Ingår i temat Biblioteket i fickan

Tre digtala masterstudenter om framtiden

Vilka utmaningar och möjligheter finns i Ghana, Tyskland och Sverige? Tre tidigare studenter på Borås högskola siar.

1 november 2016 av Adam Westin

Nesba Adzobu, Ghana: Google Books är en förebild

Nesba Adzobu, Ghana.
Nesba Adzobu, Ghana.

När jag ringer upp Nesba Adzobu på Skype undrar hon hur vädret är. Jag svarar att solen skiner och håller upp datorn mot fönstret. I november 2013 besökte hon Högskolan i Borås för att ta sin examen. Iskallt regn och bilfärder i eftermiddagsmörker uppskattade hon inte. Men databaser och teknisk utrustning var på en nivå som Nesba Adzobu drömmer om att kunna erbjuda sina studenter.

Nesba Adzobu arbetar på ett av Ghanas största forskningsbibliotek, The University of Cape Coast. Hon är på en ny enhet där studenter får hjälp att söka efter information. Ofta är studenterna ovana vid att använda datorer, så de får börja på en ganska grundläggande nivå. Biblioteket i fickan känns något avlägset.

– Digitala bibliotek är en fantastisk möjlighet för oss afrikaner, men de flesta förstår ännu inte hur man använder det, säger Nesba Adzobu.

Biblioteket Sam Jonah Library har plats för 2 000 studenter och är relativt välförsett med digitala tjänster. Det finns bland annat en enhet för synskadade och rörelsehindrade. Men det saknas strategier för att bygga digitala samlingar, kom Nesba Adzobu fram till i sin masteruppsats. Det behövs mer resurser, både ekonomiskt och i kompetens, och den snabba tekniska utvecklingen gör det svårt att veta vad man ska satsa på.

Vår Skypekonversation hackar. Internetuppkopplingen är ostadig och inte fullt utbyggd. Facebook, som är intresserade av den afrikanska marknaden, har testat enorma drönarflygplan som ger internet på platser där det saknas. Men så länge internetförsörjningen är oklar tror Nesba Adzobu att det kan vara en god idé att bygga bibliotekstjänster som även är funktionella offline. Hon tror också att det är viktigt att man kan söka efter medier på en och samma plats istället för i varje databas för sig, som det ser ut idag.

– I framtiden kommer jag vilja ha ett digitalt bibliotek som är enkelt och tillgängligt och där datorn snabbt kan summera innehållet. Att man enkelt kan få en liten förhandstitt. Google Books är ett bra exempel som jag hade mycket nytta av under studietiden.

Andre Hohmann, Tyskland: Knutarna sitter i politiken

André Hohmann, Tyskland.
André Hohmann, Tyskland.

Att lagra digitalt material kan verka lätt men är i själva verket väldigt svårt.

– Ofta har de som äger informationen inte särskilt stort intresse av att det ska bevaras, säger André Hohmann.

Han jobbar med att digitalisera samlingar på universitetsbiblioteket SLUB i tyska Dresden. Där är den viktigaste uppgiften att se till att det som digitaliseras är läsbart och användbart för en lång tid framöver. I dag är pdf ett standardformat, men vi har ingen aning om hur länge. Och när filen konverteras kan presentationen  plötsligt komma att se annorlunda ut, vilket skapar problem för förlagen. Därför jobbar André Hohmann med det mer hållbara formatet pdf/a.

André Hohmann skrev sin masteruppsats på högskolan i Borås om att rättighetsinformation ska finnas med i filen som metadata, eftersom den då kan administreras automatiskt.

Knutarna för framtiden sitter i politiken snarare än i tekniken, menar han. Det kan till exempel finnas en motvilja från förlagen att låta artiklar bli läsbara i mobilen.

– Det är svårt att få folk att förstå varför det är lättare att få tag på tryckt material än digitalt, det är en paradox även för mig. Samtidigt är det allt svårare att få folk att förstå att information kostar pengar, när Google gör allting gratis.

Martin Ackerfors, Sverige: Framtiden är både lokal och central

Martin Ackerfors, Sverige. Foto: Anette Lundgren
Martin Ackerfors, Sverige. Foto: Anette Lundgren

Martin Ackerfors från Malmslätts bibliotek i Linköping är ute och köper reflexer som ska rusta familjen i höstmörkret. Tidigare på dagen har han varit på en genomgång av Legimus, en tjänst från Myndigheten för tillgängliga -medier. Den är ett exempel på hur bra digitala tjänster man kan utveckla om man har rättighetslagarna på sin sida, tycker Martin Ackerfors.

– Jag jobbar på ett litet närbibliotek och tror verkligen på det lokala. Men databaser och digitala tjänster tror jag blir bättre med centrala lösningar. Annars är risken också att invånare i större och rikare kommuner får bättre service än de som bor i mindre.

Att lösa rättighetsfrågan med förlagen är en nyckel för framtiden, tror Martin Ackerfors. Nu betalar biblioteken ofta för varje enskilt e-bokslån. Som han ser det bör det gå att hitta en lösning som med pappersböcker – att biblioteken köper mediet för en engångssumma och därefter kan låna ut fritt.

Rättelse

I pappersnumret står det att Malmslätts bibliotek ligger i Lidköping. Detta är fel! Malmslätts bibliotek ligger i Linköping och ingen annanstans, Biblioteksbladet beklagar misstaget.

Sitt mastersarbete skrev Martin Ackerfors om bloggar. Huvudtesen är att en utgiven bok av vilken kvalitet som helst lättare tar plats på biblioteket än en välskriven och intressant blogg, bara för att det just är en bok.

– Poängen är inte att alla bloggar ska ingå i bibliotekskatalogen, utan bara de som är relevanta. Bibliotekariens uppgift att göra urval försvinner inte bara för att biblioteket försvinner ner i fickan.