Ingår i temat Biblioteket i fickan

Olika fickbibliotek i olika kommuner

En samling böcker eller en samling appar? När biblioteket flyttar in i mobilen ställs nya frågor om vilka tjänster de ska erbjuda. I dag varierar tillgången på digitala resurser starkt i Sveriges kommuner.

1 november 2016 av Sam Sundberg
Illustration: Erica Jacobson/Söderberg agentur
Illustration: Erica Jacobson/Söderberg agentur

Begreppet bibliotek håller långsamt på att fyllas med nytt innehåll. Om tio år refererar det kanske inte i första hand till en lokal där man kan låna böcker, utan till en uppsättning tjänster i mobilen där man läser e-böcker, tittar på filmer, lyssnar på ljudböcker och musik, söker information i databaser och får guidning i användande av även externa tjänster.

Kanske. I teorin borde merparten av bibliotekens funktioner redan i dag vara tillgängliga från en mobil eller dator var som helst, när som helst. Men utvecklingen går allt annat än spikrakt uppåt, och den är inte jämlik över landet.

Vilka resurser har man tillgång till i Kiruna, Göteborg och Stockholm?

KIRUNA
Databaser? Alex författarlexikon, Naxos musikdatabas, vårt datasytem Mikromarc.
E-böcker? E-böcker genom länsbibliotekets avtal med Elib. Max 2 lån per månad.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Bibliotekarie via telefon eller e-post under öppettider.
Lånekort? Nej, görs bara i biblioteket med giltig ID-handling.

GÖTEBORG
Databaser? Alex författarlexikon, Biography in context, Ebsco, Literature resource center, Novelist, Science in context.
E-böcker? Avtal med Elib för svenska e-böcker och e-ljudböcker och med Overdrive för engelska. Overdrive finns även som app. Här gäller två lån per vecka och lånetid 28 dagar. Fria e-böcker kan laddas ner via vår katalog Gotlib.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Stadsbiblioteket.nu, Facebook, Twitter och Instagram för olika målgrupper: barn, unga och vuxna. Chatt och telefon är bemannade under bibliotekets öppettider. Man kan också nå biblioteket på mejl för till exempel e-bokshjälp eller boka visning.
Lånekort? Ja. Tidsbegränsat bibliotekskort online. För ett ordinarie bibliotekskort måste man komma och legitimera sig.

STOCKHOLM
Databaser? Artikelsök, Alex, Global grant, Landguiden, Stockholmskällan (fri resurs på nätet), Ebsco (Teacher reference center, Novelist masterfile premier, Greenfile och Library, information science & technology abstracts), Ebsco har en app för mobil användning.
E-böcker? Avtal med Elib. Max 5 böcker på en 7-dagarsperiod med 28 dagars lånetid. Pristak på 20 kr. SKL:s avtal med Natur & Kultur och Modernista (vi får deras nya titlar direkt, och då får de kosta 30 kr). Vi tillhandahåller både e-böcker att läsa och strömmande e-ljudböcker.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader. Vi testar också en ny tjänst, Ztory, för tidningsläsning, där man får ladda ner på biblioteket och sedan har lånetid 28 dagar.
Bibliotekarie? Kundtjänst per telefon och mejl. Facebook, Twitter och Instagram – frågor följs upp kontinuerligt. Ej chatt.
Lånekort? Ja, temporärt lånekort som gäller i en vecka. Då kan du ladda ner e-böcker och reservera böcker. Ordinarie lånekort kräver besök på biblioteket och uppvisande av legitimation.
Annat? Bibblix – en ny app med läsinspiration och e-böcker för barn och unga.

Biblioteksbladets enkät bland tio kommuners bibliotek visar på stora skillnader i det digitala utbudet. Alla bibliotek erbjuder e-böcker via Elib med 28 dagars lånetid, men där slutar likheterna. Vissa kommuner erbjuder två lån per månad, andra 20. Och utbudet varierar beroende på hur mycket biblioteken är villiga att betala per utlån. Elibs utbud kompletteras hos somliga med Natur & kultur och Modernista, och några erbjuder engelska titlar från Overdrive.

När det gäller databaser är spridningen ännu större. Medan vissa kommuner, som Mora, inte erbjuder någonting alls utöver den egna bibliotekskatalogen, så erbjuder exempelvis Stockholm ett dussin olika databaser. Sonja Viklund, bibliotekschef i Mora, förklarar att det är en konsekvens av låg efterfrågan.

– Vi har haft fler digitala resurser tidigare, men vi har tagit bort dem då de inte användes. Vi hade till exempel en tjänst där man kunde lyssna på klassisk musik. Men när vi såg att den bara använts 30 gånger på ett år insåg vi att pengarna vi betalade för den gjorde bättre nytta på annat håll, förklarar hon.

