Spara på barnen

24 februari 2016 av Adam Westin
Foto: Karl Melander / Ingemar D Kristiansen
Foto: Karl Melander / Ingemar D Kristiansen

Skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Men lagen säger inte vad ett skolbibliotek är. I nummer två konstaterar vi att läget är dystert för skolbiblioteken.

  1. Reportage: Skymning över kulturön
  2. Räcker ett rum med böcker?
  3. Barbro Thomas: Ingen vill prata kostnader
  4. Regeringen ställer inga krav på bemanning
  5. Elevernas brev fick inga svar

 

Havdhems bibliotek stänger till sommaren. Foto: Karl Melander
Havdhems bibliotek stänger till sommaren. Foto: Karl Melander

1. Skymning över kulturön

Att stänga biblioteket i Havdhem sparar 85 000 kronor om året åt Gotlands kulturnämnd. Barnen får en mil till närmaste bemannade bibliotek. Och kanske byter budgetposten bara ägare.

Besökare till biblioteket i Havdhem passerar den fuktiga doften av galonkläder i torkskåp. Det integrerade folk- och skolbiblioteket ligger i en vacker tegelbyggnad anno 1915, har högt till tak, lavendelfärgad panel på väggarna och en boklådetraktor mitt i salen.

Det är måndag förmiddag och andraklassarna håller på att välja veckans böcker.

– Men den här har ju nästan ingen text alls. Du får välja en annan, säger bibliotekarien Christina Nilsson till en glasögonprydd pojke som hänger över informationsdisken. Han hoppar ner från pallen och hastar tillbaka till böckerna i strumplästen.

Kön ringlar lång till Christina för att få boktips. En flicka söker en bok som hon inte vet vad den heter, Christina får ägna sig åt detektivarbete för att hitta rätt. Hur såg den ut? Är det någon i klassen som har läst samma? Felicia? Ja men då vet jag nog, säger Christina och slår i datorn.

Christina Nilsson. Foto: Karl Melander
Christina Nilsson. Foto: Karl Melander

De flesta lånar två eller tre böcker. Hinner du läsa dem på en vecka? frågar jag, något förbryllad. Jo, svarar en efter en med en axelryckning.

Barnen på Havdhem skola öser lovord över bibliotekarien Christina, som med sin halvtidstjänst verkar ha lärt känna varje elevs boksmak. Hon har även öppet på eftermiddagar och kvällar, ordnar föreläsningskvällar och läsprojektet ”Allas barnbarn”, där äldre och yngre generationer möts. I ett av bibliotekens hörn står ett skåp med böcker och fotografier av Sonja Åkesson, diktaren bodde i stationshuset som ung. I bokställen som förr rymde biblar ligger det numera mangaböcker.

Andraklassaren Borys håller hårt i boken Förvillande synvillor och vill ta med den när bibliotekstiden är slut, men Christina påpekar att det är lång väntetid på den så han får ha tålamod. Att biblioteket ska stänga efter sommaren har gått Borys förbi. Varför ska ni stänga? Men då blir du av med jobbet? Ska du jobba i en bokbuss?

– Nej, jag får behålla jobbet. Men det blir någon annanstans, säger Christina Nilsson.

Region Gotlands ekonomi går knackigt och inför budgetåret 2016 fick varje nämnd i uppgift att skära i sin budget med 1 procent. För kultur- och fritidsnämnden innebär det 1,4 miljoner kronor. Merparten av de nio åtgärderna är på kultursidan, däribland en tjänst på Almedalsbiblioteket, neddragningar på konstskolan och att biblioteket i Fårösund flyttas. Den minsta besparingen i paketet är att göra sig av med lokalhyran för Havdhems bibliotek, en årlig kostnad på 85 000 kronor. Christina får behålla sin tjänst, men var hon kommer att hamna vet hon inte än.

Innan beslutet fattades anordnades en protestaktion där lärare, elever och föräldrar bildade en ring kring biblioteket. Hanna Hermansson är ordförande för föräldraföreningen.

– Det är ju bara nämnder som byter pengar. Den här lokalen kommer nog inte kunna användas till något annat och då står en annan nämnd med en tom lokal som kostar pengar. Och lärarna är ju redan så belastade. Det känns inte genomtänkt, säger Hanna Hermansson.

När klass 4–5 i höstas hade en skrivövning i argumenterande text var temat givet. Hela klassen har skrivit insändare till lokaltidningarna, som har publicerats en efter en.

Jag tycker att bibliotek är bäst. Jag vill ha kvar biblioteket för att det är det bästa biblioteket som finns. /Nellie Käldare, klass 4 

Jag har gått i den här skolan sen jag var fyra år, jag har gått till biblioteket en gång i veckan, det har funnits här hela tiden. Det får inte läggas ner! /Jessica Dahlby, klass 4 

När man vill ha böcker som inte finns på biblioteket beställer Christina böcker till en. Om det läggs ner så blir alla barn arga. HA BIBLIOTEKET KVAR!!! /John Karlqvist, klass 5

Sjätteklassarna ska snart byta skola, då kommer de fortsätta att träffa Christina som har en deltidstjänst på Högbyskolan i Hemse. Men de tycker att det är synd om barnen som inte kommer att ha tillgång till samma service som de har haft.

– De yngre barnen behöver sagor och vi behöver fakta. De som går på dagis nu borde få ha det lika bra som vi har haft. De förtjänar en bra barndom, säger Vilhelm Ulmstedt i klass 6.

Det mesta pekar på att bibliotekslokalen kommer att stå tom när Christina packat ihop verksamheten efter vårterminen. Lärarna har fått i uppdrag att förbereda för ett bibliotek med barn- och ungdomsböcker i skolans befintliga lokaler, besked väntas i mars hur skolledningen tänkt sig det nya biblioteket. Att upprätta det, kanske skaffa ett bokningssystem, kommer också kosta pengar menar lärarna, som ska sköta utlåningen.

– Det blir ju ytterligare en arbetsbelastning förstås. Idag kan vi släppa iväg barnen till Christina, och hon är så duktig på att ta in nya böcker som behövs, säger Carina Hällros som är lärare på skolan.

Och att hitta en ny hyresgäst lär bli svårt. I dag hyr kultur- och fritidsförvaltningen av teknikförvaltningen.

– Vi kanske kan sänka temperaturen något om lokalen står tom, men om inte skolan vill hyra skulle det i praktiken innebära att vi har kvar kostnaden för lokalen men ingen intäkt, säger Johan Malmros, som är enhetschef.

Fyra centerpartister i regionfullmäktige har motsatt sig nedläggningen av Havdhems bibliotek. De skriver i en debattartikel att ett tydligt medskick när nämnderna skulle spara pengar var att presentera verkliga besparingar, inget ”stuprörstänkande” där kostnaden egentligen flyttas över till en annan nämnd. Och att besparingen innebär just detta. Men Filip Reinhag, som tillträdde som Kultur- och fritidsnämndens ordförande den 1 december, håller inte med.

– Om vi inte skulle få röra fastighetsdelen där vi betalar hyra så skulle vi stå med väldigt mycket lokaler och väldigt lite verksamhet. Alternativet vore att dra ner på personalkostnaden, som vi nu centraliserar till Hemse. Så jag håller inte med om argumentet, säger Filip Reinhag (S).

Tidningsurklippen med insändare och debattartiklar om att biblioteket i Havdhem ska bli kvar rymmer en hel matkasse. Men från Kultur- och fritidsnämnden har det varit knäpptyst.

– Det känns som att de inte vill lyssna på vad vi har att säga, säger Emelie Mattsson som går i sjätte klass.

Att Kultur- och fritidsnämnden inte svarat barnen är ”beklagligt”, säger Filip Reinhag. Varken han eller Janica Sörestedt, som var nämndens ordförande när beslutet fattades, ser något skäl att ompröva nedläggningsbeslutet.

Bibliotekarien Christina Nilsson sitter vid socknens gamla slagbord, som förr i tiden användes i röstlokalen. Det börjar skymma och är snart dags för att göra i ordning föreläsningskvällen med Mart Marend, som ska berätta om och visa bilder på valrossar, valar och isbjörnar från Svalbard. Christina är stolt över hur effektivt hon drivit sitt bibliotek och hur mycket hon har utfört. Det ska hända saker i ett bibliotek, tycker hon.

– Även om det kan vara tungt att vara själv ibland så är man också väldigt fri. Man kan alltid prova.

Text: Adam Westin

 

book-701758_12802. Räcker ett rum med böcker?

De flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Trots att det sedan 2011 är lagstiftat att skolor ska ha bibliotek.

– Problemet är att tolkningen av vad som är ett skolbibliotek varierar stort, säger Kjell Ahlgren på Skolinspektionen.

Ett väl fungerande skolbibliotek har en given pedagogisk roll i skolans organisation. Men är det möjligt att ha en sådan om biblioteket är obemannat? Enligt Kungliga bibliotekets statistik finns bara 900 skolbibliotek i landet som har 20 timmars bemanning eller mer. I nästan en tredjedel av Sveriges kommuner finns inte ett enda bemannat skolbibliotek.

Skolverket har inte en exakt siffra på hur många skolor det finns i landet. Det går därför inte att ge en procentsiffra på hur stor andel av skolorna som har bibliotek, men det mesta tyder på att ungefär hälften av alla skolelever saknar ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan.

Cecilia Ranemo, som håller i biblioteksstatistiken på KB, har fått in uppgifter om att det nu finns 598 bibliotek i kommunala grundskolor, 60 i fristående grundskolor, 201 i kommunala gymnasieskolor och 45 i fristående gymnasieskolor. En enda statlig specialskola har bibliotek.

I skollagen finns ingen egentlig definition av vad ett skolbibliotek är och det finns inget krav på bemanning eller öppettider. Enligt förarbetena till skollagen är ett skolbibliotek: ”En gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna”.

I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö, som har syftet att eleverna själva ska kunna söka kunskap. Av skolinspektionens bedömningar är det tydligt att många tolkar skollagen så att biblioteket är ett fysiskt rum.

Men KB anser inte att det finns ett bibliotek på en skola om det inte är bemannat. Och Svensk biblioteksförening har samma åsikt:

– När vi svarade på remissen på den nya lagen önskade vi att man skulle införa ett kompetenskrav för bemanningen, säger föreningens generalsekreterare Niclas Lindberg. Man införde just då ett kompetenskrav för SYO-konsulenter och vi anser att det är lika viktigt för biblioteken att det där finns kompetent personal.

KB:s Cecilia Ranemo berättar att kommunala teoretiska gymnasieskolor oftast har bibliotek, medan många lågstadieskolor saknar det.

– Lågstadierna är ofta betydligt mindre. Många av dem ligger i glesbygd och det är svårt för dem att ha råd med en bibliotekarie, säger Cecilia Ranemo.

Ofta finns det folkbibliotek på dessa mindre orter, men de har ofta bara öppet några få timmar i veckan. Lokalen är uppvärmd och där finns böcker, men det finns ingen utåtriktad verksamhet och heller ingen verksamhet tillsammans med skolan.

– En del av dessa bibliotek har inte ens wifi! säger Cecilia Ranemo.

Allra sämst är det på gymnasier med praktiska program.

Skolinspektionen har sammanställt de anmärkningar som delats ut för brister med skolbiblioteken. Bristerna handlar ofta om att det på skolan finns ett rum med böcker, men att det inte finns någon pedagogisk verksamhet som är kopplad till biblioteket.

– Anmärkningarna handlar ofta om korta öppettider men också ofta om att det inte finns någon koppling mellan undervisningen och biblioteket, säger Kjell Ahlgren.

Men det blir successivt bättre.

– Lagen har gett utvecklingen en skjuts framåt. Nu har rektorerna lagen i ryggen när de ska argumentera med politiker som vill spara. Men det är fortfarande vanligt att man på politisk nivå inte har förstått att det är ett lagkrav sedan 2011 med skolbibliotek.

Ändå är det tydligt i skolinspektionens rapporter att många skolor arbetar på att främst uppfylla kravet på ett närliggande fysiskt rum – bokbussar, ambulerande skolbibliotekarier, distributionsbibliotek och temalådor.

Annette Holmqvist är undervisningsråd på Skolverket och ansvarig för bland annat skolbibliotek och källkritik. Hon menar att det nu finns en annan medvetenhet. Men fortfarande saknas insikten att bibliotek måste bemannas.

