Bokskog ska locka till läsning

ARKITEKTUR.Böcker som dekoration och litterär aptitretare. Ett nytt barn- och ungdomsbibliotek i Osaka, Japan, använder nya sätt för att väcka läslusten – och är egentligen inget bibliotek.

15 juni 2020 av Thord Eriksson
Böckernas presentation ledde till beslutet att överge japanska biblioteks vanliga klassifikationssystem. Istället sorteras böckerna efter övergripande teman, utan hänsyn till läsålder. Foto: Shunsuke Ito / Nakanoshima

I en park på en ö mellan floderna som rinner genom centrala Osaka ligger stadens nybyggda barn- och ungdomsbibliotek. Den världskände japanske arkitekten Tadao Ando har ritat byggnaden, stått bakom dess uppförande och sedan skänkt den till staden.

Biblioteket kallas inte för bibliotek eftersom det inte ägnar sig åt utlåning av böcker och andra medier, förklarar chefen Chiharu Maekawa under ett videosamtal. Hon beskriver snarare ett litterärt upplevelsecenter för unga som kan läsa böcker på plats eller ta dem med sig ut i den omkringliggande parken.

Barnens bokskog ligger på en ö i centrala Osaka. Byggnaden är ritad av den japanske arkitekten Tadao Ando. Foto: Shunsuke Ito / Nakanoshima

Byggnaden är endast sex meter bred men tre etager hög med öppna våningsplan. Hela vägen från golvet i entréplanet till taket på tredje våningen täcks väggarna av fack innehållande böcker med framsidorna vända utåt.

Namnet Kodomo Honnomori Nakanoshima betyder Nakanoshimas bokskog för barn.

–Men tack vara de utåtvända böckerna är det inte en grön skog utan en med många färger, förklarar Chiharu Maekawa.

Hon tillägger att presentationen lett till beslutet att avvika från japanska biblioteks vanliga klassifikationssystem.

– Istället för ämnesord som ”naturvetenskap” har vi beskrivningar som ”leka i naturen”, ”hur blir framtiden?”, ”varje dag”, ”att leva och dö”. Övergripande teman, alltså, där vi samlar alla böcker oavsett läsålder.

Tanken är att besökarna inte ska bli inlåsta i sin åldersgrupp utan gå till sådant de är intresserade av.

– Går de till ”djurböcker ”ska de ha uppslagsverk, naturvetenskaplig litteratur och Doktor Dolittle i samma synfält.

Verksamheten ter sig möjligen mindre okonventionell för svensk bibliotekspersonal än för japansk, påpekar Olle Berg som tolkar samtalet. Innan han flyttade från Sverige 2008 utbildade han sig i Borås och han jobbar nu på ett bibliotek i Tokyo.

– Japanska folkbibliotek påminner om hur de svenska var för 30 år sedan, säger han.

Foto: Shunsuke Ito

Då den nya byggnaden inte formellt är ett bibliotek finns det heller ingen informationsdisk, inga lånekort och böckerna i hyllorna går inte att låna med sig längre än till Nakanoshima parken utanför. Personalen ska vara ute på golvet och ha väldigt nära till de unga besökarna, förklarar Chiharu Maekawa.

– Arkitekten har designat hela byggnaden, gjort den till en sorts labyrint och även byggt in små utrymmen under trappan där man kan krypa in och läsa. På så sätt har han varit väldigt delaktig i utformningen av verksamheten.

Att Chiharu Maekawa själv och hennes tolv medarbetare inte har fått vara med och påverka utformningen av byggnaden är inget hon beklagar. Nu är det i stället upp till dem att göra mesta möjliga av byggnaden, konstaterar hon.

Barnens bokskog kulle ha öppnat i början av mars men på grund av coronakrisen är invigningen uppskjuten på obestämd tid. Det betyder dock inte att Chiharu Maekawa svävar i ovisshet om hur den nya byggnaden kommer att uppfattas av sina besökare.

– Vi hade en förhandsvisning i vintras då barn fick komma in. De uppskattade verkligen friheten att kunna göra lite som de ville, prata med personalen, gömma sig, krypa in i skrymslena under trappen. Personal satt och läste böcker för dem – det var en helt annan närhet än på traditionella bibliotek.

Arkitekten har designat hela byggnaden och även byggt in små utrymmen under trappan där man kan krypa in och läsa. Foto: Shunsuke Ito
Böckerna står med bokomslagen vända utåt för att locka till läsning. Foto: Shunsuke Ito
Den svagt välvda byggnaden är tre våningar hög men endast sex meter bred.
Foto: Shunsuke Ito / Nakanoshima
Byggnaden är ritad av den världskände japanske arkitekten Tadao Ando. Foto: Shunsuke Ito / Nakanoshima