Få redogör för mik på webbsidan

8 jun 2021 • 2 min

Bara hälften av landets kommuner har källkritikarbete inskrivet i biblioteksplanen. Men flera bibliotek uppger att pandemin gav dem en anledning att intensifiera arbetet med mik och källkritik. Det framkommer i en översikt från Digiteket.

Bara en tredjedel av folkbiblioteken berättar om arbetet med källkritik på sin webbsida, enligt en rapport från Digiteket. Foto: Agence Olloweb / Unsplash

I förslaget till en nationell biblioteksstrategi är bibliotekens arbete med källkritik en viktig del. Digiteket har gjort en kartläggning över hur landets folkbibliotek arbetar med frågan i dag.

– Jag var nyfiken för Digitekets skull på att se hur nuläget ser ut för att se hur vi kan hjälpa till framöver, säger redaktör Ola Nilsson som har gjort kartläggningen.

Det kanske mest förvånande som framkom i kartläggningen var att bara knappt hälften av landets kommuner hade skrivit in arbete med mik eller källkritik i biblioteksplanen. Ola Nilsson tror att frågan delvis är ganska ny och att diskussionerna om mik och källkritik har fått ett uppsving under senare år.

Ola Nilsson, är redaktör och innehållsansvarig på Digiteket.

– Det går mode i att prata om mik på ett bra sätt. På många sätt är det ett nytt begrepp i samhället. Det finns inte ens med i skolans läroplaner, även om begreppet digital kompetens finns med där. Samhället har i större utsträckning fått upp ögonen för att vi behöver tolka information och desinformation och att desinformation är en utmaning för demokratin.

Och kanske kommer den bilden snart att förändras då en stor del av landets kommuner inom kort ska utarbeta nya biblioteksplaner.

Kartläggningen visade också att drygt en tredjedel av landets folkbibliotek hade uppmärksammat mik och källkritik på sin webbsajt och att något färre hade uppmärksammat det på sin Facebook-sida.

Resultaten kan ha påverkats av att det var pandemiår då mycket av bibliotekens arbete och fokus låg på att ställa om verksamheten. Men pandemin kan också ha lett till att flera bibliotek uppmärksammade källkritik extra mycket.

– Pandemin förde med sig ett globalt behov av korrekt information. WHO konstaterade tidigt att det också rörde sig om en infodemi, så det har funnits ett behov av källkritik, säger Ola Nilsson.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Replik: Vi måste börja med det mest akuta

Per Kornhall gläds åt att kurslitteraturens kris har nått debattsidorna och framhäver återigen de fem förslag som Läromedelsförfattarna har presenterat. ”Om vi vill förbli en stark kunskapsnation måste vi agera – och det nu.”

3 feb 2025 • < 1 min

Nyheter

Hbtqi i skottlinjen – men färre fall än befarat

Arton händelser har anmälts till brevlådan för påverkansförsök. Färre än befarat, konstaterar Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen. Oftast handlar det om regnbågsflaggor och hbtqi-tema, men även anklagelser om häxkonst.

28 jan 2025 • 2 min

Debatt

Replik: Ansvaret ligger på oss alla

Upphovsrätten och ersättning är förutsättningar för att svensk kurslitteratur ska skrivas. Då är open acess inte en lösning, skriver Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, i en replik till Lars Iselid.

28 jan 2025 • 2 min

Debatt

Debatt: Läromedelsförfattarnas analys brister

Begagnatmarknaden bär inte skulden för krisen för svensk kurslitteratur. Läromedelsförlagen måste erbjuda en bra betallösning för e-böcker, skriver Lars Iselid, forskningsbibliotekarie, i ett svar på Per Kornhalls förslag som han kallar för konstgjord andning.

24 jan 2025 • 3 min

Digitalisering

Unik studenthistoria digitaliserad

Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna på universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”

23 jan 2025 • 3 min