”Vi behöver bli bättre på skrivfrämjande”

Ny bok. Över 250 boktips, flera skrivövn­ingar och tips på skrivfrämjande aktiviteter. Bibliotekarien Sebastian Lönnlövs nya bok är här. Hans mål? Att biblioteken ska jobba mer med skrivfrämjande aktiviteter.

7 mars 2018 av Stina Loman
Sebastian Lönnlöv är skolbibliotekarie på Nacka gymnasium. Foto till höger: Vesna Prekopic.
Sebastian Lönnlöv är skolbibliotekarie på Nacka gymnasium. Foto till höger: Vesna Prekopic.

Sebastian Lönnlöv tillbringade hela förra ­sommaren på olika bibliotek för att ta sig igenom beståndet av skrivböcker. Nu har han sammanställt de bästa 250 böckerna i sin nya bok Skrivet om skrivande – Skrivfrämjande böcker, övningar och aktiviteter (BTJ Förlag) som släpptes i februari.

– Det finns så oerhört många böcker om skrivande och genren exploderar mer för varje år, så jag ville göra en guide. Jag beskriver för- och nackdelar med varje bok och rekommenderar även vilken målgrupp den bör användas till, säger ­Sebastian Lönnlöv som är skolbibliotekarie på Nacka gymnasium.

I boken finns också ett parti med skrivövningar och elva intervjuer med bibliotekarier och lärare som delar med sig av hur de arbetar med att uppmuntra och utveckla skrivandet bland unga. Även för vuxna finns skrivövningar och exempel på arbetssätt.

Tanken med boken är att bibliotekarier ska bli bättre på att inte bara främja läsande utan också skrivande.

– Skrivfrämjandet borde vara lika självklart för biblioteken som läsfrämjandet. Det finns bibliotek och bibliotekarier som jobbar väldigt bra med ­skrivande, men det går att göra mycket mer och lära sig av de goda exemplen, säger Sebastian Lönnlöv och fortsätter:

– Kreativitet är något som betonas i många av bibliotekens måldokument, så det här är en viktig aspekt. Vi ska inte bara erbjuda böcker med färdiga berättelser, utan vi kan också bidra till att det skapas nya berättelser.

Sebastian Lönnlöv har tidigare skrivit två böcker, HBTQ – Böcker bortom normen (BTJ Förlag) och Varje dag är en vårdskandal: reportage från vård och vanvård (Albert Bonniers förlag). Han är även litteraturkritiker på Svenska Dagbladet och driver bloggen Tekoppens tankar där han bland annat delar med sig av boktips.

Vill du vinna Sebastian Lönnlövs bok? Tävla här!

Utdrag ur boken

Carina Norderäng. Foto: Gabriel Bering.
Carina Norderäng. Foto: Gabriel Bering.

Strategiskt läsarbete ger skrivfrukt i Gråbo

Carina Norderäng är bibliotekarie och verksamhetsansvarig på Gråbobiblioteket, ett integrerat folk- och skolbibliotek i södra Visby. Gråboskolan har cirka tvåhundratjugo elever i årskurserna F–6 och Gråbobibliotekets två anställda har ett tätt samarbete med skolans pedagoger. De servar också andra skolor i närområdet med bokdepåer, klassbesök, lektioner och bokprat.

Festlig prisutdelning och uppskattade antologier

Varje år sedan 1999 har Gråboskolan delat ut ett eget Nobelpris, Lilla Nobelpriset i litteratur. På Nobeldagen samlas hela skolan och Carina kommer finklädd till jobbet för att hålla i prisceremonin tillsammans med rektorn.

”Vi har Nobellunch i skolbespisningen, vackert dukat med vita dukar och kandelabrar, underhållning i form av dansuppvisning och musik. Lokalpressen och lokalradion brukar närvara och rapportera. Efter lunch delas barnen in i tvärgrupper, med en elev från varje årskurs, och läser sina berättelser högt för gruppen.”

Prisutdelningen sker bara en gång per år, men själva arbetet pågår under en längre tid. Alla årskurser, förutom förskoleklassen, skriver berättelser med stöd från pedagogerna. Vinnarna utses av olika jurygrupper, där personal från expedition, fritids och bibliotek deltar, likväl som rektorer.

”Bästa berättelse utses i varje årskurs, men sedan är det lite olika priser i olika årskurser, till exempel bästa inledning, bästa illustrationer eller bästa framsida. Som pris delar vi ut böcker från årets utgivning. De vinnande berättelserna sätts ihop till en bok som finns att låna på biblioteket, vilket är väldigt uppskattat. Barnen tar hit sina vuxna för att visa – och äldre elever kommer tillbaka för att titta i böcker där de själva medverkar.”

Medaljer gör läsningen rolig

Dessutom arbetar Gråboskolan sedan 2013 med ett projekt, kallat Läsmedaljen, där barnen i årskurs tre belönas med medaljer för sina läsframsteg. Barnen ska läsa fem böcker för att få sin första medalj, ytterligare fem för nästa och fem till för den tredje och sista. 2017, fyra år efter starten, kunde Carina för första gången dela ut alla tre medaljer till alla elever i trean.

”I samband med medalj ett och tre får de även presentkort på böcker från vår lokala bokhandel. Men det handlar inte om mängdläsning – varje läst bok ska vara en utmaning i förhållande till de tidigare. En tjockare eller svårare bok, en bok med annat berättargrepp, färre bilder, annan genre…”

För varje bok som barnen läser, totalt femton stycken, skriver de en kort recension och letar upp någon som jobbar i huset för att berätta om boken. Det kan bli Carina eller hennes kollega, men även rektorn, städarna, ”mattanterna” och expeditionssekreterarna får höra eleverna berätta. På så sätt får varje elev i årskurs 3 träna både på att läsa, skriva och berätta muntligt – femton gånger.

”Alla barn – ja, verkligen alla! – tycker att det är både roligare och lättare att läsa efter året med Läsmedaljen. De blir lustläsare med yt och får höga resultat på läsförståelse i nationella proven. Årets sexor, som var första årgången Läsmedalj-barn, skrev fantastiska berättelser till Lilla Nobelpriset, på en mycket högre nivå än vad vi har sett tidigare.”

Systematiskt arbete tar tid

Genom att satsa på läsning har skolan utvecklat elevernas skri vande – men det är inte hela sanningen. Läsmedaljen är också ett strukturerat, systematiskt sätt att uppmärksamma och utveckla olika aspekter av läsandet. ”Bakom de goda resultaten ligger ett tätt samarbete mellan skola och bibliotek”, berättar Carina. ”Och att vi individanpassar på riktigt, utifrån varenda elev.”

Skrivandet genomsyrar också Carinas arbete på Gråboskolan, även utanför Nobelpristider. Till exempel får fyrorna alltid dyka ner i poesins värld.

”Jag bokpratar om olika poeter, barnen läser en massa och skriver egna dikter. Genom skrivövningar får de testa att skriva på olika sätt. Sedan bjuder vi in deras vuxna, och allmänheten, till biblioteket. Barnen läser sina dikter högt och utvalda dikter finns att läsa runt om i biblioteket, vackert skrivna och illustrerade. I år tog vi dessutom hit en lokal poet som berättade om sitt skrivande – och skrev autografer till barnen!”

Carina har en hel bunt med råd till andra skolbibliotekarier som vill satsa på skriv- och läsprojekt:

”Samarbeta med lärarna! Knyt kontakter med din lokala bokhandel. Läs femtielva kapitelböcker. Sprid allt du gör till chefer och lokalpress. Och räkna med att det tar tid! Att verkligen jobba med läsning och skrivande är förstås personalkrävande. Jag ägnar mycket av min arbetstid åt Läsmedaljen och Lilla Nobelpriset. Jag planerar med lärarna, läser Nobelberättelser, gör utvärderingar, håller i medaljutdelningar och Nobelceremonier, hjälper varenda unge att hitta femton böcker som känns bra och är på rätt nivå… Med mera!”

Carinas boktips
”Mikhael Mikalides Konsten att skriva dikter. En handbok för nybörjare. Och Skriv om och om igen, av Katarina Kuick och Ylva Karlsson.”