Varför sjönk vi så lågt?

Under 2000-talet har läsförståelsen varit i fritt fall. Ulf Fredriksson som sammanställer Sveriges resultat ser fyra möjliga svar på varför svenska elever halkat efter.

6 december 2016 av Adam Westin

ska%cc%88rmavbild-2016-12-05-kl-13-26-08

Pisa-proven som Sveriges niondeklassare gör vart tredje år är lite som att mäta febern. Man ser temperaturen men inte exakt vad det beror på. Det säger Ulf Fredriksson, docent i pedagogik på Stockholms universitet som sammanställer läsförståelsedelen av Sveriges Pisa-prov. Under hela 2000-talet har resultaten visat en utveckling där elevernas läsning försämrats; det största tappet var mellan undersökningarna som gjordes 2009 och 2012.

I Pisa-mätningen som presenterades igår visar trenden uppåt igen. Men det är från en låg nivå. Ulf Fredriksson ser fyra problem som kan ligga till grund för att läsförståelsen försämrats i Sverige under 2000-talet.

Sveriges läsförståelse genom åren

1971

IEA:s mätning visar att Sverige är i det absoluta toppskiktet när det kommer till tredjeklassares läsförståelse.

1991

Sverige ligger fortfarande i toppskiktet bland OECD-länderna.

2001

Tredjeklassarna har tappat något, visar PIRLS-mätningen.

2013

Sverige rasar i PISA-mätningen, är nu sämre än genomsnittet. Ett 20-tal länder har bättre resultat än Sverige, däribland USA.

2016

Trendbrott. Sverige är återigen över genomsnittet i läsförståelse bland OECD-länderna.

Skolan har blivit mindre likvärdig. I dag är det mer betydelsefullt vilken skola du går på än det var 2000. I en homogen klass där läsförståelsen är låg är risken att lärare anpassar sig till en lägre nivå, vilket gör att elever som skulle kunna ha nått högre nivåer inte når upp. Att skillnaden i resultat mellan olika skolor har ökat syns tydligt i PISA-undersökningarna, säger Ulf Fredriksson.

Vilka undervisningsmetoder som gäller kan också påverka resultaten över tid. I Sverige har skolan utvecklats i en riktning där eleven får ta allt större ansvar för sitt eget lärande, vilket enligt Ulf Fredriksson kan ha negativ verkan för svagare elever, även om detta är svårare att leda i bevis.

Svenska elevers attityd till skolan i allmänhet är ytterst motsägelsefull. Å ena sidan visar PISA-mätningarna att svenska elever är relativt motiverade, tycker om skolan och sina lärare. Men samtidigt uppger de att de i hög utsträckning skolkar och kommer för sent till lektioner.

– Det är något mystiskt med svenska elevers attityd. Sydkoreanska och finska elever är mycket mindre motiverade och har högre vantrivsel – men samtidigt går de till skolan. Ibland brukar jag säga att svenska elever kanske tycker om sina lärare så mycket för att de inte träffar dem så ofta.

Att elever i Sydkorea och Finland visar goda resultat rapporteras det flitigt om i svenska medier. En av förklaringarna till Finlands framgång är att de varit bättre på att tidigt ge stöd åt elever med svag läsförmåga. Framgången för länder som Sydkorea och Singapore kan hänga samman med att ekonomin är på uppgång. Om eleverna lyckas i skolan känner de att det kan leda till en bra utbildning, bra jobb och att de lyckas bättre ekonomiskt än sina föräldrar.

– Jag tror inte att svenska elever ser det på samma sätt, säger Ulf Fredriksson.

Den fjärde faktorn är läsvanor. Litteraturutredningen från 2012 visade att barn läser allt mindre och allt oftare på skärm, i synnerhet pojkarna. Ulf Fredriksson menar att det är mer tränande att läsa en roman, där läsaren behöver hålla reda på ett persongalleri, än kortare texter på nätet som man ofta ögnar för att hitta fakta.

Vad säger du om uppgången som Pisa 2015 visar?

– Läsförståelsen har ju en uppgång jämfört med 2012, och det är positivt. Vi är tillbaka på samma nivå som 2009, men det var ju ett år då vi inte var så nöjda med resultatet. Och jämfört med år 2000 så är det inte alls uppe på den nivån.

Ser du något annat ljus i läsmörkret?

– Eleverna verkar trots allt tycka om sin skola. Och även om skillnaden har ökat mellan skolor så har vi fortfarande mer likvärdighet än i många andra länder. Eleverna delas inte upp efter prestation förrän efter årskurs nio, säger Ulf Fredriksson.