Sverige tar strid mot vetenskapsjätten – branschen jublar
18 maj 2018 • 4 min
I veckan kom beskedet att Bibsamkonsortiet säger upp avtalet med holländska vetenskapsförlaget Elsevier. I dag träffas parterna för samtal i Stockholm. "Vi förväntar oss att de är ganska sura", säger Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén.
Det var på onsdagen som Kungliga biblioteket berättade att de för Bibsamkonsortiet sagt upp avtalet med det holländska förlaget Elsevier. Detta till följd av en maktkamp mellan förlag och politiker som i grunden handlar om hur mycket förlagen ska kunna ta betalt av forskningsinstitutionerna för att publicera offentligt finansierad forskning. I dag betalar universitet och högskolor både när de publicerar artiklarna öppet tillgängliga och när de sedan ska läsa dem. Och kostnaderna ökar stadigt.
– Jag fick stående ovationer när jag berättade att vi sagt upp avtalet för mina europeiska kolleger på ett möte i Bryssel i veckan, berättar Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén.
Och på Biblioteksdagarna i Stockholm ropade MIT:s biträdande bibliotekschef Tracy Gabridge glatt ”well done” när hon fick höra nyheten.
EU har satt en tuff deadline för övergången till öppen vetenskap och 2020 är tanken att all offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig. En utveckling som krockar med vetenskapsförlagens affärsmodell. Tyskland har gått i bräschen och sade upp sitt avtal med Elsevier redan för två år sedan. Sverige är det andra landet som vågar säga upp avtalet trots att landets forskare från den 1 juli kan stå utan uppdaterad forskningsinformation.
I dag kommer det holländska vetenskapsförlagets representanter till Stockholm för nya samtal.
– Vi förväntar oss att de är ganska sura, säger Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén. De gillar nog inte att vi har kommunicerat officiellt att vi sätter ner foten.
Biblioteksbladet har sökt Elsevier för en kommentar, men de har inte velat svara på frågor utan i stället skickat ett kort uttalande:
”Elsevier är en av många tjänsteleverantörer till forsknings- och vetenskapssamhället, och vi erbjuder en rad innehållstjänster, analyser och beslutsverktyg. Vi arbetar direkt med våra kunder för att förstå deras mål och hjälpa dem att nå dem på ett tillfredsställande sätt ur ett innehålls-, service- och ekonomiskt perspektiv. I våra forskningspublikationer gör vi detta genom att erbjuda en tidskrifts- och artikelkvalitet över genomsnittet jämfört med andra större leverantörer, men med ett genomsnittligt pris per abonnemangsartikel som ligger under snittet för andra stora leverantörer.”
Biblioteksbladet intervjuade Elseviers Gemma Hersh, med uppdrag att utveckla företagets policy för öppen tillgång, på plats i Amsterdam för två år sedan. Då svarade hon på kritiken mot vinstmarginaler på nästan 40 procent med att ”det är rimligt att vi tjänar pengar. Jag skulle önska att man fokuserade mindre på vinsten och mer på det värde vi bidrar med.”
Dagens möte mellan Bibsamkonsortiet och Elsevier handlar i första hand om hur man i Sverige ska få tillgången efter uppsägning att fungera rent tekniskt, då lärosätena i Bibsamkonsortiet fortfarande ska kunna läsa artiklar publicerade från 1995 och fram till den 30 juni i år.
– Vi har meddelat Elsevier att vi också vill diskutera den modell vi vill ha för ett nytt avtal, ett vi kallar total cost of ownership där vi kan uppnå en hög andel publiceringar med öppen tillgång och samtidigt behålla läsrättigheterna till en rimlig kostnad.
Vad pratar vi om för kostnad?
– Den ska ligga i linje med det vi betalat tidigare. Nu är det så att de svenska publiceringarna förväntas öka och det skulle betyda att kostnaderna ökar. Därför förväntar sig Elsevier ökade intäkter enligt den gamla modellen.
Bibsamkonsortiet vill att betalning ska ske baserat på publicering och sen ska det vara gratis att läsa. Sedan skulle ett slags serviceavgift behöva betalas till förlagen för plattformarna de tillhandahåller för både läsning och publicering.
– Det är en tuff övergång till öppen tillgång för oss som ligger i framkant. Vi är villiga att stå för kostnaderna för vår publicering, men när vi sedan ska ta del av andras ligger den bakom betalvägg, säger Anna Lundén på KB.
EU:s och Sveriges mål för genomförande av vetenskaplig publicering med öppen tillgång är satt till 2020. Och Anna Lundén ser att Sverige har ett momentum just nu. Tyskland har gått före och sade upp sitt avtal med Elsevier redan för två år sedan, och flera europeiska länder, som Nederländerna, Österrike, Schweiz och Frankrike, har sagt att de överväger att följa efter. Men Sverige är land nummer två som faktiskt säger upp sitt avtal.
– Det är nu de tuffa besluten ska fattas. Rektorerna har ställt sig bakom det här och måste nu också försvara beslutet inför sina forskare. Vi ska passa på när vi har det här stödet.
Vad är bästa som kan hända i dag?
– Det är att Elsevier tar vårt besked på allvar och inte vill straffa oss utan fortsätta en konstruktiv dialog. Det är svårt att tänka sig att vi förhandlar direkt.
Vad är det värsta?
– Att de inte dyker upp, säger Anna Lundén.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/svenska-larosaten-sager-upp-avtal-med-ledande-forskningsforlag/
http://biblioteksbladet.test/en-mindre-katastrof-utom-for-matematikerna/
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer