Digitala utlån ökar kraftigt

DIGITALISERING.Utlåningen av e-medier på landets bibliotek har ökat stort det senaste året. Samtidigt minskar både antalet besök och bibliotekens fysiska bestånd.

20 maj 2020 av Annika Clemens
Det blir allt vanligare att låna e-böcker i stället för fysiska böcker. Foto: Annika Clemens

Folkbiblioteken i Sverige hade en miljon färre besök 2019 än året innan. Det visar den årliga statistiken som presenteras av Kungliga biblioteket (KB) i dag, onsdag.

Det kan hänga ihop med att användningen av e-medier ökar, skriver KB i ett pressmeddelande.

Nedladdningen av e-böcker ökade med 14 procent 2019. I genomsnitt laddar nu varje svensk ner 8,4 e-medier varje år.

På folkbiblioteken ökade utlåningen av e-böcker med 6 procent, men e-böckerna står fortfarande för en liten del av den totala utlåningen.

På universitets- och högskolebiblioteken ökade nedladdningen av e-medier med 10 procent förra året. Detta trots att tillgången minskade till följd av att det saknades avtal med Elsevier, det vetenskapliga tidskriftsförlaget.

Tillgången på e-medier ökar på biblioteken. På folkbiblioteken ökade antalet e-bokstitlar med 10 procent förra året. Filmer tillgängliga via streaming ökade med 122 procent.

Samtidigt minskar det fysiska beståndet. De senaste tio åren har folkbibliotekens fysiska bestånd av böcker, filmer och andra medier minskat med en femtedel. På lärosätesbiblioteken finns 3 miljoner färre fysiska medier än 2015.

Ur biblioteksstatistiken för 2019

  • 2,4 miljoner e-böcker lånades på folkbiblioteken
  • 6,5 procent av alla boklån på folkbiblioteken är e-böcker
  • 129 miljoner sökningar eller nedladdningar av e-medier gjordes på svenska universitets- och högskolebibliotek
  • 12,6 miljoner besök gjordes på landets universitets- och högskolebibliotek
  • 15,7 miljoner e-titlar finns på landets lärosätesbibliotek
  • 9 527 personer arbetade på bibliotek på motsvarande 8 117 heltidstjänster
  • Två av tre är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister

Statistiken från KB visar också att antalet besök har minskat på folkbiblioteken. Förklaringar kan, enligt KB, vara dels den större användningen av e-medier, men också att bibliotekspersonal rör sig ute i samhället mer än tidigare. Exempelvis på förskolor och idrottshallar.

Besöken på högskole- och universitetsbibliotek minskade inte under 2019, men en minskande trend kan ses sedan 2015, trots att det finns fler studenter.

Rapporten visar också att antalet skolbibliotek ökar något, medan antalet folkbibliotek fortsätter att minska. Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek minskat med en fjärdedel.

Meröppet på biblioteken ökar kraftigt och finns nu i nästan hälften av alla kommuner (140 år 2019. Det kan jämföras med 2015 då det fanns i endast 53 kommuner. Men fortfarande finns 31 kommuner där inget bibliotek har öppet på helgerna eller efter klockan 18 på vardagar. Sammantaget har dock antalet dagar som landets bibliotek håller öppet ökat under senare år.