Cirkelboom på biblioteken
17 mar 2017 • 3 min
Kring år 2000 fanns nästan inga bokcirklar alls på folkbiblioteken – i dag är de överallt. Det framgår av ett stort forskningsprojekt som leds av Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet.
Under snart fem år har Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, undersökt ett fenomen som ibland kallats för en folkrörelse: bokcirklarna. I slutet av 2017 ska projektet ”Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige” vara avslutat.
Ett viktigt spår handlar om biblioteken. Under de senaste åren har de nämligen varit snabba på att ta tillvara på det växande intresset för bokcirklarna.
– Vid det senaste sekelskiftet kunde man knappt hitta en cirkel organiserad av ett bibliotek. I dag finns de överallt. Enligt den årliga biblioteksstatistiken fanns det år 2015 bokcirklar på biblioteken i cirka 77 procent av landets kommuner, säger Kerstin Rydbeck.
Och det handlar ibland om ganska stora insatser från bibliotekariernas sida. Genom en enkät till samtliga kommunala bibliotek i landet har Kerstin Rydbeck fått en bred bild av hur de arbetar. I artikeln ”Reading Groups in Swedish Public Libraries” från 2016, presenterar hon den: Medan man på en del bibliotek begränsar biståndet till lokaler och tillhandahållande av böcker, erbjuder man på andra dessutom diskussionsfrågor och bibliotekarier som samtalsledare.
– Det finns till och med de som lånar ut sina lokaler efter stängning. Jag träffade en sådan cirkel, utanför Uppsala. De hade fått tillgång till ett eget rum där de kunde komma och gå som de ville.
Om cirklarna för 30–40 år sedan, då böckerna var dyrare, hade tydliga ekonomiska motiv, fungerar de i dag mer som en umgängesform. Många av Kerstin Rydbecks informanter har gett uttryck för att det är just det personliga mötet som lockar. Kanske är det orsaken till att de digitala bokcirklarna inte riktigt tagit sig.
– Man vill diskutera litteraturen i en social samvaro. Vanligt är att man relaterar sina egna personliga erfarenheter till litteraturen. På det sättet får man distans till dem, och de framstår inte som så privata.
För biblioteken är bokcirklarna naturligtvis ett sätt att locka människor till lokalerna, i en tid när det blir allt svårare. Det handlar dock inte så mycket om att hitta nya målgrupper, eftersom den typiska cirkeldeltagaren redan är en biblioteksvän. Schablonen är en välutbildad, medelålders eller pensionerad kvinna med svensk bakgrund.
– Jag har hört argumentet från bibliotekarier att ”vi måste vårda våra kärnanvändare, så att de inte överger oss nu när litteraturen blivit så billig och det är så lätt att få tag på den”.
Det är klart att man också gärna skulle vilja engagera andra grupper, påpekar Kerstin Rydbeck. Det är dock en stor utmaning. Barn går an. När det kommer till ungdomar och unga vuxna däremot är det svårt att få med dem i cirkelverksamheten.
– Inte ett enda bibliotek som besvarade enkäten hade cirklar för deltagare i åldern 18–25. Den gruppen är känd som den svåraste att nå, eftersom det erbjuds så mycket aktiviteter som konkurrerar om de här personernas uppmärksamhet.
Samtidigt vet vi ju att det finns litteratur för tonåringar och unga vuxna, ofta med magiska inslag, som skapar väldigt starka gemenskaper och identiteter. Kerstin Rydbeck menar dock att det inte alltid är böckerna som är de här gruppernas främsta intresse.
– Jag har försökt få kontakt med Harry Potter-sällskapet i Uppsala, men inte lyckats. Jag tror inte att de är så fokuserade på litteratur, utan mer på filmerna. Tolkiensällskapet å andra sidan spelar rollspel – böckerna förväntas man redan ha läst.
Under året kommer Kerstin Rydbeck att jobba med en stor analys av forskningsprojektet i sin helhet, som så småningom ska resultera i en bok.
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer