Fler skolbibliotek, färre folkbibliotek
23 maj 2018 • 3 min
Årets biblioteksstatistik från Kungliga biblioteket visar att den statliga satsningen på skolbibliotek fått resultat. Men också att folkbibliotekens filialer stänger, liksom sjukhusbiblioteken, och att lånen minskar.
Elva nya kommuner har fått åtminstone ett halvtidsbemannat skolbibliotek under 2017. Det visar Kungliga bibliotekets årliga rapport över läget för bibliotek i landet som har bemanning på minst halvtid. Cecilia Ranemo, statistikansvarig på KB, menar att utvecklingen till viss del hänger ihop med regeringens extra resurser till personalförstärkning i skolbiblioteken; 2016-2018 satsas 60 miljoner kronor. Enligt rapporten har 46 nya skolbibliotek uppstått i 14 av de kommuner som fått bidraget. Även antalet årsarbetskrafter har ökat med 61 jämfört med 2016.
– Ökningen av antalet årsverken är rimligt i förhållande till hur stort statsbidraget är. Även stora kommuner fick statsbidraget, så det förstärktes inte bara på de ställen som har minst resurser, säger Cecilia Ranemo.
Sextionio huvudmän deltog i Skolverkets utvärdering av statsbidraget under läsåret 2016/2017. Utvärderingenvisar på en ökning med 77,4 årsarbetskrafter. Många huvudmän tyckte dock att bidraget var för litet. Veronica Persson, undervisningsråd på Skolverket, berättar att myndighetens rekommendation till regeringen är att tydligare ange att syftet med pengarna är att öka likvärdigheten.
– För att skapa bättre förutsättningarna för statsbidraget att bidra till ökad likvärdighet vore det önskvärt att det tydligare framgår vilka huvudmän som ska prioriteras. Det kan förslagsvis handla om att huvudmännen bör prioritera skolor med obemannade skolbibliotek eller låga kunskapsresultat, säger hon.
Veronica Persson påpekar att Skolverkets siffror kan skilja sig från KB:s, eftersom de senare bara räknar skolbibliotek med bemanning på minst 20 timmar i veckan. Den totala ökningen för samtliga skolbibliotek kan alltså vara större än vad som anges i KB:s rapport.
Samtidigt som skolbiblioteken ökar har antalet folkbibliotek minskat med tolv filialer. Enligt Cecilia Ranemo är det ofta ett nollsummespel där den allmänna delen av integrerade folk- och skolbibliotek stängs. Hon tycker att nedgången i folkbibliotek under de senaste åren är anmärkningsvärd.
– Det kan vara en förklaring till att utlånen av fysiska böcker och besöksantalen minskar så mycket. Det här är första gången vi är nere under 60 miljoner lån på ett år, det har inte hänt förut. Det vore helt okej om det kompenserades av att folk lånade e-böcker, men så är det inte, den totala utlåningen är lägre än tidigare.
[fakta id=”18039″]
Det är framför allt på högskolorna som användningen av e-resurser ökar. På andra håll syns till och med en nedgång eftersom folkbiblioteken inte har råd att betala för e-lånen och stänger av den möjligheten. Rapporten visar också att ökningen av meröppet fortsätter, och att folkbiblioteken ibland drar ner på de bemannade öppettiderna.
– Det gör att barn och unga inte har tillgång till folkbiblioteken lika mycket, eftersom det ofta finns en 18-årsgräns för att komma in under meröppet. De verkar också ha meröppet på kvällar och helger, vilket gör att det inte finns kvalificerad personal på plats när barn och föräldrar kommer dit.
Däremot ordnar personalen fler aktiviteter än tidigare, och har blivit bättre på att rapportera in sina evenemang.
– De anstränger sig verkligen för att nå och locka nya grupper, säger Cecilia Ranemo.
Bemanningen på folkbiblioteken ligger still. KB skriver att rapporten kan ses som en första mätning innan förslaget till nationell biblioteksstrategi och regeringens satsningar på skol- och folkbibliotek får genomslag. 2018-2020 satsas 225 miljoner kronor om året för att stärka biblioteken.
Även sjukhusbiblioteken har blivit färre. I vissa län finns inga sjukhusbibliotek alls, utan det är e-medier som erbjuds. Cecilia Ranemo menar att patientsäkerheten kan hotas, eftersom det ofta bara är personalen som har tillgång till digital medicinsk litteratur. E-medierna går inte heller att fjärrlåna via folkbiblioteket. De fysiska fjärrlånen minskar också kraftigt.
– En patient som har cancer måste gå till universitetsbiblioteket och be att få tillgång till den dator som har tillgång till e-medier. Det är allvarligt eftersom den resan är lång för många och folk vet kanske inte ens om att de måste göra så. Det är inte bra om man inte kan informera sig, det drabbar anhöriga också, säger Cecilia Ranemo.
Senaste nytt
Hård kritik mot Svegfors utredning – ”statliga bidrag till biblioteken kan utebli”
Svensk biblioteksförening avstyrker hela förslaget, KB riktar kritik mot stora delar och Föreningen för regional biblioteksverksamhet ställer sig frågande till flera punkter. Mats Svegfors förslag om ny modell för kultursamverkan möts av hård kritik.
28 mar 2024 • 2 min
Lätt att få jobb för bibliotekarier
I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.
27 mar 2024 • < 1 min
Varianter av kreativitet på Biblioteksdagarna
På temat kreativitet hålls årets Biblioteksdagar i Skellefteå. De leds av skådespelaren Fransesca Quartey och huvudtalare är forskaren Palle Dahlstedt.
27 mar 2024 • 2 min
Nu kartläggs försöken att få bort böcker
Har någon utomstående agerat för att få bort böcker eller program från biblioteket? Nu finns det en tjänst där du du anmäla försök till otillbörlig påverkan.
25 mar 2024 • 2 min
Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen
Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.
22 mar 2024 • 2 min
Står självbilden i vägen för antirasistiskt arbete?
Hur påverkar självbilden oviljan av att prata om rasism på biblioteken? Och behövs mer statistik för att sätta i gång med det antirasistiska arbetet? Det var några frågor som kom upp när antirasism på bibliotek diskuterades på Marskonferensen.
22 mar 2024 • 4 min
Universitetsstudenter läser allt sämre
Allt fler universitetsstudenter behöver stöd med läsningen. Det berättar Maria Wiklund, språkpedagog vid SLU-biblioteket i Umeå. "Det verkar finnas ett glapp."
21 mar 2024 • 2 min
Marskonferensen i gång: Om rättvisa i ett digitalt samhälle
I takt med digitaliseringen utestängs de som är beroende av kontanter från den officiella ekonomin. Det är personer som redan är utsatta, ändå saknas sätt att hantera de orättvisor som uppstår, enligt Lena Halldenius som inledningstalade på Marskonferensen.
21 mar 2024 • 4 min
KB rustar för krig
Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
20 mar 2024 • 2 min
Så kan forskare räddas undan rovtidskrifterna
Många forskare publicerar sig i oseriösa sammanhang mot betalning, i det som kallas rovtidskrifter. Men med hjälp av Think Check Submit kan lärosätesbiblioteken stötta forskarna.
19 mar 2024 • 4 min
USA: Kraftig ökning av försöken att censurera böcker
Under 2023 intensifierades försöken att få bort böcker från amerikanska folkbibliotek och skolor. Antalet ifrågasatta boktitlar steg med 65 procent jämfört med föregående år.
18 mar 2024 • < 1 min
Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier
Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.
15 mar 2024 • 2 min
0 kommentarer