Wikipedia – en ­utopi i gråskala

I en ny avhandling problematiseras bilden av Wikipedia som ett ”commonistiskt” alternativ. Men forskaren Arwid Lund ser ändå ett embryo till något nytt.

Den folkrörelse som skapar Wikipedia gör det utan vinstintresse. Det finns rent av de som betraktar det fria uppslagsverket  som ett slags informationskommunistisk verksamhet: Man producerar det efter förmåga och använder det efter behov.

Arwid Lund, doktor i biblioteks– och informationsvetenskap i Uppsala, föredrar termen ”commonism”, som är en lek med det engelska ordet ”commons”, på svenska ”allmänning”.

– Wikipedia är en allmänning i betydelsen att ansvar och rättigheter där fördelas demokratiskt och horisontellt, i stället för att koncentreras till en styrelse och en vd. Ideella Wikimedia foundation kan till exempel inte gå in och bestämma över redigeringen, för den bestämmer communityt över, förklarar han.

Wikipedia – en autonom, icke-kapitalistisk utopi? Nja, Arwid Lund vill problematisera bilden. I sin doktorsavhandling, Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen, har han djupintervjuat åtta svenska wikipedianer om hur de ser på sin verksamhet. Det visar sig att de inte i någon högre grad betraktar det digitala uppslagsverket som en konkurrerande produktionsmodell.

– Det fanns där, mest under ytan, men den dominerande ideologiska positionen var snarare att de wikipedianska och det kapitalistiska produktionssätten hakar i varandra utan konflikter.

På vilket sätt Wikipedia samverkar med kapitalismen gick Arwid Lund igenom i en artikel som han skrev tillsammans med en finsk forskare tidigare i år, ”Monetary Materialities of Peer-Produced Knowledge.” Där fokuseras bland annat den jämlika digitala produktionens basala materiella förutsättningar.

En viktig kontaktyta mot kapitalismen är beroendet av pengar och lönearbete.

– De som skriver på Wikipedia är inte avlönade, men det är de människor som underhåller hårdvaran och mjukvaran och som sköter administrationen, serverhallar, jurister etcetera, säger Arwid Lund.

Stora summor kommer från donationer, men medel förflyttas också från andra verksamheter på indirekt väg. Till exempel har vi fenomenet ”wikipedians in residence”, där wikipedianer avlönas av statliga myndigheter och andra offentliga institutioner för att lära de anställda att skapa Wikipedia-sidor.

Andra resurser kommer från den privata sektorn. När företag redigerar sina egna sidor (under krav på opartiskhet) är det avlönat arbete, vars resultat tillkommer Wikipedia.

Det finns de som oroar sig för att Wikipedia ska bli en kapitalistisk verksamhet bland andra. Det är för mycket pengar i organisationen, menar dessa: När allt fler avlönas hotas jämlikheten i produktionen. Andra farhågor handlar om att man ska börja ta emot reklam, och att pr-byråer som erbjuder sig att skriva artiklar åt företag ska göra slut på de antikommersiella idealen.

Samtidigt, påpekar Arwid Lund, är det just kombinationen av jämlik produktion och kapitalistiska relationer som varit Wikipedias framgång. Om det här embryot till en ny icke-kommersiell produktionsform ska kunna utvecklas, krävs en fortsatt balansgång.

– Samarbetena med företag och stat har gjort det möjligt att växa med andras pengar. Det finns win-win-situationer i relationen till kapitalismen. Men det finns också konflikter, och det måste man våga erkänna. Knäckfrågan blir: När ska man samarbeta, och när ska man bryta?