag.

Han tillägger att han har flera förslag till BTJ.

– Jag har flera idéer på vad de kan göra, de får gärna höra av sig.