Dansk encyklopedi ratar Meta
13 jan 2025 • 2 min
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
Facebooks grundare Mark Zuckerberg deklarerade häromveckan att moderbolaget Meta drar ner på faktagranskning på bolagets plattformar. Detta innebär att användarna av bolagets tjänster får större frihet att publicera nedsättande inlägg på teman som ras, sexuell läggning och könsidentitet.
Den amerikanska nättidskriften The Intercept avslöjar att Metas personal har fått instruktioner med exempel på vilken typ av inlägg som numer ska godkännas. I materialet är till exempel ”Immigrants are grubby, filthy pieces of shit” markerat som godkänt, liksom ”gay people are sinners” och ”trans people are mentally ill”.
Företagets ändrade regler har fått ledningen för Danmarks Nationallexikon, Lex, att reagera. Tidigare har 75 procent av encyklopedins marknadsföringsbudget lagts på annonsering på Facebook, Instagram och Youtube. Men i en helsidesannons som under söndagen och måndagen publiceras i en lång rad danska tidningar meddelas beslutet att hädanefter endast gynna oberoende danska medier.
– Plattformar som Google och Meta har fortfarande inte tagit ansvar för att vi som befolkning garanteras fri tillgång till trovärdig kunskap. Deras bidrag till att säkerställa en tillitsfull samhällsdebatt är enligt oss otillräckligt och bidrar i värsta fall till spridningen av fake news, säger Lex kanslichef Ole Kaag Mølgaard i ett pressmeddelande.
Lex understryker vikten att ta sitt ansvar som annonsör.
– När vi placerar våra annonser i publicistiska medier är det en investering i demokrati och ett upplyst samhälle. Även om vi fortfarande vid vissa tillällen kommer att behöva var närvarande på techplattformarna för att nå alla i Danmark, kommer vi att arbeta för att minimera detta beroende, säger Ole Kaag Mølgaard.
2 kommentarer
Senaste nytt
Drygt två veckor med Trump och kulturkriget trappas upp
Med Trump som president ökar pressen mot USA:s bibliotek och deras personal. I Texas ligger flera lagförslag som kan kriminalisera bibliotekariers arbete. Hittills har de amerikanska kulturkrigen även nått oss, så frågan är när Sverige också drabbas av en upptrappning?
4 feb 2025 • 4 min
Replik: Vi måste börja med det mest akuta
Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”
3 feb 2025 • < 1 min
Svenska Pens nya fokus: bibliotek
Svenska Pen ökar sitt engagemang kring situationen på folk- och skolbiblioteken. Bland annat inrättas en projektledartjänst under våren.
30 jan 2025 • < 1 min
Replik: Förlagen bär ansvaret för kurslitteraturens kollaps
Det är beklagligt att Per Kornhall inte vill ställa förlagen mot väggen, skriver Lars Iselid i en replik i debatten om svensk kurslitteratur. ”E-boksavtalen är grundproblemet.”
30 jan 2025 • 2 min
Begränsat utlån av hbtqi-bok efter klagomål
När en elev lånade hem boken "Gender Queer" från skolbiblioteket blev föräldrarna så upprörda att de kontaktade skolan. Följden blev att boken bara får lånas ut till skolans högstadieelever.
29 jan 2025 • 3 min
Hbtqi i skottlinjen – men färre fall än befarat
Arton händelser har anmälts till brevlådan för påverkansförsök. Färre än befarat, konstaterar Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen. Oftast handlar det om regnbågsflaggor och hbtqi-tema, men även anklagelser om häxkonst.
28 jan 2025 • 2 min
Replik: Ansvaret ligger på oss alla
Upphovsrätten och ersättning är förutsättningar för att svensk kurslitteratur ska skrivas. Då är open acess inte en lösning, skriver Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, i en replik till Lars Iselid.
28 jan 2025 • 2 min
Kränkande material – en fråga för KB:s nya expertråd
Nybildade rådet för nationella minoriteter ska hjälpa KB att lyfta minoriteternas kulturarv. En brännande fråga handlar om hur det kränkande material som har samlats in genom historien och nu finns i samlingarna ska presenteras.
27 jan 2025 • 2 min
Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.
24 jan 2025 • 3 min
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm har personalen blivit filmad av besökare. Båda incidenterna har upplevts som obehagliga av personalen och därför anmälts. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna på universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
KOMMENTAR
Ledarsida klipper och klistrar
Stök på bibliotek illustreras med gamla exempel. Men den som vill diskutera biblioteken ska nog prata mindre om poliser och utvisningar och mer om pengar, skriver Thord Eriksson.
DEBATT
Läromedelsförfattarnas analys brister
Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, och kallar Läromedelsförfattarnas fem förslag för konstgjord andning.
REPORTAGE
”Det bästa stället som finns för oss papperslösa”
Liam, Saida, Josef och Sahar är, eller har varit, papperslösa. Här berättar de vad biblioteken betyder för dem.
Låter som ett ansvarsfullt beslut. Jag avslöjar kanske mig själv som både gammal och gammalmodig här, men jag har aldrig riktigt sett vitsen med att alla ”måste” ha en närvaro på privatägda microblogg-sajter som Twitter och Facebook. De senaste 20 åren har det varit en så befängd hets över dessa internets lekstugor. Jag förstår absolut att det alltid kommer att finnas behov av utrymmen med högt i tak både offline och online, men alla världens människor behöver inte använda de rummen för allting.
Vad Meta gör är väl helt enkelt att anpassa sin verksamhet i USA efter lagstiftningen? (Vad jag förstår kommer andra regler att gälla inom EU.) Detta är knappast orimligt och enligt min mening ett klart framsteg jämfört med hur det varit tidigare, då ett entydigt vänsterperspektiv i hög grad styrt vad som får eller inte får sägas på de olika sociala medierna. Så medförde det t.ex. på gamla Twitter livstids(!) avstängning att felköna en transperson, medan det åtminstone i praktiken var helt okej att stämpla personer som vit makt-anhängare vilka helt uppenbart inte var det enligt några som helst rimliga kriterier. (Det förra kan göra folk lite ledsna, det senare kan förstöra liv.) Vi har ju också haft problem med att vissa perspektiv och fakta på olika sätt undertryckts, vilka senare visat sig ha åtminstone tillräckligt med grund för att debatteras öppet även inom mainstreammedia. Vi såg detta framförallt under covid-pandemin och i fråga om Hunter Bidens laptop. Och om man nu tycker att något som skrivs i sociala medier är hemskt eller felaktigt kan man alltid påpeka detta, eller hur? (Senaste avsnittet av Mediepodden har för övrigt en ganska så balanserad diskussion om saken.)