Virusutbrottet ökar behoven av statliga pengar

CORONAUTBROTTET.Regeringen uppmanades redan i vintras att göra tillfälliga stöd permanenta. Sedan utbröt coronakrisen – och behoven växte ännu mer.

1 april 2020 av Thord Eriksson
Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet. Foto: Hans Alm

Under de kommande åren löper flera tillfälliga statliga stöd till biblioteks- och kultursektorn ut. I sitt budgetunderlag för åren 2021–2023 underströk Kulturrådets dåvarande generaldirektör Staffan Forssell och styrelseordföranden Svante Weyler att dessa och andra satsningar behöver permanentas. ”Vi vill inte genom urholkning av den statliga finansieringen bidra till ett mindre jämlikt Sverige.”

När underlaget överlämnades till regeringen i slutet av februari stod det redan klart att 2020 skulle bli ett kärvt år för många bibliotek. En enkätundersökning som presenterades i förra numret av Biblioteksbladet visade att drygt 30 procent av landets kommuner krympt sina folkbiblioteks budgetar i år.

Lagom till att Kajsa Ravin i början av mars efterträdde Staffan Forssell som generaldirektör blev läget radikalt mer osäkert.

– Coronaepidemin förändrar hela samhällets ekonomiska förutsättningar redan under innevarande år. Många kommuner behöver sannolikt revidera sina budgetar, konstaterar hon.

Stängning av skolor, ökad sjukfrånvaro och stigande kostnader för försörjningsstöd är några följder av smittan som särskilt påverkar kommunerna och sannolikt kommer att leda till att resurser fördelas om.

De tillfälliga statliga anslagens blir alltså ännu mer betydelsefulla, kort innan de ska fasas ut.

Vad som ska hända efter de tillfälliga satsningarna är oklart. En avgörande faktor är vad som händer med förslagen i den nationella biblioteksstrategin.

I början av mars signalerade regeringskansliet att alla remissyttranden kring strategin var genomgångna och att en dialog med Kungliga biblioteket stod på tur i beredningen.

Sedan bröt Coronakrisen ut och ovissheten om framtiden tog över.

– Jag hoppas att kraften och viljan finns kvar när vi tagit oss igenom detta, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Karin Grönvall, riksbibliotekarie. Foto: Jann Lipka

I sitt budgetunderlag framhåller KB vikten av att Digiteket, som är en del av den tillfälliga satsningen Digitalt först med användaren i fokus, får leva vidare tills regeringen tagit ställning till förslaget i strategin om att inrätta ett fortbildningsinstitut. Digiteket har på kort tid blivit en viktig källa för kunskapsutbyte mellan folkbibliotekens personal.

Karin Grönvall avstår från att spekulera kring hur Coronautbrottet kommer att påverka att denna förlängning blir verklighet. Situationen är alltför osäker för att det ska vara möjligt att förutspå något, anser hon.

– Vi visste inte heller om det skulle finnas medel när vi lämnade in äskandet. Det beror helt på hur man väljer att hantera situationen politiskt.

Tillfälliga statliga satsningar

Stärkta bibliotek
250 miljoner per år från 2018 till 2020. Pengarna ska stimulera folkbibliotekens utbud och tillgänglighet.

Bokstart
Ska stärka de yngsta barnens språk- och läsutveckling och drivs sedan 2015. Kulturrådet föreslår att projektet ska bli permanent.

Digitalt först med användaren i fokus
Nationellt digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal för att i förlängningen stärka kompetens hos allmänheten.

 

I en rapport från i höstas framhålls Stärkta bibliotek som en särskilt betydelsefull tillfällig satsning. ”Det finns goda skäl att argumentera för en permanent statlig medelstilldelning till de svenska folkbiblioteken enligt den modell som Stärkta biblioteks-satsningen”, skrev rapportförfattaren Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap.