”Utan språk är man förlamad”

Porträtt.Mahitab Lövgren sökte sig till Sverige för naturen. Haifaa Mohrez kom hit på flykt från krigets Syrien. Nu arbetar de tillsammans för att ge Eskilstunas biblioteksbesökare bästa möjliga service på arabiska.

7 december 2017 av Johanna Kvarnsell
I Eskilstuna bor många med annat modersmål än svenska. Att anställa Haifaa Mohrez och Mahitab Lövgren var ett led i bibliotekets strategi för att möta invånarnas behov. Foto: Anna Simonsson
I Eskilstuna bor många med annat modersmål än svenska. Att anställa Haifaa Mohrez och Mahitab Lövgren var ett led i bibliotekets strategi för att möta invånarnas behov. Foto: Anna Simonsson

Det är höstlov på Eskilstuna stadsbibliotek. På barnavdelningen sitter en tjej och läser en bok på arabiska. Strax intill bekantar sig några bebisar med varandra på den mjuka mattan. Genom rummet löper låga hyllor med småbarnsböcker på arabiska, finska, somaliska, engelska och flera andra språk.

Bibliotekarierna Mahitab Lövgren och Haifaa Mohrez stannar framför skylten ”tvillingböcker på arabiska”. Böcker där texten presenteras både på svenska och på arabiska.

– De här brukar jag tipsa vuxna om, säger Haifaa Mohrez. Jag har själv läst dem för att lära mig svenska.

Haifaa Mohrez kom till Sverige från krigets Syrien för fyra år sedan. För drygt ett år sedan fick hon jobb som bibliotekarie i Eskilstuna. Ett yrke som hon har både utbildning och lång erfarenhet av. Men som hon trodde att hon aldrig skulle få utöva igen när hon lämnade sitt hemland.

– När jag flydde till Sverige trodde jag att hela mitt liv hade blivit förstört. Men jag har fått en bra chans att fortsätta mitt liv. Jag tror att det är viktigt i det demokratiska samhället att man behandlar främmande människor som man behandlar svenskar.

Innan Haifaa Mohrez kom till Sverige arbetade hon 17 år på Damaskus universitetsbibliotek. Mahitab Lövgren har en liknande yrkesbakgrund. Hon kommer från Egypten och hann jobba fyra år som bibliotekarie på brittiska universitetet i Kairo efter utbildningen. Sedan ville hon se något nytt. Så hon sökte och kom in på kurser i biblioteksvetenskap i Luleå.

– Jag kom till Sverige mest för den fina naturen. Jag var trött på öknen kan man säga, säger hon och skrattar.

Att både Haifaa och Mahitab nu arbetar på biblioteket i Eskilstuna är en del av en medveten strategi från biblioteksledningens sida. Eskilstuna är en kommun där många har ett annat modersmål är svenska. Under de senaste åren har många arabisktalande kommit hit från Syrien, men det finns också stora grupper som talar somaliska och finska. Det ska avspegla sig på biblioteket, säger tillförordnade bibliotekschefen Birgitta Edvardsson.

– Vi måste anpassa vår service efter de boende vi har i kommunen. Vi har medvetet rekryterat personal med språkkunskaper när vi har haft möjlighet. Men det är inte alltid så lätt att hitta den kompetensen.

De egyptiska folkbiblioteken har mer fokus på aktiviteter än de svenska. ”Om jag fick bestämma kanske jag inte skulle ha boken i fokus hela tiden”, säger Mahitab Lövgren (t v). Foto: Anna Simonsson
De egyptiska folkbiblioteken har mer fokus på aktiviteter än de svenska. ”Om jag fick bestämma kanske jag inte skulle ha boken i fokus hela tiden”, säger Mahitab Lövgren (t h). Foto: Anna Simonsson

Varken Haifaa Moukrez eller Mahitab Lövgren hade någon erfarenhet av att arbeta på bibliotek i Sverige eller ens på folkbibliotek, innan de fick jobb i Eskilstuna. Och de kämpar fortfarande med att lära sig ännu bättre svenska. Men Birgitta Edvardsson säger att det som de arabisktalande bibliotekarierna tillför är mycket viktigare än den kompetens de eventuellt saknar.

– De kan serva en målgrupp mycket bättre än vad vi svensktalande kan göra, sedan får vi kanske stötta upp i andra saker. Men det är sådant som de övriga i arbetsgruppen behärskar väldigt väl.

Sedan Haifaa Mouhrez och Mahitab Lövgren började jobba i Eskilstuna har bibliotekets utbud av aktiviteter på arabiska ökat. Nu erbjuds till exempel språkcafé, bokprat och boktips på arabiska och snart ska biblioteket vara värd för en arabisk kulturkväll. Dessutom träffar Haifaa Mohrez varje vecka en grupp kvinnor i området Fröslunda, där bibliotekets filial delar lokaler med andra verksamheter från kommunen. Dit kommer kvinnor som troligtvis inte hade hittat till biblioteket i annat fall. Och som i Haifaa också kan se en förebild.

– Många som kommer från Syrien har hög utbildning och de känner sig glada när de träffar en kvinna från sitt land som jobbar. Det gör att många börjar tänka att de ska få chans att börja livet här och få ett jobb, säger Haifaa Mohrez.

En stor del av Haifaas jobb går också ut på att svara på frågor från arabisktalande besökare. Om böcker och biblioteket, men också om mycket annat.

Mahitab Lövgrens tips – barnböcker på arabiska 

Ajuba, R.J. Palacio. Om en pojke som är deformerad i ansiktet och hur omgivningen plötsligt ser förbi det när han själv börjar uppskatta sig själv.

Al-Atfal Al zujajyun (Glasbarnen), Kristina Ohlsson. Om en flicka som flyttar med sin mamma efter att hennes pappa har dött. I huset de flyttar till händer det spöklika saker.

”Jag rekommenderar den här boken eftersom den finns på svenska. Barn som inte kan så mycket svenska kan alltid använda den arabiska version som stöd.”

Zayzafonty tazef wa andalibi yoganni (Spela min lind, sjung min näktergal), Astrid Lindgren.

”Astrid Lindgren har hjälpt till att bygga upp svenska barns fantasi. Barnen som inte kan hennes böcker på svenska behöver inte missa hennes otroliga historier. Därför rekommenderer jag den här boken.”

– De känner trygghet och glädje när de möts av någon som pratar deras eget språk. Det blir lättare för dem att få exakt vad de vill, eftersom många, precis som jag, har svårt att förklara vad de behöver på svenska. För studierna, eller för livet.

Även Mahitab Lövgren, som arbetar på barnavdelningen, ser hur folk slappnar av när det framgår att hon talar arabiska.

– Innan kanske de har haft lite svårt att samla sig och säga vad de menar. Det är väldigt tufft i början, utan språket. Man känner sig på något sätt som att man är förlamad, man kan inte ta sig in i samhället. Man behöver lite tid. Men sedan kommer de här människorna att hjälpa till att bygga samhället.

En del av hennes arbete är att hålla i sagostunder på arabiska. Men det är inte alltid som föräldrarna vill att barnen ska vara med.

– De tänker att de pratar arabiska hemma och att det är bättre att barnen lyssnar på sagor på svenska. Men då förklarar vi att det är viktigt att barnen har kontakt med sitt modersmål.

Förutom språkkompetensen är de båda också kunniga i litteratur på arabiska. Biblioteket har redan 3 000 böcker på arabiska, men ambitionen i biblioteksplanen är att beståndet ska öka. Ibland är det dock lättare sagt än gjort.

Haifaa Mohrez tips – vuxenböcker på arabiska

Bihajm habbat inab, Muna Al-shimi.Femtonårige Ziyad får veta att han har en hjärntumör. Hans mamma kämpar för att stödja honom men känner sig övergiven med stort ansvar och oro. Boken beskriver dessutom kvinnoförtryck i ett  patriarkalt samhälle.

ʿAddāʾ al-ṭāʾirah al-waraqīyah (Flyga drake), Khaled Hosseini.

”En bok som jag rekommenderar eftersom den bär en oförglömlig historia som stannar kvar i flera år. Den handlar om banden mellan fäder och söner och fädernas makt över sina söner.”

Utbudet av böcker som går att köpa in genom bibliotekets leverantör stämmer inte helt överens med den litteratur som Mahitab Lövgren och Haifaa Mohrez vill se på biblioteket.

– Det finns många bra böcker här, men också många böcker av författare som vi inte kände till. Och som kanske skriver lite ytligt, säger Mahitab Lövgren.

Varken Mahitab Lövgren eller Haifaa Mohrez har arbetat på folkbibliotek tidigare.

– Man träffar alla sorters människor. De som är glada, griniga, deprimerade. Man måste vänja sig vi det. Och det är så mycket aktiviteter, man måste hitta på och vara kreativ hela tiden. Men också veta vad som händer utanför bibliotekets väggar, säger Mahitab Lövgren.

Folkbiblioteken i Egypten, berättar Mahitab Lövgren, har en delvis annan roll än i Sverige. De erbjuder många aktiviteter, men oftare i form av workshops där barn och ungdomar kommer till en viss aktivitet och sedan går hem igen.

– Här är det mer fokus på böcker. Det har jag lärt mig i Sverige. Vi kan göra allt möjligt, men det ska vara en bok först. Det är en annan filosofi.

Mahitab Lövgren trivs bra med sitt nya jobb och med de tankar som ligger bakom arbetet. Men ibland kan hon drömma om att biblioteket ska nå ännu längre utanför byggnadens väggar.

– Om jag fick bestämma kanske jag inte skulle ha boken i fokus hela tiden. All kultur är till för att hjälpa människors själar att lyfta och se världen på ett annat sätt. Jag skulle kunna blanda musik, böcker och dans, det skulle vara festival hela tiden! Och vi skulle kunna promenera inne i stan, och läsa en bok högt i högtalare, säger hon och ler.