”Sverige kommer att följa efter”

8 feb 2018 • 3 min

De danska biblioteken har genomgått en radikal omvandling i kampen för sin överlevnad. Det menar bibliotekskonsulten Elsebeth Tank, som nu efterlyser en existentiell diskussion. "Vad har biblioteket blivit? Varför gör vi det vi gör?"

Elsebeth Tank. Foto: Jacob Boserup.
Elsebeth Tank. Foto: Jacob Boserup.

Gentofte huvudbibliotek påminner om en stor sockerbit. Den vita byggnaden ligger i ett fint område norr om Köpenhamn och har ritats av Henning Larsen, arkitekten bakom utbyggnaden av Malmö stadsbibliotek, där Elsebeth Tank tidigare var stadsbibliotekarie. I dag driver hon eget företag som utvecklingspartner för kultur och bibliotek i Norden och ska föreläsa för bibliotekschefer från 28 kommuner här i morgon. Centralbiblioteket har köpt in hennes nya bok Nye måder at være bibliotek på.

– Det viktiga är att cheferna förstår varför det är viktigt att jobba med organisationsidentitet. I morgon ska vi jobba med konfliktfyllda dilemman där det inte finns några rätta svar, som hur de ser på medborgare och medskapande, säger Elsebeth Tank.[fakta id=”17330″]

Hon menar att diskussionen om identitet är viktig eftersom de danska ­folkbiblioteken har genomgått en radikal förändring. Från ­klassiska bibliotek som framför allt ­handlat om fysiska samlingar, till – ja vadå? Medborgar­kontoren har flyttat in, biblioteken samarbetar ofta med andra aktörer i olika projekt och tar på sig nya uppdrag, digitaliseringen har förändrat verksamheten, nya yrken har kommit in och gamla fasats ut.

– För två år sedan började jag undra, vad är det egentligen biblioteken blir? När de gör så många olika och nya saker?

Över hela landet experimenterar biblioteken med nya sätt att vara bibliotek på. Något som Elsebeth talar om som en kamp om överlevnad. En kamp som främst drivs av ekonomi. Utlåningen i landet sjönk med 23 procent mellan 2010 och 2015, jämfört med 7 procent i Sverige och Finland samt 9 i Norge. I sin bok frågar hon sig om den dramatiska danska nedgången är en direkt spegling av de minskade fysiska samlingar som följt av biblioteksstrategier och ständigt krympande budgetar. Visserligen ökar besöksantalen i Danmark, men Elsebeth Tank menar att det är oklart om det beror på att folk besöker medborgarkontoren och andra ”främmande element” på biblioteken.

– Danska folkbibliotek har historiskt legat på en hög nivå ekonomiskt, långt högre än i Sverige, men de senaste tio till femton åren har de varit utsatta för nedskärning efter nedskärning. Det har skett samtidigt som biblioteken blivit mer osäkra på varför de existerar, nu när det finns digitala lösningar, Google och Iphone.

Den största förändringen, enligt Elsebeth Tank, är att det danska folkbiblioteket nu ser sig som en välfärdsinstitution och ska bidra till samhällets behov och utveckling. Det kan handla om arbetslöshet, integration, antiradikalisering och övergången från det analoga till det digitala samhället. I och med medborgarkontorens intåg går invånarna nu till biblioteket med frågor om allt från bostadsbidrag till begravningshjälp, skattefrågor, föräldraledighet och pension.

I stort sett tycker Elsebeth Tank att det är bra att biblioteken experimenterar och återuppfinner sig själva. Men hon saknar en kritisk diskussion om vad ett bibliotek är, vad det ska göra och på vilket sätt. Finns det något som inte ska ske på biblioteken? Ibland går de för långt, menar hon.

Som exempel tar hon ett bibliotek som deltog i ett kommunprojekt som gick ut på att göra människor arbetsföra.

– Jag tycker att det blir problematiskt när de säger att de vill göra människor arbetsföra. Det här är människor som är i en utsatt position i samhället. Om biblioteket då säger att vi ska göra dig arbetsför, så byter de position, de blir mer statens bibliotek än folkets.

Den här utvecklingen är tydlig i Köpenhamns kommun, menar hon.

– Köpenhamn har en pressad ekonomi. För att få allt att hänga ihop förändrar de radikalt – tar på sig uppdrag där biblioteket blir en förlängning av kommunen, vilket kan stå i konflikt med bibliotekens värdegrund.

Elsebeth Tank är också kritisk mot vissa kommuners användning av meröppet, särskilt Köpenhamn har ökat öppettiderna men minskat bemanningen.

– Det är naturligtvis en kvalitetsnedgång som har med pengar att göra och att biblioteksledningen prioriterar att attrahera nya grupper.

Elsebeth Tank upplever inte att svenska och norska bibliotek har tagit på sig rollen som välfärdsinstitution. Än. Men hon är övertygad om att de kommer att ta steg i samma riktning, om än kanske inte på precis samma sätt.

– I Sverige pratas det också om meröppna bibliotek och det finns politiker i svenska kommuner som gärna vill spara pengar och inte förstår varför biblioteken är viktiga. Det finns också personer i Sverige som tycker att medborgarservice ska ligga på biblioteken.

sid 19

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min

Nyheter

Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen

Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.

22 mar 2024 • 2 min

Nyheter

KB rustar för krig

Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

20 mar 2024 • 2 min