Ingår i temat Marsch ut på nätet

Upplands Väsby vill minska digital klyfta

Digidelcenter.Bort med stök. In med digidelcenter och en ny mötesplats för ­personer med annat modersmål än svenska. Upplands Väsbys ­bibliotekschef har stora planer för framtiden.

25 oktober 2018 av Stina Loman
Pendlarbiblioteket i Upplands Väsbys bibliotek har fungerat dåligt på grund av vandalisering och stök. Nu hoppas bibliotekschef Catharina Ek att utrymmet kan göras om till en mötesplats och digidelcenter. Foto: Ylva Sundgren.
Pendlarbiblioteket i Upplands Väsbys bibliotek har fungerat dåligt på grund av vandalisering och stök. Nu hoppas bibliotekschef Catharina Ek att utrymmet kan göras om till en mötesplats och digidelcenter. Foto: Ylva Sundgren.

Med långsamma, trötta steg tar sig ett gäng gymnasieelever uppför en bred trappa mitt i huset Messingen. En doft av skolbespisning dröjer sig kvar, rengöringsmedel och ärtsoppa. Det är torsdag och eftermiddagens lektioner ska snart börja.

Messingen ligger precis intill pendeltågsstationen i Upplands Väsby. I det fem våningar höga huset delar två gymnasieskolor och kommunens enda folkbibliotek på utrymmet. En lösning som inte alltid fungerar så bra på grund av stök i husets bottenvåning där biblioteket har ett hörn som de kallar pendlarbibliotek. Här finns några bokhyllor, en tidningsvägg, bord och utlåningsautomat.

Väggarna är målade svarta och stora fönster vetter ut mot pendeln där 25 000 personer passerar varje dag. Tanken med pendlarbiblioteket är att besökaren snabbt ska rycka med sig en pocketbok på väg till pendeln eller sitta ner och läsa en tidning.

Men biblioteket har tvingats plocka bort fler och fler saker från utrymmet på grund av vandalisering och stök. Det berättar bibliotekschef Catharina Ek när hon möter oss mitt i trappan.

Catharina Ek, bibliotekschef, drömmer om en ny mötesplats med digidelcenter. ­”Målet är att vara en självklar etablerad plats dit du vänder dig oavsett vad du behöver hjälp med”, säger hon. Foto: Ylva Sundgren.
Catharina Ek, bibliotekschef, drömmer om en ny mötesplats med digidelcenter. ­”Målet är att vara en självklar etablerad plats dit du vänder dig oavsett vad du behöver hjälp med”, säger hon. Foto: Ylva Sundgren.

– Gymnasieeleverna passerar här varje dag på väg till matsalen. De låter mycket och sitter ibland i biblioteket och äter sin lunch när det är fullt i matsalen. Eller väntar på att ungdomsgården ska öppna och att kompisar slutar skolan. De som kommer till pendlarbiblioteket för att läsa tidningar har inte uppskattat det. Vi behöver göra så att alla parter trivs här, säger hon.

Catharina Ek har varit bibliotekschef ett år och hennes engagemang för biblioteket går inte att ta miste på. Det dröjer inte länge förrän hon berättar om sin vision: att ta bort pendlarbiblioteket och i stället göra om lokalen till en mötesplats som bemannas av olika delar av kommunen, som kontantcenter, mottagningsenhet och socialt bistånd. Det kommer att påminna om ett medborgarkontor. Dessutom vill hon se ett digidelcenter.

– Jag drömmer om en storbildsskärm som visar dagens schema. Mellan klockan 11 och 13 har Arbetsförmedlingen cv-verkstad, klockan 13 till 16 svarar kommunen på frågor om boendestöd och på kvällen blir det digital hjälp. Hela tiden har vi en bemannad drop in-disk dit medborgarna kan komma och få hjälp. Målet är att vara en självklar etablerad plats dit du vänder dig oavsett vad du behöver hjälp med, säger Catharina Ek.

Den nya mötesplatsen och digidelcentret ska framför allt rikta sig till personer med annat modersmål än svenska. Orsaken är att många i denna målgrupp kommer till bibliotekspersonalen med frågor om digital hjälp.

– De kan fråga om elektroniska blanketter, hur man bifogar en fil eller gör ett snabel-a. Frågorna kommer osorterade och vi behöver göra något åt det. Jag vill att medarbetarna ska hänvisa till en uppstyrd verksamhet, säger Catharina Ek.

Egentligen är det kommunens mottagningsenhet som ska besvara den här typen av frågor. Men de hinner inte hjälpa alla.

Mikael Kampner är integrationssamordnare i kommunen.

– Många flyktingar är inte vana att läsa mejl eller hitta enkäter på webben. Vi måste hantera våra kommunala resurser så att vi kan hjälpa dem, säger han och påpekar att det i förlängningen rör sig om en demokratifråga, som att nå ut med information om att alla som varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd får rösta i kommunalvalet. På så sätt kan valdeltagandet öka.

Biblioteket har tidigare haft utbildningstillfällen med ABF där de erbjudit digital första hjälpen för personer med annat modersmål än svenska, men det var svårt att få deltagare. En lärdom från samarbetet är att framöver ha lektioner som är återkommande på samma veckodagar och tider. Biblioteket ska också samarbeta med SFI, Svenska kyrkan och olika språkkaféer för att nå ut till målgruppen.

Taina Lavikainen, mångspråksbibliotekarie, Catharina Ek, bibliotekschef, och Mikael Kampner, integrationssamordnare, funderar över hur utrymmet vid pendlarbiblioteket kan användas på ett bättre sätt. Foto: Ylva Sundgren.
Taina Lavikainen, mångspråksbibliotekarie, Catharina Ek, bibliotekschef, och Mikael Kampner, integrationssamordnare, funderar över hur utrymmet vid pendlarbiblioteket kan användas på ett bättre sätt. Foto: Ylva Sundgren.

Det är inte bara Upplands Väsby som ser behovet av att erbjuda mer digital hjälp. Det bubblar i flera kommuner och nu arrangeras flera regionala konferenser där bibliotek, politiker, beslutsfattare, myndigheter och företag ska diskutera hur regionen kan samarbeta för att öka den digitala delaktigheten. 

Upplands Väsby.

Kommunen har 44 605 invånare, 113 nationaliteter och 29,2 procent av befolkningen har en utrikesfödd bakgrund (41 procent om barn till utlandsfödda föräldrar räknas in). De största språken, efter svenska, är finska, persiska och arabiska.

Källa: Catharina Ek, Upplands Väsby kommun.

Många hämtar inspiration från Motala biblioteks digidelcenter som öppnade förra sommaren. Tanken är att centret ska minska de digitala klyftorna, hit kommer medborgare för att få digital första hjälpen eller lära sig programmering.

Satsningen har blivit lyckad. En orsak är att biblioteket inte driver centret själv utan har fått till ett bra samarbete med andra kommunförvaltningar, och att digidelcentret är en del av kommunens digitaliseringsstrategi.

Även från högsta politiska nivå har man lyft behovet. Förra regeringen gav Internetstiftelsen i uppdrag att fördela 8 miljoner kronor under 2018. Pengarna ska gå till etablerandet av 5–10 digidelcenter. Vilka som får pengar meddelas i november.

Men om det blir någon ny mötesplats och digidelcenter i Upplands Väsby är långt ifrån klart. Det behövs politisk förankring och en hel del pengar. Biblioteket har fått 600 000 kronor från förra regeringssatsningen Stärkta bibliotek. Medlen ska främst läggas på nya mötesplatsen. Biblioteket har också sökt pengar från Internetstiftelsen till digidelcentret.

– Finansiering är en utmaning. Vi kommer att behöva jobba väldigt hårt på det, säger Catharina Ek.

Hur den nya platsen ska se ut är inte helt klart.

Taina Lavikainen, mångspråksbibliotekarie. Foto: Ylva Sundgren.
Taina Lavikainen,
mångspråksbibliotekarie. Foto: Ylva Sundgren.

Taina Lavikainen är mångspråksbibliotekarie på biblioteket. Hon har byggt upp den mångspråkiga verksamheten med SFI-material, lättlästa böcker och samhällsinformation på olika språk. Tanken är att allt det ska flyttas till den nya mötesplatsen. Hon vill också se laddningsvagnar för bärbara datorer och paddor, och ett gediget kursutbud med många baskurser i datoranvändning.

– Det kommer inte att vara en stationär datorpark, saker ska vara flyttbara för att undvika stök, säger Taina Lavikainen och fortsätter:

– Vi måste fylla rummet med aktiviteter och ständigt ha bemanning.