– Lagen kräver inte bemanning men vi signalerar ändå till skolorna att skolbibliotekarien är en god samarbetspartner. Vi har inga exempel på väl fungerande obemannade bibliotek och vi menar att skolor som inte investerar i eget skolbibliotek bör ha avtalat samarbete med folkbiblioteket.

Det är via skolbiblioteket som eleverna får tillgång till databaser och ett brett utbud av texter som är anpassade till åldersgrupp, individ och ämne. Skolbibliotekarien är också en särskild tillgång i samband med läsfrämjande.

Anette Holmqvist menar också att när allt fler elever får egen dator blir skolbibliotekarien extra viktig med att hjälpa till med källkritiken. Läroplanerna för den obligatoriska skolan och gymnasieskolan lyfter särskilt fram läsning, språkutveckling, informationssökning och källkritik som alla elever behöver för fortsatta studier och i arbetslivet. Med en bibliotekarie på skolan får lärarna gott stöd i detta.

Även SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, lyfter fram skolbibliotekens betydelse när samhället och skolan digitaliseras. En rapport från 2012 – ”Det moderna skolbiblioteket” – pekar ut en inriktning för hur skolbiblioteken kan utvecklas. Främst vill man se biblioteket som både en fysisk plats och en digital dimension. I rapporten lyfter man fram att det i många skolor saknas den kompetens som krävs för att ge eleverna möjlighet att använda digitala resurser. Rapportförfattarna menar att en ensidig betoning på det fysiska rummet försvårar tillgången på den kompetens som behövs.

Krister Widell, som är konsult och en av författarna till rapporten, tycker att det är viktigt att se på biblioteken som två olika rum, det analoga och det digitala som är integrerade med varandra.

– Alla bibliotek måste numera tänka i dubbla spår och tyvärr tycker jag att det går trögt i den utvecklingen, menar Krister Widell.

Fokuseringen på bemanning tenderar tyvärr också att bli en diskussion om rum, säger Krister Widell, och påpekar att även bemanningen kan finnas digitalt.

Text: Annika Hamrud

 

Barbro Thomas. Foto: Elisabeth Ohlsson Wallin
Barbro Thomas. Foto: Elisabeth Ohlsson Wallin

3. Barbro Thomas: Ingen vill prata kostnader

Skolbiblioteken behandlas styvmoderligt och lider brist på såväl personal som bra lokaler och material. I en förstudie av skolbibliotek
i Östergötland har biblioteksexperten Barbro Thomas analyserat läget och upptäckt stora skillnader.

– I Linköping finns prisade fokusbibliotek och på andra håll bibliotek knappt värdiga namnet. Och det finns ingen anledning att tro att Östergötland är unikt, säger Barbro Thomas.

Ett bibliotek köpte böcker för noll kronor 2014, ett annat för 150 kronor per elev.

Med undantag för skolbiblioteken i Linköping, Motala och Åtvidaberg är personalen, enligt Barbro Thomas rapport Skolbiblioteken i Östergötland, endast i begränsad omfattning fackutbildad. Flera skolbibliotek sköts av personer i arbetsmarknadsåtgärder och är inte sällan bara ”utrymmen med böcker”.

På många håll hänger skolbiblioteken inte med i den digitala utvecklingen och den del av uppdraget som handlar om kunskaps- och informationsinhämtning är eftersatt. Vad gäller den läsfrämjande delen ser det bättre ut, framförallt för att folkbiblioteken många gånger rycker ut och täcker upp för det skolbiblioteken inte har resurser till.

En förklaring till de stora skillnaderna är att ansvaret för skolbiblioteken är starkt decentraliserat. De befinner sig i skärningspunkten mellan kulturpolitik och utbildningspolitik. Att varje skola ska ha tillgång till ett bibliotek står i skollagen men det är inte reglerat hur det ska vara utformat.

– Vi har ett otydligt uppdrag, noll inspektion, otydlig lagstiftning och rektorer som är pressade att tillgodose alla möjliga intressen. Ansvaret är så utsmetat att ingen är ansvarig för helheten.

I Linköpings kommun ligger skolbiblioteken under utbildningsförvaltningen. Där har man en satsning på så kallade fokusbibliotek som får ett startbelopp på 200 000 kronor. Första året betalas en heltidsanställd bib-liotekarie centralt, därefter sker en årlig -nedtrappning där skolans budget tar på sig upp till 80 procent av lönekostnaden. Fokusbiblioteket vid Hjulsbroskolan har tre år i rad erhållit utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass”.

