Samtiden älskar berättelser – men inte sina berättare

Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

Ledaren publicerades i Biblioteksbladet nummer 3 2023, numret om böcker.

Vi lever i en tid besatt av berättelser, men ändå har tillvaron förmodligen aldrig varit tuffare för författare. Någon exakt bild av situationen existerar inte. Sveriges författarförbund gjorde en enkätundersökning bland sina medlemmar förra året men nådde bara en svarsfrekvens på 17 procent och det dög inte för att hävda att resultatet var säkert – därför är resultatet opublicerat. 

Men trenden är ändå tydlig: För allt fler står skrivandet för en krympande del av den totala inkomsten.

Författarnas royalties krymper när det genomsnittliga antalet sålda exemplar av varje boktitel viker. En allt större del av försäljningen sker genom streamingtjänster vilket innebär lägre inkomster eftersom ersättningen per bok tryckt på papper är högre.

Att bibliotekens utlåning samtidigt minskar får genomslag hos Sveriges författarfond som slussar ut direkta ersättningar och viktiga arbetsstipendier till författarna.

Många riskerar dessutom att tappa intäkter nu när översättningar och inläsningar har börjat göras med hjälp av artificiell intelligens, AI. 

Och så det stora och mörka som drabbar alla: inflationen har bitit sig fast och räntorna rusat i höjden – och värst drabbas de som redan har små marginaler. 

Samtiden älskar berättelser men månar inte direkt om sina berättare. 

Vid första anblicken ser det kanske ut att bara vara ett privatekonomiskt problem för de närmast berörda. Men hur kul blir egentligen vår omvärld om skrivandet för allt fler reduceras till en hobbyverksamhet som det inte är möjligt att ägna sig åt? Vem skriver då böckerna? Och manusen till alla tv-serier och filmer? 

Det är svårt att se vad som skulle kunna leda till omedelbar förbättring, men om de snabbväxande digitala distributions-plattformarna avsatte rimligare belopp till upphovspersoner vore det nog ett betydelsefullt steg i rätt riktning.

I det här numret fångar vi in trender och tendenser inom utgivningen av skönlitteratur och fackböcker. Frågan om vilka avtryck författarnas försämrade villkor lämnar i det de skriver ställer vi däremot inte. Den sparar vi till en annan gång – om vi skulle få för oss att göra fler avsteg från vanan att inte skriva om böcker.

Thord Eriksson, chefredaktör och ansvarig utgivare,

thord@biblioteksbladet.se

0

Skriv ut