Samma fenomen beskrivs i kartläggningen E-resurser på kommunala bibliotek, som forskarna Cecilia Gärdén och Malin Utter vid Borås Högskola utfört under våren 2016. Deras slutsats är att det inte är självklart att biblioteken alls ska satsa på databaser, just för att efterfrågan är så svag:

”Om nästan inga bibliotekarier vänder sig till databaserna i referensarbetet, och användarna inte känner till att de finns och inte vet hur de ska söka i dem, varför ska biblioteken lägga pengar på dem?”

Även utlåningen av e-böcker har stannat i sin tillväxt, på låg nivå. Idag utgör de bara någon enstaka procent av den totala utlåningen, och i Mora minskar utlåningen av e-böcker.

– Det gick upp snabbt ett tag, men sen gick det ner kraftigt igen. En förklaring är att vi inte längre kan erbjuda de senaste böckerna, efter att priserna på dem pressats upp. En annan är att många av våra mest digitala användare har gått över till Storytel, säger Sonja Viklund.

Vilka resurser har man tillgång till i Östersund, Malmö och Mora?

ÖSTERSUND
Databaser? Global grant, Alex författarlexikon.
E-böcker? Avtal med leverantörerna Elib och FörlagEtt. Två e-böcker per vecka. Pristak för Elibs sortiment är 50 kronor. FörlagEtt:s e-ljudböcker lånas via Mediejukeboxen online, en tjänst som låntagaren kommer åt via bibliotekets webbplats.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Boka en bibliotekarie kan beställas genom att fylla i ett formulär. Det går också bra att kontakta biblioteket via telefon, e-post samt via bibliotekets Facebooksida.
Lånekort? Nej, man måste besöka något av biblioteken och uppvisa giltig ID-handling.
Annat? Reservationer och omlån. Kontakta biblioteket, lämna inköpsförslag, bokbeställningar för förskolor och beställning av material ur Zetterströmska biblioteket (vår äldsta samling). Skolbibliotekscentralen har onlineresurser för lärare. Man kan också boka bibliotekets internetdatorer, samt skanner för mikrofilm. Talbokslåntagare kan ladda ned talböcker via Legimus.

MALMÖ
Databaser? Alex författarlexikon, Artikelsök, Global grant, Mango languages, Ebsco (Masterfile elite), NE.
E-böcker? E-böcker från Elib. Två lån per 7-dagarsperiod, lånetid 28 dagar. Overdrive för engelska böcker med 10 lån per 28 dagarsperiod, strömmande e-ljudböcker från Naxos (”klassiker”, obegränsade antal lån).
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader
Bibliotekarie? På hemsidan  i form av ”Tyck om oss”, ”Inköpsförslag” med mera. Telefonservice under öppettider. Bibblan svarar, Facebook, Twitter, Instagram. I Medialab kan du boka in oss en halvtimme för IT-stöd kring vissa komplicerade datorprogram.
Lånekort? Ja, med ”Lånekort online” kan du använda våra e-resurser direkt.
Annat? På webben finns ”Biblioteket hemifrån” där vi bland annat erbjuder filmade program och podcasts, fjärrlån, ”Biblioteket i mobilen” (katalogen och ditt bibliotekskonto) och RSS-flöden (prenumerationer på personlig info till exempel nyhetslistor.)

MORA
Databaser? Vår egen katalog.
E-böcker? E-böcker från Elib, e-böcker och e-ljudböcker som kostar 30 kronor och neråt, max fem lån per vecka.
E-tidningar? Nej.
Bibliotekarie? Facebooksida, där vi besvarar frågor och kommentarer. På väg att gå med i Bibblan svarar men inte kommit igång än. Mejla och ringa under öppettider går bra.
Lånekort? Nej.
Annat? Legimus.

Per Mattsson är ansvarig för det digitala biblioteket i Malmö kommun. Han är sedan många år djupt engagerad i digitaliseringsfrågan, men ifrågasätter satsningar på databaser och fler och billigare e-böcker.

– Förr i tiden hade vi bibliotek monopol på att ha tillgång till all den här kunskapen. Men idag finns den tillgänglig för alla i form av webbsidor, forum, webbinar, med mera. Privat, när jag är ute efter information, så går jag inte till våra böcker och databaser. Jag gör en sökning på nätet och hittar till exempel en Youtubevideo som förklarar allt.

Den verkliga utmaningen, i hans ögon, är att lära människor hur digitala tjänster fungerar, att ge dem verktygen och kompetensen som krävs för att själva kunna söka information på nätet och förhålla sig källkritiskt till den. Men han efterlyser också mer visionära tankar kring användarvänlighet och nya typer av tjänster.

– Det har gått lite i baklås, man hamnar alltid i ett fokus på att sänka kostnaderna och att lösa dagens problem med gårdagens metoder. Jag önskar att man pratade mindre om billigare e-böcker och mer om Pokémon Go, säger han.

Förra hösten gav regeringen i uppdrag till Kungliga biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige. Erik Fichtelius leder arbetet och i maj kom en första lägesrapport. Där konstateras att den digitala utvecklingen går i olika hastighet på olika håll i landet och på olika typer av bibliotek, samt att digitala samlingar paradoxalt nog ofta är svåra att dela över landet. Medan fysiska böcker kan fjärrlånas är de digitala samlingarna normalt begränsade till ett visst bibliotek och får av upphovsrättsliga skäl inte spridas vidare. Digitalisering utan eftertanke kan med andra ord vara en återvändsgränd.

I början av oktober kom det första konkreta förslaget från Kungliga bibliotekets arbetsgrupp. De vill satsa 25 miljoner årligen i tre år på ett digitalt kompetenslyft för landets bibliotekarier: ”Digitalt först med användaren i fokus”. Förslaget är kanske inte lika sexigt som en ny digital kunskapsportal eller ett nationellt e-boksbibliotek, men Sonja Viklund och Per Mattsson är överens om att just kompetensutvecklingen kräver ett samlat nationellt grepp.

Tanken är att den digitala kompetensen ska förmedlas från centralt håll till bibliotekarier, och sedan vidare till invånarna. I slutänden ska det innebära att vi alla blir bättre på att använda den enorma kunskapsbank de flesta av oss redan har tillgång till via en liten manick i vår ficka: internet. För digitalt oerfarna medborgare kan kompetensen att effektivt och källkritiskt kunna använda Google, Wikipedia, Youtube och sociala medier öppna en värld av kunskap på ett helt annat sätt än tillgång till en handfull akademiska databaser.

Som författaren William Gibson uttryckte det i en intervju: ”Framtiden är redan här, den är bara inte jämlikt fördelad.” Men möjligen är biblioteken en kraft som kan ändra på det.

Vilka resurser har man tillgång till i Sundbyberg, Borgholm, Värnamo och Umeå?

SUNDBYBERG
Databaser? Ebsco, Mediearkivet, Alex författarlexikon, Folke Bernadotte-samlingarna, Landguiden, Arkiv digital, SVAR – digitala forskarsalen, Global grant, NE, World book online
E-böcker? E-böcker via Elib. Lånetid 28 dagar. Tre böcker per 7-dagarsperiod.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Frågor per mejl eller telefon, Twitter, Facebook och Instagram.
Lånekort? Nej, alla måste komma in på biblioteket och legitimera sig.

BORGHOLM
Databaser? Artikelsök (integrerad med den vanliga katalogsökningen som en träfflista intill). Alex, NE, Landguiden.
E-böcker? E-böcker (text och ljud) via e-hub. Vi har valt ut ett brett utbud från olika förlag och satt ett maxbelopp på 50 kr (lånetid 28 dagar och 3 lån per 7 dagar). Vi tar emot inköpsförslag på e-böcker, det kan vara en dyrare bok, men ingen har ännu utnyttjat det.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Bibliotekarie via e-post och telefon under öppettider. För barn och unga även via Instagram.
Lånekort? Nej. Det måste aktiveras på ett bibliotek.
Annat? Resurser är de som är knutna till vår lokalhistoriska samling, Ölandssamlingen, och som nås från bibliotekets Arena. Vi administrerar bilddatabasen ”Borgholms kommuns bildarkiv”. Vi har skannat arkivdokument om Borgholms stad under 100 år. Hur bäcken dras om, vilka som äger fastigheterna och vad de gör. Vi har ljudinspelningar av våra stora poeter Lennart Sjögran och Anna Rydstedt som läser egna dikter. Och så kan man lyssna på hur öländska låter. Vi vill gärna att det lokala materialet ska växa mer.

VÄRNAMO
Databaser? Alex, Britannica Library ED, Global grant, Landguiden, NE, Kolla källan.
E-böcker? E-böcker från Elib med 28 dagars lånetid och 3 lån per vecka. Strömmande ljudböcker som kräver flash.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader
Bibliotekarie? Bibliotekarie går att nå via telefon, e-post och även sociala medier som Facebook. Vi finns också då och då på andra platser, deltar i event och arrangemang med mera.
Lånekort? Nej. För lånekort behöver man legitimera sig på plats.
Annat? Legimus och Daisy till låntagare med särskilda behov.

UMEÅ
Databaser? Alex, Global grant, Landguiden, Novelist, Science in context och Zeteo.
E-böcker? Ja, från Elib. Fyra lån i månaden med 28 dagars lånetid.
E-tidningar? Library pressdisplay/Pressreader.
Bibliotekarie? Ja. Via telefon eller mejl.
Lånekort? Nej.