Också i de andra två kommunerna, Motala och Åtvidaberg, där man har en samlad organisation, är standarden mer likvärdig.

Barbro Thomas har slagits av oviljan att sätta en prislapp på vad ett skolbibliotek får kosta. Det är svårt att få fram siffror men i ett försök till detta har hon kommit fram till att en prislapp för rimlig kvalitet skulle vara cirka 1 000 kronor per skolelev och läsår. I relation till att en grundskoleelev beräknas kosta runt 90 000 kronor per läsår är det ingen stor summa, anser hon.

– Det är svårt att diskutera utveckling när ingen vill prata kostnad.

Det är en dyster bild du ger?

– Ja. Frågan har stötts och blötts i 90 år. Så mycket har hänt i samhället men skolbiblioteken har inte blivit bättre. Då kan ju den mest optimistiska personen tappa tron.

Har du något hopp? 

– Så länge skolbiblioteken finns med i skollagen kommer de ju att finnas på pappret i alla fall. Men ska något bli bättre måste statsmakterna peka med hela handen, öronmärka pengar och ställa krav som följs upp.

Text: Sally Henriksson

 

Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Foto: Mikael Lundgren
Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Foto: Mikael Lundgren

4. Regeringen hoppas att stödet ska hjälpa

Regeringen öppnar plånboken för att få fler skolbibliotekarier. Men några krav på bemanning kommer den inte att ställa. Det säger statssekreteraren på utbildningsdepartementet Helene Öberg.

För regeringen är den allra viktigaste utbildningsfrågan att se till att färre går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. De senaste siffrorna visar att så många som 13-14 procent inte får ett fullständigt betyg i nian.

Helene Öberg, statssekreterare åt utbildningsminister Gustav Fridolin (mp), säger att skolbiblioteken är viktiga eftersom många elever har brister i sin läsförståelse. Och att skolbiblioteken också har en viktig roll i kunskapsutvecklingen.

– Vi ser nu över alla åtgärder och där finns skolbiblioteken med. Det är väldigt viktigt att skolorna tar lagen på allvar.

När folkbiblioteken läggs ner försvinner ofta skolbiblioteken samtidigt. Helene Öberg har inget förslag på hur detta problem ska lösas utan menar att det helt enkelt måste skötas korrekt. Alla elever har rätt till ett bibliotek.

– Det är svårt att säga hur man ska lösa det men skolbiblioteken är jätteviktiga för barnens utveckling.

– Det är krav som åligger kommunerna i enlighet med skollagen. Frågan kommer säkert att aktualiseras i den biblioteksstrategi som Kungliga biblioteket arbetar med.

Såväl statsminister Stefan Löfven som utbildningsminister Gustaf Fridolin har uttalat sig tydligt om alla elevers rätt till skolbibliotek. Skolbiblioteken fick till och med vara med i regeringsförklaringen i september 2015.

Regeringen uttalade då att bemannade skolbibliotek, enligt såväl internationell som svensk forskning, har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet. Man uppmärksammade även Kungliga bibliotekets statistik från 2014 om att bara runt hälften av eleverna i landets skolor har tillgång till bibliotek med 20 timmars bemanning i veckan och att det i 90 kommuner helt saknas enskilda skolbibliotek.

Regeringen anser därför att man måste stärka skolbibliotekens roll för elevernas läslust och läsförmåga. Pengarna som satsas – 15 miljoner kronor 2016 och 30 miljoner årligen från 2017 – beräknas räcka till 300 deltidstjänster.

Men några krav på bemanning kan regeringen inte ställa.

– Vi hoppas istället att stimulansen med det statsbidrag som införts ska bidra till att öka bemanningen, särskilt i de skolbibliotek som saknar bemanning idag, säger Helene Öberg.

– Skolbibliotek är så mycket mer än bara ett rum. Det behövs en bibliotekarie som vägleder eleverna till både läslust och källkritik. Därför har vårt nya statsbidrag för skolbiblioteken fokus på personalförsörjning och vi hoppas det bidrar till att fler skolbibliotek bemannas.

Helene Öberg tycker också det är centralt att eleverna får hjälp av bredda sitt nyhetsintag i en värld där många får ett väldigt smalt urval av nyheter via sin mobiltelefon. Biblioteken har en särskild roll att spela då källkritiken blir allt viktigare.

Ytterligare en angelägen roll för biblioteken är att ge nyanlända möjlighet att upprätthålla sina kunskaper på modersmålet.

– Det är en viktig uppgift att de nyanlända inte ska halka efter under den tid de lär sig svenska. I det har skolbiblioteken en avgörande roll, säger Helene Öberg.

Text: Annika Hamrud

Lorensbergaskolan. Foto Johan Thorén, SR
Lorensbergaskolan. Foto Johan Thorén, SR

5. Elevernas brev fick inga svar

Barnen protesterade med teckningar – men biblioteksfilialen på Lorensbergaskolan i Ludvika stängde ändå. Kvar finns ett låst rum utan bemanning.

Lina Ehrin jobbade som skolbibliotekarie på Lorensbergaskolan när beskedet kom i januari 2015. Kommunen måste spara och folkbibliotekets filial på skolan skulle läggas ner till sommaren.

– Jag blev orolig för mitt och min kollegas jobb och undrade hur det skulle bli för eleverna och alla förskolor runtomkring. Och vad som skulle hända med allt samarbete vi byggt upp, säger Lina Ehrin.

Eleverna blev ledsna och protesterade genom att skriva brev och rita teckningar som personalen skickade till politikerna i kultur- och fritidsnämnden. Svaret blev att skolbiblioteket skulle bli kvar, men inte i den form eleverna var vana vid.

– Jag tror inte att de förstod vad de lade ner, vad skillnaden mellan ett skolbibliotek och ett integrerat bibliotek är; bemanningen, öppet-tiderna och tillgängligheten.

Lina ehrin berättar att Lorensberga bibliotek var öppet hela dagarna och eleverna utnyttjade det före, under och efter skolan. Nu består skolbiblioteket av ett låst rum utan bemanning som lärarna öppnar för eleverna. Kvar finns barn-, ungdoms- och faktaböcker.

– Läsfrämjandet gynnas inte av det här. Barnen har fått sämre tillgång till böcker och kanske minskar läsintresset när det inte finns någon där som kan locka med böcker, som -säger att om du gillar deckare så kan du läsa den här eller den där, säger Lina Ehrin.

Susanne Andersson (s), vice ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Ludvika, säger att kommunen har tvingats spara på flera områden under det senaste året. Lorensbergaskolan hade också behov av lokalerna.

– Det är inte roligt att ta sådana här beslut, helst skulle vi bara utveckla saker, både kultur och idrott. Men eftersom vi har ett fint huvudbibliotek i centrala Ludvika kändes det inte nattsvart att ta bort det här, säger hon.

Susanne Andersson menar också att Ludvika är en mindre stad som inte kan ha filialer överallt.

– Det är även skolans ansvar att hålla ett skolbibliotek, kultur- och fritidsnämnden har ansvar för folkbiblioteket. Skolan fick behålla böcker och inredning, så de fick en bra start.

Hur ser du på att barnen protesterade med teckningar?

– Det är bra att barn engagerar sig i samhällsfrågor, även om det här blev negativt för dem.

Lina Ehrin förstår delvis politikerna, det är svåra ekonomiska tider och många skolor läggs ner. Samtidigt tycker hon att skolbiblioteket är fel sak att spara på.

– Det handlar om så otroligt lite pengar. Båda tjänsterna finns kvar, jag jobbar på huvud-biblioteket och min kollega fick ett annat jobb inom förvaltningen. Skolan har också kvar lokalerna. Jag har svårt att förstå vari besparingarna låg.

Idag samarbetar Lorensbergaskolan med huvudbiblioteket i Ludvika och Lina Ehrin tar emot sina gamla klasser där. Men hon säger att eleverna har långt att åka och inte får komma lika ofta.

– Det blir ytterligare en barriär, tidigare kunde eleverna bara slinka ner utan att ens behöva ta av sig skorna. De frågar mig när vi ska öppna igen, och jag säger att vi nog inte kommer att göra det.

Text: Jennie Aquilonius

Läs ännu mer i Biblioteksbladet nr 2!