Biblioteket inrymdes under skolskjutningen

6 feb 2025 • 4 min

Personal och besökare på Haga bibliotek i Örebro inrymdes när den värsta skolskjutningen i Sveriges historia pågick på skolan strax intill. ”Det var en overklighetskänsla.”

Allt kändes overkligt, berättar Kristin Hamdan som jobbade på Haga bibliotek när personal från skolan kom dit och upprättade en krisledningscentral. Foto: Thord Eriksson

Risbergska skolan i Örebro, där elva personer dog i tisdagens skolskjutning, ligger nära Haga centrum där det finns ett bibliotek. Hit brukar eleverna från SFI, svenska för invandrare, komma för att låna böcker.

Under polisinsatsen var det många människor som sökte sig in i centrumet och beslut fattades att alla verksamheter skulle stänga.

– Vi höll kvar besökarna inne på biblioteket för deras säkerhet. De fick sitta kvar där med personalen och prata med dem. De kunde bara reflektera över situationen, de visste inte mer än någon annan, säger Fehime Bodur, enhetschef på Haga bibliotek, på telefon på onsdagseftermiddagen.

Krisledningscentral på biblioteket

Bibliotekarien Kristin Hamdan berättar hur det var när de första meddelandena kom som tydde på att något allvarligt skedde på skolan 850 meter bort.

– Det var förvirrat. Lärare kom hit från skolan innan vi visste någonting, och skyndade sig att upprätta en krisledningscentral. Det var den första informationen om att det hade hänt, men det var fortfarande så knapphändig info. Vi visste inte hur allvarligt det var.

Personal från alla verksamheter i centrumet gick runt och frågade varandra: Vem hade hört något? Vad var det som hände? Till slut så inrymde vi biblioteket, säger Kristin Hamdan.

Fehime Bodur, enhetschef på biblioteken i Örebro.

Under tisdagseftermiddagen, när polisen meddelade att det inte var någon fara att röra sig i området, lämnade besökarna biblioteket. Först därefter stod vidden av dådet klart för bibliotekspersonalen.

– De var oroliga och kände att de inte var rustade för en sådan här situation, säger Fehime Bodur.

På kvällen beslutade hon att både hon och kommunens bibliotekssocionom, Erik Rimsten, skulle vara på plats nästa dag för att stötta personalen.

Nästa morgon dukade hon fram ett kondoleansbord och såg till att det fanns kaffe att bjuda besökarna på.

– Det var mycket uppskattat, många stannade till vid disken. Det märktes att många hade behov att prata med oss.

Även om flera församlingar har hållit öppet för personer som behöver stöd tror Fehime Bodur att biblioteket också fyller en viktig funktion.

– Det är en samlingsplats utan förväntningar, en plats dit man kan gå utan att bli ifrågasatt. Man kan känna sig trygg och har möjlighet att prata med varandra.

Biblioteken öppna som vanligt

Alla Örebros bibliotek höll under onsdagen öppet som vanligt och Kristin Hamdan gick till jobbet igen, precis som på tisdagen.

– Det var en overklighetskänsla. När jag kollade nyheterna fattade jag inte att det handlade om något som hänt där borta. Inte ens när jag tog en promenad på lunchen och såg avspärrningarna gick det att förstå att är här det har hänt.

Många besökare ville prata dagen efter dådet, berättar Erik Rimsten, socionom och Kristin Hamdan, bibliotekarie. Foto: Thord Eriksson

När Biblioteksbladet besöker Haga centrum vid 18-tiden dagen efter dådet träffar vi förutom Kristin Hamdan också Erik Rimsten, bibliotekssocionom som vanligen jobbar inne på huvudbiblioteket i Örebros Kulturkvarter. På tisdagen skickades han till Haga då han som socionom har en erfarenhet av att möta människor i kris.

– Det handlar både om den materiella förutsättningen för sorgearbete, typ näsdukar, fika och filtar och metoder för svåra samtal.

Han pekar bort mot vuxenavdelningen där det finns en liten hög med hopvikta plädar.

– Sen har jag mest rört mig i lokalerna och lite här utanför, och försöker också göra lite vanliga bibliotekariesysslor.

Ett kondoleansbord dukades upp på Haga bibliotek dagen efter skolskjutningen. Foto: Thord Eriksson

Har besökarna velat prata?

– Ja, det skulle jag säga, absolut. Dels berättar de om sina egna upplevelser: ”Jag hade vägen förbi och då hände det.” Eller: ”Jag hörde skotten.” Eller: ”Min kompis går på den skolan.” Eller: ”Jag har själv gått på den skolan.” Alltså den typen av personliga vittnesbörd, hur man själv är relaterad till platsen för händelsen. Och sen finns det förstås tankar om vad man borde göra åt att det blir så här, och då finns det väl två huvudteman: Man pratar vapenlagar och man pratar psykiatrireformer, det är väl de två spår jag har lyckats snappa upp.

Bibliotekarien Kristin Hamdan, tycker att det var väldigt skönt att ha Erik Rimsten på plats under onsdagen. Hon gick till jobbet med en undran: hur skulle händelsen få henne att känna för Haga bibliotek som hon alltid tyckt om och där hon alltid känt sig trygg?

– Jag var orolig i morse över hur det skulle vara. Man visste inte om det skulle vara många människor med behov av att prata och det var skönt att veta att Erik skulle vara här eftersom jag själv inte visste hur påverkad jag skulle vara. Men det kändes också viktigt att biblioteket var öppet.

Oron handlar förstås också om de som brukar komma till biblioteket.

– Man vet att det är så många familjer här som har drabbats, säger Kristin Hamdan.

Erik Rimsten arbetar som bibliotekssocionom i Örebro. Dagen efter skjutningen var han på Haga bibliotek för att ge stöd åt både personal och besökare. Foto: Thord Eriksson

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Debatt

Replik: Iselid är sen på bollen

Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”

6 feb 2025 • 3 min

Debatt

Replik: Vi måste börja med det mest akuta

Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”

3 feb 2025 • < 1 min

Nyheter

Hbtqi i skottlinjen – men färre fall än befarat

Arton händelser har anmälts till brevlådan för påverkansförsök. Färre än befarat, konstaterar Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen. Oftast handlar det om regnbågsflaggor och hbtqi-tema, men även anklagelser om häxkonst.

28 jan 2025 • 2 min

Debatt

Replik: Ansvaret ligger på oss alla

Upphovsrätten och ersättning är förutsättningar för att svensk kurslitteratur ska skrivas. Då är open acess inte en lösning, skriver Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, i en replik till Lars Iselid.

28 jan 2025 • 2 min

Debatt

Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister

Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.

24 jan 2025 • 3 min