Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 jan 2020 • 3 min
Osäkerheten ute på biblioteken är stor, märkte Ann Catrine Eriksson när hon skrev om hur man implementerar barnkonvetionen i boken Löpa linan ut. Här förklarar hon hur det görs.
I våras tog alla folkbibliotekschefer i landet emot den lilla boken Löpa linan ut som ska vara ett stöd i deras arbete med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter. En av författarna är Ann Catrine Eriksson som är biblioteksutvecklare i Region Sörmland. Under två år jobbade hon och hennes tre kollegor från andra involverade regioner med att färdigställa skriften.
– Uppdraget hade vi från FN, kan man säga. Vi ska ju jobba enligt barnrättskonventionen och vi ansåg att vi inte gör det, säger hon.
2011 gjordes en enkätundersökning av hur chefer på både folk- och regionbibliotek såg på barnkonventionen. Svaren gjorde klart att det fanns stora kunskapsbrister på ledningsnivå.
Man använder barns kompetens på ett mer självklart sätt
Ur detta föddes idén om att ta fram metodhandboken. Ann Catrine Eriksson och hennes medförfattare började med att fråga ett antal folkbibliotekschefer om de ville vara med och jobba fram modellen. Sedan anordnade de ett utvecklingsarbete för cheferna och bjöd in olika expertföreläsare. Bland annat lyssnade de till barnrättsstrategen Monica Gustafsson-Wallin från Region Sörmland, där man under många år har utbildat barnrättspiloter som kan stötta sin chef i implementeringen av barnkonventionen, och till Elizabeth Englund som är sakkunnig inom barnets rättigheter på Sveriges kommuner och landsting, SKL. [fakta id=”21362″]
Arbetet resulterade i en strategisk modell i åtta steg som är tänkt att hjälpa läsaren att göra de 54 artiklarna i konventionen till verklighet i den egna biblioteksverksamheten.
– Boken ska vara ett stöd till chefen så att hen kan gå igenom hela processen, komma ut på andra sidan och faktiskt ha gjort skillnad för barn. Egentligen är det alla vuxnas ansvar att se till att barnrättskonventionen efterlevs, men på ett bibliotek är det chefens ansvar att se till att det finns en hållbar organisation kring det här arbetet.
Under våren skickades alltså Löpa linan ut till alla folkbibliotekschefer. Ann Catrine Eriksson berättar att intresset varit stort. Många har läst skriften och flera kommuner har påbörjat sitt utvecklingsarbete genom att hålla workshops och anordna föreläsningar i ämnet. Andra har börjat planera för implementeringen.
– Det känns som att det bubblar. Det händer väldigt mycket nu och det finns en hög ambitionsnivå inom biblioteksvärlden. Man vill förbereda sig inför att konventionen blir lag, även om ingen vet exakt vad det kommer att innebära.
Uppdraget hade vi från FN, kan man säga
Med tanke på att Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter redan 1990 så tycker Ann Catrine Eriksson att biblioteken är sent ute. Man ska jobba enligt konventionen oavsett om den är lag eller inte, påpekar hon. Sverige har tidigare fått kritik av FN:s barnrättskommitté, bland annat för att inte ta beslut i enlighet med barns och ungas bästa.
Ann Catrine Eriksson upplever att konventionen har högre status i exempelvis Norge, där den varit lag sedan 2003. Hon har till exempel varit på konferenser där man har haft många medverkande barn och unga.
– Man låter barn berätta om sina medievanor, i stället för att någon från medierådet rapporterar om en undersökning. Man använder barns kompetens på ett mer självklart sätt än vi gör i Sverige.
Nu hoppas hon att den nya lagen sätter skjuts på arbetet även i Sverige.
– Här tror man att det är komplicerat att prata med barn, att man måste ha gått en kurs i en särskild metod för att ens närma sig dem, när man egentligen bara behöver sätta sig ner. Det finns så mycket att göra, men det finns också en rädsla för att göra fel, säger hon.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer