När propagandan tog över
9 jun 2020 • 3 min
Under kalla kriget gällde det för USA:s regering att få amerikanerna att acceptera tanken på kärnvapenkrig. Folkbiblioteken spelade villigt en nyckelroll i civilförsvarsprojektet.
Från det tidiga 50-talet präglades världspolitiken av den så kallade MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction. USA och Sovjetunionen liknades vid två skorpioner i en glasburk, var och en i stånd att döda – men till priset av att själv bli dödad – och därför uppstod en terrorbalans.
Hur få befolkningen att acceptera denna självmordsbenägna utrikespolitik?
I USA blev svaret en omfattande organisering av ett nationellt civilförsvar som skulle ingjuta övertygelsen om att det gick att överleva en kärnvapenattack.
De amerikanska folkbiblioteken fick en framskjuten roll i det nationella projektet, byggt på militarism och kommunistskräck. Det konstaterar Brett Spencer, bibliotekarie på Penn State-universitet i Pennsylvania, i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Information & Culture.
I början av 50-talet gjorde den amerikanska biblioteksföreningen American Library Assocation, ALA, officiella uttalanden om att landets bibliotek borde bidra till civilförsvaret. Vid sidan av den patriotism som självklart utgjorde grunden för detta, fanns där sannolikt också insikten om att detta var ett tillfälle att argumentera för byggandet av fler bibliotek.
Den amerikanska regeringen hade identifierat biblioteken som särskilt viktiga. I ett federalt försvarspolitiskt beslut 1950 fanns formuleringar om hur de skulle vara till nytta. På bibliotek över hela landet började utdelningen av trycksaker med information om hur medborgarna skulle agera vid ett kärnvapenanfall. Det arrangerades filmvisningar och utställningar och biblioteksbyggnader uppläts åt lokala civilförsvarsgrupper.
I New York anslöts filialen på femte avenyn till en tunnel som sträckte sig två kvarter till en bunker försedd med luftpumpar och matförråd för 1 500 personer.
I Boston upprättades listor över bibliotekspersonalens särskilda färdigheter inom musik och dans, så att de skulle kunna underhålla människor som vid ett anfall mot landet sökt sig till bibliotekets fjorton korridorliknande skyddsrum.
I Louisville i Kentucky var hela stadens civilförsvarsprogram byggt kring biblioteken.
Redan på 50-talet höjdes röster om att biblioteken inte borde delta i spridandet av krigspropaganda förklädd till samhällsinformation och hjälp till självhjälp. Men det var först i mitten av 60-talet som motståndet mot Vietnamkriget fick vinden att även vända kring biblioteken.
ALA:s tidskrift upplät spaltutrymme åt en representant för civilförsvarsadministrationen som försökte mana på engagemanget genom att framhålla att tätt staplade böcker skyddar mot radioaktiv strålning samt understryka bibliotekens betydelse för att sådan viktig information får spridning.
I ett svar skrev universitetsbibliotekarien Eli M Oboler från Idaho att biblioteken borde erbjuda fredslitteratur i stället för att upplåta hyllutrymme åt civilförsvarets handböcker. Oboler konstaterade sakligt att böcker skyddar dåligt mot strålning och att landets bibliotekarier snarare borde betrakta dem som skydd mot vissa politiska strömningar.
Eli M Obolers artikel blev en vändpunkt. För allt fler stod det klart att civilförsvarskampanjen som pågått sedan början av 50-talet var till för att samla stöd för en kärnvapenvänlig utrikespolitik. Allt fler av 60-talets bibliotekarier började komma underfund med att det bästa sättet att rädda USA från krig istället var att understödja fredstanken.
Spåren av deras roll i landets krigsförberedelser var synliga i USA:s bibliotek långt in på 90-talet, i form av gammal utrustning och information från civilförsvaret. Och än i dag påminner skyddsrum om byggnadernas tänkta funktion under kalla kriget.
I sin artikel menar Brett Spencer att det trots allt finns något för dagens bibliotek att lära sig av 50- och 60-talets utbredda engagemang för det civila försvaret. De kan förbereda sig för naturkatastrofer och andra svåra händelser, utveckla sitt fysiska och digitala bestånd, arrangera filmvisningar och utställningar. De kan upplåta sina fysiska byggnader och utbilda sin personal i civilförsvarsuppgifter.
”Aldrig tidigare har bibliotekens insatser för det civila försvaret varit mer betydelsefulla.”
Brett Spencers artikel From Atomic Shelters to Arms Control: Libraries, Civil Defense, and American Militarism during the Cold War publicerades i tidskriften Information & Culture, vol 49, nr 3, 2014. Artikeln går att läsa i sin helhet via www.jstor.org
I artikeln Att lära ett folk att uppskatta atombomber ger historikern Marie Cronqvist en översiktlig beskrivning av USA:s civilförsvar under kalla kriget. Svenska Dagbladet, 2 juli 2006.
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer