Uppdraget: Att föra in biblioteket i undervisningen

SKOLBIBLIOTEK.Sofia Malmberg har startat ett yrkesnätverk och skrivit en handbok för den växande gruppen skolbibliotekssamordnare. Trots det kärva ekonomiska läget i kommunerna ser hon ljust på framtiden.

26 mars 2020 av Jennie Aquilonius
Sofia Malmberg, skolbibliotekssamordnarei Aspnässkolan i Järfälla. Foto: Ylva Sundgren

Bortglömda och undanskuffade. Skolbiblioteken har länge varit styvmoderligt behandlade. Men det är det slut med – om Sofia Malmberg, samordnare för skolbiblioteken i Järfälla, får bestämma.
Ett ostämt piano. En gammal uttjänt soffa. En boksamling från 1970-talet. Det hittar Sofia Malmberg i några av skolbiblioteken när hon börjar som samordnare i Järfälla i september 2017. Hon finner ett bortglömt område som inte tas på allvar. Hennes uppdrag är nytt. Hon står utan instruktionsbok och tydliga vägar. Sofia Malmberg har precis lämnat jobbet som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser, som hon älskade.
– Men uppdraget var inte längre svårt. Jag behöver det för att bli triggad. Så jag hittade något svårare, säger Sofia Malmberg.

Hon pratar fort och engagerat. Visar runt i den gula, låga byggnaden där barn- och elevhälsan i Järfälla huserar. Rummet delar hon med tre kollegor som jobbar med utveckling kring bland annat språk och matematik. De samarbetar ofta med Sofia Malmberg i olika projekt och för pedagogiska samtal. Vid hennes plats sitter en whiteboard full med gröna anteckningar kring allt som är på gång. Hon gillar att ha överblick.
Som ny samordnare blev steg ett att ta reda på hur situationen egentligen såg ut. Hennes kartläggning visar att skolbiblioteket ibland bara består av en hylla i korridoren eller ett litet rum i källaren. Vissa är belägna i en del av skolan där eleverna inte får vara. I Järfälla finns sedan 2018 en skolbibliotekarie som jobbar på tre skolor. Men oftast sköts verksamheten av en lärare som har gått ner några procent i tjänst, personer som arbetstränar eller nyanlända som behöver språkträna. Med de här förutsättningarna har de flesta skolor svårt att leva upp till det pedagogiska uppdrag som finns i den läroplan som trädde i kraft 2018; att skolbiblioteken ska användas som en del i undervisningen för att stärka elevers språkliga förmåga och digitala kompetens.
– Det går inte, vi är inte där än, de personella förutsättningarna finns inte, säger Sofia Malmberg.

Den är efterlängtad. Utredningen ska titta på just det här med vad ett skolbibliotek egentligen är

Skolbibliotekssamordnare är en ny roll, men den blir allt vanligare. Enligt Kungliga Biblioteket finns tjänsten i 59 av landets kommuner. Att samordnarna blir fler tror Sofia Malmberg beror på att medvetenheten ökat i kommunerna sedan skolbibliotekets uppdrag blev tydligare i läroplanen 2017.
– Det går inte längre att se skolbiblioteket som en förvaringsplats. Många kommuner har insett att det behövs någon med kompentens som driver frågan, för den faller mellan alla stolar hela tiden.
– En samordnare för skolbibliotek är inte den tjänst som rektorerna längtat mest efter, menar Sofia Malmberg.

Ofta behöver hon presentera obekväma sanningar om brister, särskilt när det gäller kvalificerad personal. En del rektorer inser att en skolbibliotekarie kan påverka elevernas måluppfyllelse positivt, men tycker att de inte har resurser just nu. Andra är inte lika utvecklingsinriktade utan ser skolbiblioteket som en kostnad snarare än en investering. Ibland har det blivit heta diskussioner och starka känslor.
– Jag försöker se att det inte handlar om mig, utan är ett uttryck för rektorns frustration över sin ekonomiska situation. De kan känna sig trängda när det kommer ett upp drag som de uppfattar som nytt.

Sofia Malmberg, skolbibliotekssamordnarei Aspnässkolan i Järfälla. Foto: Ylva Sundgren

När det inte fanns någon handbok för yrket så skrev Sofia Malmberg en egen, Struktur – men hur? (BTJ Förlag), som kom förra året. Hon har också startat ett nätverk för skolbibliotekssamordnare. Nätverket träffas två gånger per termin och medlemmarna ringer ofta för att rådfråga varandra. De diskuterar vad som är rimliga mål i en skolbiblioteksplan, strategier i förhandlingar med systemleverantörer och hur de kan klämma in sig i förvaltningsledningens tajta schema. De utbyter tankar och idéer: Jaha du driver mångspråksbibliotek och författarturnéer, hur har du organiserat det? Hur har du fått mandat och pengar? Hur gjorde du för att få förvaltningsledningen med dig?
Medlemmarna har mycket olika förutsättningar. För många är tjänsten som skolbibliotekssamordnare ny och de jobbar med att förstå vad deras roll går ut på. De flesta är skolbibliotekarier eller lärare som har mellan fem och tjugo timmar i veckan avsatta för uppdraget. Kommunerna Järfälla och Sigtuna har båda samordnare med mer tid i sina tjänster och har kommit en bit på väg.
– Vi är i samma fas i våra processer. Just nu jobbar vi med att få in skolbiblioteket i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är viktigt att göra uppföljningar och synliggöra för rektor vilka behov vi har för att kunna genomföra våra uppdrag på ett effektivt sätt.

Sofia Malmberg och de andra samordnarna i nätverket upplever att förvaltningsledningarna ofta är positivt inställda till att utveckla skolbiblioteken. Men många rektorer känner sig ekonomiskt pressade. Rektorerna styrs av den budget de får från förvaltningen – och många kommuner befinner sig i en svår ekonomisk situation.
Enligt KB:s biblioteksstatistik för 2018 har bara 37 procent av eleverna tillgång till enskilda skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning. Till det kommer 419 integrerade folk- och skolbibliotek. Enligt rapporten uppger flera skolor att de inte kan bemanna sitt bibliotek med minst en halvtidstjänst på grund av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera.
– Det är tufft, just nu kan i princip ingen skola i Järfälla anställa skolbibliotekarier.

Sofia Malmberg

Gör: Skolbibliotekssamordnare i Järfälla kommun.
Bor: Huddinge
Ålder: 45.
Bakgrund: Skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm i tolv år.
Familj: Sambo, två barn och två katter.
Publikationer: Struktur – men hur? (BTJ Förlag, 2019), Skolbibliotek (Natur & Kultur Läromedel, 2018), Skolbiblioteket som pedagogisk investering (BTJ Förlag, 2017), Happenings som arbetsmetod (BTJ Förlag, 2015) och Bibliotekarien som medpedagog (BTJ Förlag, 2014).
Gör på fritiden: Älskar att skriva och läsa. Tränar, åker skidor, är i naturen, tar del av kulturupplevelse och, umgås med familjen.
Läser just nu: Mr Potter av Jamaica Kincaid.


Men hon misströstar inte. Läget är som det är. Kommunernas dåliga ekonomi kan samordnarna inte göra något åt. I stället får hon jobba på med de frågor som går att driva inom huvuduppdraget, att bygga strukturer och skapa förutsättningar. Hon är nöjd med att ha gjort sin kartläggning av situationen i kommunen, tagit fram en skolbiblioteksplan för kommunen och en mall för lokala skolbiblioteksplaner som varje skola ska fylla i. De lokala planerna kommer att, så fort förvaltningsledningen gjort tummen upp, ge henne möjlighet att följa upp hur det ser ut med personalresurser och aktiviteter och hur skolbiblioteken svarar mot målen i kommunens plan. Skollagens definitionen av vad verksamheten ska bestå av är annars så luddig att den är svår att följa upp – den ställer bara krav på att det ska finnas ett skolbibliotek.
Sofia Malmberg, skolbibliotekssamordnarei Aspnässkolan i Järfälla. Foto: Ylva Sundgren

I vissa kommuner går folkbiblioteket in och kompenserar för ett bristande skolbibliotek. Det är problematiskt, menar Sofia Malmberg. Folkbiblioteket har ett kulturellt uppdrag, att stimulera läsning på fritiden. En del skolor har inget skolbibliotek utan köper en skolbibliotekstjänst av folkbiblioteket. Det innebär att varken rektor eller folkbibliotekschefen äger skolbiblioteket fullt ut. En person som är anställd av folkbiblioteket men också har en skolbibliotekarietjänst på 20 procent blir inte en naturlig del av skolans vardag. Personen deltar inte på lärarnas möten och ser inte vilka behov som finns eller hur den egna kompetensen kan användas där.
När Sofia Malmberg kom till Järfälla levererade folkbiblioteket, med goda intentioner, många bokprat av hög kvalitet till skolorna. Det var uppskattat av lärarna, berättar hon, och rektorerna tyckte att upplägget var toppen eftersom det inte kostade dem något. Hon kontaktade chefen för folkbiblioteket och berättade att arrangemanget minskade rektorernas intresse att satsa på skolbiblioteken. Systemet var också ojämlikt eftersom de skolor som råkade ligga nära ett folkbibliotek fick många bokprat medan de som låg långt ifrån inte fick någonting.
– Chefen för folkbiblioteket fattade grejen och vi pratade ihop oss. Nu erbjuder de bokprat efter ett system för årskurser i alla skolor. Det var ett sätt att tydliggöra att skolorna själva ansvarar för att bygga upp ett fungerande skolbibliotek.

Det går inte längre att se skolbiblioteket som en förvaringsplats

Sofia Malmberg ser ingen risk att skolbibliotekssamordnaren blir en budgetvariant som kommunerna använder för att slippa anställa flera olika skolbibliotekarier.
– Det är klart att det skulle kunna vara så att kommunen anställer en samordnare för att friskriva sig från ansvar. Men inrättar du en tjänst så vill du något med den, att det på sikt ska byggas strukturer och förutsättningar för att leva upp till läroplanens krav. Samordnaruppdraget förpliktigar att leverera något av värde.
Hon upplever att det blåser politisk medvind på nationell nivå. I regeringsförklaringen i januari 2019 lyfte regeringen hur viktiga skolbiblioteken är och att det behövs fler utbildade skolbibliotekarier. Hon är också glad åt utredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel som tillsattes i slutet av november.
– Den är efterlängtad. Utredningen ska titta på just det här med vad ett skolbibliotek egentligen är. Vilka resurser behöver finnas i form av kvalificerad personal? Behöver skollagen skärpas?
Hon hoppas att utredningen leder till att Skolinspektionen får mer att gå på när de inspekterar skolbiblioteken.
– Då blir det svårare för rektorerna att säga: ”Den där obemannade hyllan i korridoren är tillräcklig.”